Snart är det dags för osce examination
Termin 2 närmar sig sitt slut och snart börjar vi med termin 3. Som jag nämnt tidigare har vi kliniken kvar från termin 2. Därav har vi i år haft ett kortare sommarlov för att hinna ta igen de missade momenten som vi inte hann med innan Covid-19 utbrottet inträffade i samhället.
Om exakt 1 dag har vi en OSCE examination sen är vi klara med alla kurser i termin 2. Det är en klinisk examination som är uppdelat i 7 olika stationer.
Station 7 hade vi i början av juni, där vi examinerades på MIB, dvs mekanisk borttagning av tandsten. Examinationen gick ut på att varje student skulle enskilt visa hur man tar bort tandsten på Oskar och då var det viktigt att tänka på positionen för att minimera arbetsskada på både rygg och handled. Läraren skulle säga vilka ytor man skulle mib:a och därefter fick man frågor om hur man slipar instrumenten.
På onsdag har vi examination på de resterande 6 stationerna. Och då ska vi examineras på:
Hygien och smittskydd – här kan det vara bra att kunna hur man hanterar patienter med blodsmitta, hur man spritar båset m.m.
Professionellt samtal om parodontal status och relation till allmänhälsan – här kan det vara bra att kunna förklara till en patient vad parodontit (tandlossning) innebär, vad orsakerna till parodontit är för något och hur parodontit kan påverka den allmänna hälsan. T.ex. finns det studier som visar att patienter med parodontit har större chans att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar eftersom mikroorganismer som finns i tandköttskanten kan hamna i blodomloppet och i sin tur påverka den allmänna hälsan. Studier visar också att inflammatoriska mediatorer som t.ex. cytokiner som är en av kroppens inflammationsreaktioner vid parodontit (inflammation som orsakas av bakterier vid tandköttskanten och i tandköttsfickan som bryter ner den parodontala vävnaden) kan påskynda utvecklingen av åderförkalkning.
kariesdiagnostisering- här kan det vara bra att skilja mellan olika kariesangrepp. Är t.ex. avstannad karies, en aktiv karies eller en begynnande karies? Sen kan det vara bra att kunna försvarsfaktorer för att förhindra kariessjukdomen samt kunna angreppsfaktorer till sjukdomen. Exempel på försvarsfaktorer är t.ex. bra kost, bra salivsekrekation, god munhygien dvs borsta minst 2 gr om dagen, fluortillförsel via tandkräm minst 1450ppm fluor, munskölj m.m. Sen har vi angreppsfaktorer som småätande, bakterier (vissa bakterier kan i samband med kolhydrater fräta på tänderna och bilda en kavitet).
Det är också bra att kunna t.ex. vad för typ av fluortillförsel som är bra för olika patienter. Är patienten mest lämpad till för att använda munskölj, i så fall hur stor halt av fluor ska patienten ha m.m. Bör patienten ändra på sin kost? Sen kanske man ska kunna identifiera vilket typ av kavitet patienten har, är det t.ex. rotkaries, kritkaries eller sekundärkaries?
Jag kommer att skriva om de tre andra momenten imorgon, efter examinationen. Förhoppningsvis har jag bättre koll och kan skriva mer information kring hur det gick, hur det kändes osv. Sen tänkte jag också skriva om hur upplägget kommer att vara inför termin 3 då vi fått schemat och det verkar som att en stor del av termin 3 kommer att ske digitalt. Ha det bra så länge, så kommer ett nytt inlägg imorgon!
0 kommentarer