Hejsan kära läsare!

Vecka 46, om sex veckor är det år 2020! Vilket innebär närmandet av den sista terminen av utbildningen. Sen tar jag examen!


Fram tills då är det några kurser kvar och just nu läser vi Röntgendiagnostik 3. Jag har skrivit om de tidigare kurserna i tidigare inlägg:

 

Röntgendiagnostik 1

Röntgendiagnostik 2

 

Gå gärna in och läsa om de tidigare kurserna för då kommer du förstå upplägget på denna kurs. Som tidigare letar vi efter patologiska fynd, men denna gång i CNS, förkortning för Centrala NervSystemet. CNS består i korta sammanhang av hjärnan och ryggmärgen. Men vi lär oss också kopplingen mellan CNS med PNS. PNS står för Perifera NervSystemet och är nerverna som finns lite över hela kroppen. Exempelvis så skickar PNS signaler om att du har handen över en eld till CNS som därefter registrerar det och skapar en ny signal om att du behöver ta bort handen från elden, för det gör ont!

 

Varför det är viktigt att förstå funktionen mellan CNS och PNS har mycket med funktionerna som finns hos dem göra och påverkas om något sjukdom hamnat där. Därmed har vi haft patientfall som vi fått lista ut varför visa besvär, såsom förlamning och minnesförlust kan kopplas till en specifik plats i hjärnan och vad som orsakar det. Finns dock så mycket mer men tar bara upp det lite kort.

Men tills vidare!

 

Att studera på högskola/universitet kräver en del skrivkunskaper från en. Den mängden skrivuppgifter som ska göras under dessa 3 år upplevs som en lång språkkurs i sig själv. Om jag slog ihop allt jag skrivit hittills hade det kunnat bli en novell. Men en riktigt tråkig novell! För jag märker att mitt ord-/frasförråd är väldigt begränsad. Så mycket upprepningar av samma ord som dyker upp i varje mening. Jag vet inte hur många meningar jag börjat med ordet; detta eller använt ordet; man.

 

Önskar att jag kunde få in en liten författare i mig som skänkte mig gåvan att skriva med fler ord. Men samtidigt så bedöms vi inte på våra språkkunskaper eller vårt ordförråd, det är såklart vad texten säger. Tror inte att det skulle vara så uppskattat om jag skrev faktamässigt texter med målande ord:


”Osynligt, men kraftfullt. Med en strålande energi för sig de mäktiga fotonerna genom kroppens massa och då, om de inte förvillat sig ut till det oändliga, kan ett avtryck på den hårda detektorplattan bildas och skapa ett magnifikt konstverk. Ett verk av gråa skalor.”


 

Men ibland så behöver man lite hjälp med att skriva en bra text. Speciellt nu, för min del, då vi arbetar med vårt examensarbete. Också känt som C-uppsatsen. För mig innebär det att jag letar efter redan skrivna uppsatser för att få ett hum om hur saker och ting kan eller bör skrivas. Och ibland kan hjälpmedlen finnas rätt under näsan på en, för Karolinska Institutet har en del tips om att skriva texter på ett akademiskt vis. Nedanför hittar du länkar som jag tycker är värda att kolla in om du också behöver lite stöd i skrivandet eller helt enkelt vill ha inspiration.

Skriva & Referera

 

Språkverkstaden

 

Ett STORT tips för dom lik mig, rädd att fråga, kan man få lite inspiration genom KI´s frasbank. Där finns superbra tips på hur man t.ex. startar en meningen eller bara behöver ett nytt perspektiv på ord.

Lista över fraser

 

Men som sagt, du förväntas inte ha en författares skrivkonstnärskap, istället räcker det med att fokusera på att bara vara en studentförfattare. En sån som skriver texter för att klara av kurserna.

 

 


Första gången i mitt liv som jag ser en intensivvårdsambulans! Kunde inte ens tänka mig att något sådant skulle existera. Någon som vet hur det ser ut i en sådan och kan berätta lite? Känner mig som Nicke Nyfiken och vill bara in och kolla vad som finns där inuti!


 

Under veckan startade vi kursen Vetenskaplig Strimma 3, men innan det var jag ute på min verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Det var näst sista gången jag hade VFU och nästa gång jag går ut på VFU  blir det min sista. Därför tänkte jag berätta lite om denna gång, kan ha glömt en del nu, så blir ganska överskådligt.

 

07:30 – 16:15

Dagarna började vid 07:30 och slutade ungefär 16:15. Jag fick oftast gå tidigare, då mina handledare tyckte synd om mig. Antingen tyckte de själva att det var för många timmar på en dag för att ha VFU eller så såg de hur jag långsamt mentalt försvann in i tröttheten. Trots att jag är medveten om att jag ska jobba liknande timmar i framtiden upplever jag det mer mentalt tungt att vara student ute på praktik. Som student sätts man lite mer på prov. Målet är ändå att visa sina kunskaper man samlat på sig.

 

Måndag – Torsdag

Fyra dagar i veckan befann jag mig ute på VFU. Man kan tänka sig att fredagen gick till att vara ledig, men så var det inte i detta fall. Istället fick hjärnan arbeta hårdare och fokusera på skrivuppgifter. Något jag kände var supertufft. Tidigare skrivuppgifter har gått bra att skriva och det har känts helt okej med tidsramen. Men denna gång var det nästan slut på kraft. Fick planera om och tyvärr så gick helgerna åt till att plugga. Har oftast sett till att hålla helgerna fria, men ibland får man låna lite tid därifrån.

