Vanliga frågor och svar

Vad gör en logoped?

När man läser om vad en logoped gör så står det ofta att en logoped arbetar med tal, språk och sväljning. Men vad betyder egentligen det? Tal och språk är väldigt vida begrepp, så vad är det logopeder egentligen arbetar med?

Tal – När vi talar är många delar av kroppen inblandade och många faktorer ska klaffa för att tal ska kunna skapas. Vi behöver tillräckligt med luft från lungorna som flödar med ett tillräckligt tryck mellan stämbanden för att röst ska kunna skapas. Hjärnan skickar signaler till tunga och läppar för att koordinera precisa rörelser så att artikulationen blir som vi tänkt oss. Många sjukdomar och tillstånd kan påverka till exempel vår lungkapacitet, muskulatur och nerver som styr tunga och läppar och förmågan att koordinera rörelser. Till följd av detta kan talet bli påverkat; det kan bli svårare att tala och andra kan ha svårare att förstå vad som sägs. Logopeder kan utreda och behandla talsvårigheter.

Språk – Vi behöver också ett språk för att kunna kommunicera. Små barn lär sig sina första ord vid cirka ett års ålder och efter det byggs ordförrådet snabbt upp. Men för att kunna ett språk behöver vi också kunna sätta ihop orden till meningar och vi måste också kunna förstå vad andra säger. Små barn kan ha svårt att komma igång med att prata och kan därför träffa logoped. Vissa har svårare att formulera det man vill säga och svårare att förstå andra, då kan man få hjälp av en logoped. Man kan ha svårt med skrivet språk och kan träffa logoped för skriv- och lässvårigheter. Man kan också förlora språket när man är vuxen om hjärnan skadas på något sätt, man kan då till exempel ”tappa” ord ur sitt ordförråd eller så har man svårt att sätta ihop orden till meningar. Man kan också få svårt att förstå språk. Logopeder kan utreda och behandla språkliga svårigheter.

Sväljning – Sväljsvårigheter är vad det låter: svårigheter att svälja. Det är något jag kommer skriva mer om framöver på min blogg.

Var kan man jobba som logoped efter utbildningen?

Logopedyrket är brett och det finns många olika vägar att gå. För att ta några exempel så kan man jobba på sjukhus, logopedmottagningar, inom habiliteringen, inom rehabiliteringen och inom förskola och skola. Man kan jobba med patienter inom alla åldersgrupper, från små barn till vuxna och äldre.

Var jobbar logopeder som träffar vuxna patienter?

Logopedmottagning – På logopedmottagningar träffar logopeder många olika patientgrupper, till exempel; patienter med talsvårigheter, språkliga svårigheter, sväljsvårigheter, stamning osv. Det kan vara patienter som till exempel efter stroke fått språkliga svårigheter, patienter med neurologiska sjukdomar (som till exempel Parkinsons sjukdom) som fått nedsatt talförmåga. På mottagning gör man bedömningar, behandlar och ibland försöker man hitta andra sätta att kommunicera om talet är mycket nedsatt. Det finns också vuxna som gör dyslexiutredningar hos logoped men vanligast är att man blir utredd för dyslexi redan som barn eller ungdom.

Sjukhus – Logopeder kan arbeta på sjukhus med patienter som aningen kommer och träffar logoped på någon mottagning på sjukhuset eller med patienter som ligger inne på sjukhus. Min senaste praktikplacering var på sjukhus och där arbetar logopeder både på sjukhusets egen logopedmottagning men även ute på andra avdelningar/mottagningar; jag var på en mottagning som tar emot patienter med demenssjukdomar, då dessa patienter ofta också får språkliga svårigheter och nedsatt kommunikationsförmåga. Många logopeder gör sväljbedömningar på patienter som ligger inne på sjukhus eftersom det är så viktigt att sväljningen funderar som den ska för att man ska få i sig allt man behöver. Vi ska läsa ”sväljkursen” nästa termin så jag kommer skriva mer om det då, nu var praktiken inriktad på vuxna patienter med tal- och språksvårigheter, inte sväljsvårigheter. Logopeder rör sig också ute på sjukhus för att göra språkbedömningar när en patient har nedsatt kommunikationsförmåga och för att hitta sätt för att underlätta kommunikationen för och med patienten.

Inom rehabiliteringen – Patienter som behöver rehabilitering under/efter sjukdom eller någon skada kan träffa logoped inom rehabiliteringen. Många patienter som har haft till exempel stroke får språkliga svårigheter som gör att de behöver träffa logoped för att kartlägga svårigheterna och genomgå behandling. Olika sjukdomar kan också påverka språk- och talförmågan på olika sätt. En del logopeder gör också hembesök och träffar patienterna i deras hem, det kan bero på att patienten har svårt att ta sig utanför hemmet eller för att kartlägga hur kommunikationen fungerar i hemmiljön.

Var jobbar logopeder som träffar barn?

