Praktik under logopedprogrammet

Publicerat: 5 oktober, 2020

Nu när jag har min sista praktikperiod tänkte jag sammanfatta de praktikperioder vi har haft under utbildningen, totalt har jag fått det till sju praktikperioder. Den första perioden hade vi under termin 4 (om jag minns rätt!) och den sista har vi nu under termin sju 🙂

  1. Barnpraktiken – vår allra första praktik under utbildningen och som vi har kallat ”barnpraktiken”. Vi hade praktiken efter att ha läst kurser om barns utveckling och om tal- och språksvårigheter hos barn. Under denna praktik träffade vi helt enkelt barn! 🙂 Vilka typer av svårigheter och diagnoser vi stötte på under praktiken skiljde sig lite åt beroende på var man blev placerad. Här har jag skrivit ett inlägg om var, och med vad, man kan jobba med om man som logoped arbetar med barn!
  2. Vuxenpraktiken – denna praktik fokuserade på vuxna patienter och de svårigheter som vuxna patienter kan ha. Praktik hade vi efter att vi läst kursen ”Tal- och språkstörningar hos vuxna”, den kursen har jag skrivit mer om här. Här har jag skrivit ett inlägg som handlar om var logopeder som träffar vuxna patienter kan arbeta 🙂
  3. Skolbarnspraktiken – denna praktik hade vi efter vi läst kursen ”Tal- och språkstörningar hos barn i skolåldern”, och både kursen och praktiken handlade mycket om dyslexi. Det är logopeder som gör dyslexiutredningar, ställer dyslexidiagnos och som hjälper patienter som har läs- och skrivsvårigheter. Här kan du läsa mer om praktiken.
  4. Röstpraktiken – denna praktik fokuserade på rösten och röstproblematik. Röststörningar kan man få av olika orsaker men ofta av sjukdom eller att man använder sin röst på fel sätt. Det kan göra att man till exempel blir hes, spänner sig för att få fram röst, får en svag röst eller en skrovlig eller knarrig röst. Då behöver man utreda varför rösten blivit som den blivit och ställa en diagnos. Här har jag skrivit mer om röstpraktiken.
  5. Talflytstörningspraktiken – som till största del handlade om stamning (men det finns andra talflytstörningar som till exempel skenande tal). Under stamningspraktiken träffar vi patienter i alla åldrar (men mest barn) som stammar. Logopeder utreder och kartlägger stamning och behandlar, här har jag skrivit lite mer om denna praktik.
  6. Dysfagipraktiken – dysfagi innebär sväljsvårigheter. Sväljsvårigheter, helt enkelt att det inte riktigt går att svälja som man vill, kan man få av till exempel olika sjukdomar.  Här har jag skrivit lite mer om denna praktik, och här lite mer om dysfagi.
  7. Den valbara praktiken – det som skiljer denna praktik, som är den allra sista, från tidigare praktiker är att denna kallas för vår valbara praktik. Vi har alltså själva sökt praktikplats och därför kunnat välja ett område inom logopedi som vi tycker är extra intressant och/eller ett område som vi vill lära oss mer inom. Jag har praktik inom talflytstörningar (framförallt stamning) och det är väldigt roligt och spännande!

0 kommentarer

Relaterade inlägg

Om mig

Sandra Kalapudas

Jag heter Sandra och läser just nu min sjunde termin på Logopedprogrammet på Karolinska Institutet. Här kommer du kunna följa mig under min studietid!

Hör gärna av dig om du har frågor gällande utbildningen eller studentlivet.

Läs mer om mig