 

Konventionell röntgen, Magnetkamera & Ultraljud

Under VFU 5 är man placerad på tre områden, skelettröntgen, magnetkameran och ultraljud. Huvudnumret är magnetkameran. Det är första gången vi blir placerade vid magnetkameran. Vilket var både nervöst och spännande. Nu när jag haft min period vid magnetkameran upplever jag den som en av dom modaliteterna som känns svårast att jobba med som röntgensjuksköterska. Det ligger mer moment vid undersökningarna som är tidsrelaterat och patientkontakten är på en helt annan nivå. Eftersom att undersökningarna på en magnetkamera är längre (mellan 10 min – 60 min) är det viktigt med patientomvårdnad, samt att man har koll på att bildtagningen blir rätt. Som i sinomtur innebär att det krävs en del erfarenhet och kunskap att arbeta med magnetkameran. Därför är det inte vanligt att man börjar jobba där när man är nyexaminerad.

Placeringen vid skelettröntgen och ultraljud var ganska lugn. Vi har tidigare haft praktik vid skelettröntgen vilket nu var som en fortsättning till vår förra placering. Syftet var att samla på oss mer erfarenhet och kunskap. Ultraljudsplaceringen var endast under två dagar och bestod mest av att få en inblick i hur arbete går till där. Så jag kan inte riktigt säga hur det är att arbeta med ultraljud.

Det var tre ting om VFU 5. Nästa gång jag är ute på VFU blir i slutet av februari nästa år. Då är jag placerad på nya områden!

 


Beroende på vart man blir placerad får man olika arbetskläder. Denna gång blev jag smurfblå!


 

 

En snackis som finns inom radiologi är utvecklingen av Artificiell intelligens (A.I).  På senaste tiden har utvecklingen av A.I. gjort stora framsteg och många studier påpekar att det har stor potential att kunna förbättra och effektivisera hälso- och sjukvården. Speciellt inom röntgenverksamheten och bilddiagnostiken. Tanken är att med hjälp av A.I. diagnosticera snabbare och vara ett stöd i att ta röntgenbilder samt hitta patologin. Men hur kommer det påverka framtiden för röntgenverksamheten?

 

Vad är Artificiell intelligens?

Artificiell intelligens finns i idag i olika kategoriseringar, några som redan existerar och andra som ännu inte finns men som idag forskas fram. Ett exempel på artificiell intelligens som finns tillgänglig är t.ex. Siri eller motsvarande för android. Mobiltelefonernas typ av A.I. är väldigt simpel gentemot den A.I. vi kanske föreställer oss. Du tänker förmodligen på Terminator med Arnold Schwarzenegger eller robotarna i filmen I, Robot. Den sortens A.I.  skulle nog inte vara gynnsam, med tanke på filmernas utgång. Istället kan du tänka på funktionen där du kan ställa in ansiktsigenkänning för att låsa upp din mobil. Genom att läsa av ditt ansikte en gång, behöver du inte längre slå in en pinkod för att låsa upp mobilen. Vilket är relativt snabbt, enkelt och smidigt.

Vad kan Artificiell intelligens göra för röntgenverksamheten?

Ungefär som funktionen med ansiktsigenkänning på din mobil är en av tanken med A.I.  att kunna känna igen skador eller förändringar på skelettet eller organen som finns på bilderna. Genom att kollektivt samla in data från tidigare bildundersökningar byggs en databas upp av skadors utseende och förändringars beteende. Detta göra att man snabbare får fram om en skada eller förändring finns. Dessutom finns en ide att man ”scannar” av en människas kropp, vilket förbereder maskinens parametrar och anpassar varje undersökning för varje enskild individ. Vilket i sinomtur leder till att man optimerar strålningen och minskar onödig strålning. Coolt eller?!

Är Artificiell intelligens ett hot för yrken inom röntgenverksamheten?

Det är nog svårt att ge ett svar på. Det finns definitivt fördelar och nackdelar med Artificiell intelligens inom röntgen, men det krävs nog mer forskning inom området. Jag tror också att det finns en oro att olika professioner inom radiologi kan tas över helt av A.I. Det finns dom som säger att röntgenläkare (radiologer), de som granskar alla röntgenbilder, kan försvinna och tas helt över av artificiell intelligens. Vilket många tycker vore oroväckande att det skulle kunna ske.

Men även om fördelarna talar tydligt om en snabb och effektiv diagnosticering samt förbättrad strålningssäkerhet, är det svårt att säga om A.I kan ge en säker diagnosticering. Nackdelen är att man inte riktigt kan vara säker på att A.I. ställer rätt diagnos, för det krävs en del data för att bygga upp ett ”skademinne”och det är ett av problem. För att bygga upp ett datasystem som innehåller massa information om patologiska fynd krävs otroligt mycket dataminne. Den mängd av dataminne finns inte riktigt tillgängligt ännu. Utveckling inom datalagring och minnesutrymme behöver därför först utvecklas.

Artificiell intelligens ankomst till röntgenverksamheten ligger långt fram i tiden, men med tanke på hur snabbt teknik utvecklas så kanske det dyker upp snabbare än vad vi räknar med.