KI-studenten Sandra

Hej! Här kommer ett till inlägg inom temat Att växa in i sin yrkesroll. Varje år brukar vi från de olika utbildningarna som bloggar för Karolinska Institutet ha en temamånad, alltså att vi alla skriver inlägg inom ett gemensamt tema. Nu under februari är temat Växa in i sin yrkesroll. Här hittar du alla KI:s bloggare från de olika programmen 🙂

Logopedyrket är faktiskt ett ganska brett yrke och man kan jobba med många olika patientgrupper, och ha olika arbetsuppgifter. Idag tänkte jag skriva lite om var man kan jobba som logoped. Min uppfattning är att de flesta som läser på logopedprogrammet börjar intressera sig för något eller några speciella områden inom logopedin under utbildningens gång och har därför en aning om var man önskar jobba efter examen 🙂

Logopedmottagningar – På logopedmottagningar träffar logopeder många olika patientgrupper, till exempel; patienter med talsvårigheter, språkliga svårigheter, sväljsvårigheter, stamning osv. Det kan vara både barn och vuxna. När det gäller vuxna patienter kan det vara patienter som till exempel efter en stroke fått språkliga svårigheter eller patienter med neurologiska sjukdomar (som till exempel Parkinsons sjukdom) som fått nedsatt talförmåga. På mottagning gör man bedömningar, behandlar och ibland försöker man hitta andra sätta att kommunicera om talet är mycket nedsatt. Många logopeder på mottagningar träffar barn som kommer efter att de inte riktigt kommit igång med att prata, har språkliga svårigheter eller uttalssvårigheter. Här görs utredningar för att kunna ställa olika typer av diagnoser (som till exempel språkstörning) och såklart ges även behandling. Hit kan också barn komma som har till exempel taldyspraxi (svårigheter med att motoriskt styra munnen) eller andra diagnoser som rör språk, röst och talet. Logopeder kan även göra dyslexiutredningar och ge stöd och hjälp till barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Detta var några exempel på vad logopeder som arbetar på logopedmottagning håller på med 🙂

Sjukhus – Logopeder kan arbeta på sjukhus med patienter som aningen kommer och träffar logoped på någon mottagning på sjukhuset eller med patienter som ligger inne på sjukhus, då går logopeden till den avdelning där patienten befinner sig. Logopeder gör ofta sväljbedömningar på patienter som ligger inne på sjukhus eftersom det är så viktigt att sväljningen funderar som den ska för att man ska få i sig allt man behöver. Logopeder rör sig också ute på sjukhus för att göra språkbedömningar när en patient har nedsatt kommunikationsförmåga och för att hitta sätt för att underlätta kommunikationen för och med patienten.

Skola – Skollogopedin är ett ganska nytt område men framförallt ett växande område. Logopeder som arbetar inom skolans värld arbetar mycket för att elever med till exempel språkstörning/språklig skörhet eller läs- och skrivsvårigheter ska få möjlighet till en så bra skolgång som möjligt. På vissa skolor finns också så kallade språkklasser där barn/ungdomar med språkstörning kan få anpassad utbildning.

Språkförskola – Det finns också förskolor där barn med språklig problematik kan gå och få anpassningar som passar dem. Jag auskulterade på en språkförskola i början av utbildningen och där jobbade två logopeder som dagligen kunde träna tal och språk med barnen, verkligen superbra!

Habiliteringen – Habiliteringen finns till för barn och vuxna som har varaktiga funktionsnedsättningar som till exempel en diagnos inom autismspektrumet, en rörelsenedsättning, ADHD, intellektuell funktionsnedsättning eller hörselskada. Detta var bara några exempel, detta finns andra funktionsnedsättningar som också gör att man kan få stöd och insatser från habiliteringen. Inom habiliteringen kan logopeder träffa patienter som har funktionsnedsättningar som gör att deras kommunikation, tal och/eller språk är påverkat. Logopeder som arbetar inom habiliteringen ger stöd och planerar/utför aktuella insatser.

Inom rehabiliteringen – Patienter som behöver rehabilitering under/efter sjukdom eller någon skada kan träffa logoped inom rehabiliteringen. Många patienter som har haft till exempel stroke får språkliga svårigheter som gör att de behöver träffa logoped för att kartlägga svårigheterna och genomgå behandling. Olika sjukdomar kan också påverka språk- och talförmågan på olika sätt. En del logopeder gör också hembesök och träffar patienterna i deras hem, det kan bero på att patienten har svårt att ta sig utanför hemmet eller för att kartlägga hur kommunikationen fungerar i hemmiljön.