Logopedmottagningar – Det finns logopedmottagningar och där jobbar endast logopeder. Dit kommer barn efter att de har fått en remiss från till exempel läkare, skolsköterska eller BVC (barnavårdscentral). Många mottagningar träffar barn som kommer efter att de inte riktigt kommit igång med att prata, har språkliga svårigheter eller om de har uttalssvårigheter. Här görs utredningar för att kunna ställa olika typer av diagnoser (som till exempel språkstörning) och såklart ges även behandling. Hit kan också barn komma som har till exempel taldyspraxi (svårigheter med att motoriskt styra munnen) eller andra diagnoser som rör språk, röst och talet. På logopedmottagningar kommer även patienter med röstproblematik, men det är nog vanligare hos vuxna patienter än barn. Logopeder kan även göra dyslexiutredningar och ge stöd och hjälp till barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Habiliteringen – Habiliteringen finns till för barn som har varaktiga funktionsnedsättningar som till exempel en diagnos inom autismspektrumet, en rörelsenedsättning, ADHD, intellektuell funktionsnedsättning eller hörselskada. Detta var bara några exempel, detta finns andra funktionsnedsättningar som också gör att man kan få stöd och insatser från habiliteringen. Inom habiliteringen kan logopeder träffa barn som har funktionsnedsättningar som gör att deras kommunikation, tal och/eller språk är påverkat. Logopeder som arbetar inom habiliteringen ger stöd och planerar/utför insatser till barnen för att utveckla deras kommunikationsförmåga.

Sjukhus – Det finns logopedmottagningar inne på en del sjukhus men det finns också logopeder som rör sig mer runt på själva sjukhusen och olika avdelningar. Jag har själv inte haft någon praktik hos någon logoped som jobbar på det sättet så det här området är fortfarande lite okänt för mig men de logopeder som arbetar på sjukhus kan alltså träffa barn som ligger inne på sjukhus och som behöver träffa logoped av någon anledning.

Skola – Skollogopedin är ett ganska nytt område men framförallt ett växande område. Logopeder som arbetar inom skolans värld arbetar mycket för att elever med till exempel språkstörning/språklig skörhet eller läs- och skrivsvårigheter ska få möjlighet till en så bra skolgång som möjligt. På vissa skolor finns också så kallade språkklasser där barn/ungdomar med språkstörning kan gå och få anpassa utbildning.

Språkförskola – Det finns också förskolor där barn med språklig problematik kan gå och få anpassningar som passar dem. Jag auskulterade på en språkförskola i början av utbildningen och där jobbade två logopeder som dagligen kunde träna med barnen, verkligen superbra!

LKG-team – LKG-teamen, där bland annat logopeder arbetar, finns placerade på en del sjukhus i Sverige och arbetar med barn och vuxna som fötts med läpp-käk-gomspalt eftersom det kan ge talsvårigheter.

Hur mycket av utbildningen är på engelska?

Majoriteten av alla föreläsningar vi har är på svenska. Som det ser ut nu har vi några kurser på engelska under termin sex, utöver den terminen har vi haft några enstaka föreläsningar på engelska. Kurslitteratur har vi däremot mer av på engelska, det är litteratur både på svenska och på engelska. Jag tycker inte man ska oroa sig över att studera en del på engelska, det lossnar efter ett tag!

Har man praktik?

Ja, vi har praktik! Vi har haft flera omgångar praktik. En där vi hade barn som patienter, en som fokuserade på vuxna patienter, en som fokuserar på sväljsvårigheter, en med inriktning dyslexi, en med inriktning röst och en med inriktning stamning. Vi har även en valbar praktik där vi kan söka praktikplast på egen hand och därmed styra lite var vi vill vara.

Hur ser en dag på praktiken ut?

Jag gjorde min praktik på en habiliteringsmottagning som som tar emot barn med en diagnos inom autismspektrum, så här måndagen och tisdagen ut:

Måndag

8.00-8.30: Film, litteratur, läsa på om patienter

8.30-9.00: Frukostfika

9.00-10.30: Handledningsgrupp (de som jobbar på denna mottagning sitter ner tillsammans och diskuterar allt möjligt som rör deras arbete med barnen; till exempel hur man kan gå vidare för att hjälpa ett barn att utvecklas, olika övningar man kan använda för att öva ett barns färdigheter inom olika områden och hur man ska stötta föräldrar och förskola)

10.30-12.00 Förberedelse inför en språkbedömning

12.00-13.00 Lunch

13.00-14.15 Språkbedömning (mitt första egna besök någonsin! Jag gjorde en språkbedömning med hjälp av några olika test)

15.00-15.30 Mittutvärdering med våra handledare (vi pratade lite om hur praktiken har gått hittills)

15.30-16.00 Egentid, sammanfattade dagen lite och hur språkbedömningen och besöket gick

Tisdag

8.00-8.30: Film, litteratur, läsa på om patienter

8.30-9.00: Frukostfika

9.00-12.00: Auskultation, kurs för föräldrar med titeln ”Mat- och ätsvårigheter”

12.00-13.00 Lunch

13.00-14.30 Auskultation under ett besök

14.30-15.00 Fika

15.00-16.00 Reflektionstid

Hittar du inte svaret på dina frågor? Maila mig här!

Om mig

Sandra Kalapudas

Jag heter Sandra och läser just nu min sjunde termin på Logopedprogrammet på Karolinska Institutet. Här kommer du kunna följa mig under min studietid!

Hör gärna av dig om du har frågor gällande utbildningen eller studentlivet.

Läs mer om mig