KI-studenten Sandra

Hej! Vi hade sista dagen på praktiken förra veckan och sen var det helt plötsligt jul 🙂 Hoppas ni hade en lugn och skön jul, det hade jag! Eftersom praktikperiod som avslutades nu innan jul fokuserade på vuxna patienter så kommer här ett inlägg där jag försökt skriva lite kort var logopeder som träffar vuxna patienter kan jobba! Denna lista är inte på något sätt fullständig, men för er som funderar på att bli logopeder så kan det ju vara kul med liten inblick i var man sedan kan jobba 🙂

Logopedmottagning – På logopedmottagningar träffar logopeder många olika patientgrupper, till exempel; patienter med talsvårigheter, språkliga svårigheter, sväljsvårigheter, stamning osv. Det kan vara patienter som till exempel efter stroke fått språkliga svårigheter, patienter med neurologiska sjukdomar (som till exempel Parkinsons sjukdom) som fått nedsatt talförmåga. På mottagning gör man bedömningar, behandlar och ibland försöker man hitta andra sätta att kommunicera om talet är mycket nedsatt. Det finns också vuxna som gör dyslexiutredningar hos logoped men vanligast är att man blir utredd för dyslexi redan som barn eller ungdom.

Sjukhus – Logopeder kan arbeta på sjukhus med patienter som aningen kommer och träffar logoped på någon mottagning på sjukhuset eller med patienter som ligger inne på sjukhus. Min senaste praktikplacering var på sjukhus och där arbetar logopeder både på sjukhusets egen logopedmottagning men även ute på andra avdelningar/mottagningar; jag var på en mottagning som tar emot patienter med demenssjukdomar, då dessa patienter ofta också får språkliga svårigheter och nedsatt kommunikationsförmåga. Många logopeder gör sväljbedömningar på patienter som ligger inne på sjukhus eftersom det är så viktigt att sväljningen funderar som den ska för att man ska få i sig allt man behöver. Vi ska läsa ”sväljkursen” nästa termin så jag kommer skriva mer om det då, nu var praktiken inriktad på vuxna patienter med tal- och språksvårigheter, inte sväljsvårigheter. Logopeder rör sig också ute på sjukhus för att göra språkbedömningar när en patient har nedsatt kommunikationsförmåga och för att hitta sätt för att underlätta kommunikationen för och med patienten.

Inom rehabiliteringen – Patienter som behöver rehabilitering under/efter sjukdom eller någon skada kan träffa logoped inom rehabiliteringen. Många patienter som har haft till exempel stroke får språkliga svårigheter som gör att de behöver träffa logoped för att kartlägga svårigheterna och genomgå behandling. Olika sjukdomar kan också påverka språk- och talförmågan på olika sätt. En del logopeder gör också hembesök och träffar patienterna i deras hem, det kan bero på att patienten har svårt att ta sig utanför hemmet eller för att kartlägga hur kommunikationen fungerar i hemmiljön.

(Kom på att jag kanske aldrig skrivit vad skillnaden på språklig förmåga och talförmåga är. Kanske är självklart för vissa men det är faktiskt lätt att blanda ihop dessa förmågor. Väldigt enkelt beskrivet kan man säga att vår språkliga förmåga är vår förmåga att uttrycka det vi vill genom ord och meningar. Har man en nedsatt språklig förmåga kan man glömma ord eller välja fel ord, man kan också ha svårt att förstå när andra pratar. Vår talförmåga handlar mer om vår förmåga att kunna artikulera och ha en röst som håller osv.)