Som avslut på denna blogg vill jag sammanfatta några saker jag tycker varit till stor betydelse för min utbildning.

 

#1 Kursledarna

Det har varit sån stor variation på de kursledare som vi haft under vår utbildning. Men det har varit personer som varit otroliga och väldigt inspirerande, vilket jag alltid kommer ta med mig i mitt liv och yrkesliv. För er kursledare som läser detta så vill jag säga ett stort tack för er insats och motivation att få mig och alla andra i klassen att utvecklas och bli de röntgensjuksköterskor vi nu är! TACK!

#2 Min klass

Klassen, grunden till varför man också är oftast kvar på ett program. Trivs man med klassen, trivs man på programmet. Det hänger lite ihop. För oss blir det en sån viktigt komponent också. Röntgenvärlden är inte stor, så vi kommer säkerligen mötas igen och då är det grymt att man kan få möta sina underbara klasskamrater!

#3 Min tid som Digital Ambassadör för KI.

Att jag sökte till digital ambassadör för Karolinska Institutet var ett av mina bästa beslut. Det har varit roligt att delge min tid som student och jag har även fått lära mig om de andra program som finns på Karolinska Institutet. Vi har varit ett bra gäng och jag hoppas att jag möter de andra diggisarna i framtiden. Sen vill jag säga ett stort tack för allt stöd, inspiration och arbete som våra kommunikatörer Helene och Tanya gjort/gör för Digitala Ambassadörer! Så om du läser på Karolinska Institutet och vill också skriva om ditt program (gärna ta över fackla för röntgensjuksköterskeprogrammet) så hör av dig till dom!

Men det var allt från mig och med det säger jag tack och adjö!

 


Mina rekommendationer:

Vad gör en röntgensjuksköterska?

Hur är det att vara student på röntgensjuksköterskeprogrammet?

Vad skiljer en röntgensjuksköterska från en sjuksköterska?

Röntga djur som röntgensjuksköterska

Är röntgenstrålning farligt?

 

Det är med både sorg och mycket spänning som jag avslutar min tid som student på Karolinska Institutet.

Jag minns dagen för snart 3 år sen då jag skrev mitt första inlägg på bloggen och tyckte att det var långt tills jag skulle bli klar med studierna. Dock är dagen här. För idag är det min examensdag. Idag är jag färdigutbildad och kan kalla mig:

Röntgensjuksköterskan Tony!


Idag vid 13:00 är det officiellt examensceremoni för oss, som i dessa tider hålls digitalt. Tyvärr inte lika spännande, men väldigt högtidligt på bästa möjliga sätt. Hoppas att allt går bra med uppkopplingen!

Det hade såklart varit fantastiskt att få ställa sig på scen och ta emot sitt diplom och fira tillsammans med sina klasskamrater, men firandet tror jag kan komma att lösas till en framtida situation. Idag ska jag istället fira med familjen och äta gott.

Tack för att du varit med på min resa som digital ambassadör!

Allt väl!
Tony Axelsson

 

 

Inte långt alls!

Nästa vecka är min sista vecka som student på Karolinska Institutet. Fredagen den 5 juni är dagen då jag tar examen. OCH SÅ MÅNGA ANDRA!!!

Hur gick 3 år så snabbt?


Det är svårt att förklara känslorna till hur det känns att ta examen, men tänk såhär.

Välj din absoluta favoritserie. Tänk att det är den sista säsongen och snart ska du få se det SISTA avsnittet som avslöjar hur allting ska sluta! Du har följt olika karaktärer, du har fattat tycke om några och du vill se att alla får sitt rätta avslut. Massa plot-twist har skett och snart kommer allt fram. Hur kommer det att sluta?!?!

Känner du spänningen? Ta den känsla, gångra den med 4 och du har min upplevelse.

Denna sista termin har känns väldigt ambivalent, dels på grund av den rådande situationen, men också för att man längtar till något bra. Jag vill verkligen bli klar nu och få börja arbeta. Målet med min utbildning är att få jobba med något jag vill och nu när det är så nära vill jag bara skynda på det ännu mer.

Jag vill ha det sista avsnittet nu!


Det är inte långt kvar och jag har en sista tenta att skriva innan allt verkligen kan gå mot sitt slut. Man kan säg att jag har en plot-twist kvar. Får fortsätta att förberedda mig inför det.

Men för att avsluta inlägget i andan av ett avsnitt så bjuder jag på ett litet TV-jingel som tack för att du orkat läsa min blogg. Varsågod!

Vad hände med VFU 6?


Det ska jag allt berätta! Från mitten av februari till slutet av mars var jag ute på min sista verksamhetsförlagda utbildning (VFU), det vill säga min praktik. Denna gång var det dags för mig att pröva/testa/uppleva angiografi, barnröntgen och datortomografin.

Angiografi var helt nytt för mig och jag hade aldrig varit där tidigare. Mycket om det jag visste om angiografi var genom de kurser vi läst tidigare, där vi stött på modaliteterna (apparaterna) och dess bilddiagnostik. Nu var det dags att vara med på riktigt.


Angiografi (av angio– ’kärl’ och grafi– ’skriva’)

Kärlskriva, låter lite absurt, att säga avbilda låter bättre. Nu är inte mina kunskaper inom grekiska suffix enastående, men grafi- kan även tolkas som undersökning. Vilket skulle vara mer förståeligt i detta sammanhanget. För det är precis vad det är, en kärlundersökning.

Som jag berättat tidigare i ett annat inlägg är angiografi en röntgenundersökning som görs för att åtgärda stopp eller blockeringar i blodkärlen. Undersökningen görs av en kardiolog eller en radiolog. Kardiologen gör oftast de undersökningar som görs på hjärtats kranskärl och radiologerna gör oftast undersökningarna på de andra kärl som finns i kroppen. Vid sin sida har man oss, röntgensjuksköterskan, som assisterar vid undersökningen.

Jag ska nog säga att det är ganska mycket action som sker på angiografi, men det kan oftast bli långa undersökningsperioder. Allt från 30 min till 6 timmar är vanligt vid dessa undersökningar. Allt beror på patientens tillstånd/kärl, radiologen eller kardiologens expertis och såklart röntgensjuksköterskans assistans. Som ny går allt mycket långsammare, men när jag såg de som var vana vid undersökningar, så gick det så snabbt. Hann knappt förstå vad som hände. Mycket fascinerande.

 


Koronarangiografi

Här genomförs undersökningar där en kardiolog går in genom armen eller ljumsken och tar sig vidare till hjärtats kranskärl. Nu skrev jag att detta är koronarangriografi, men samma apparat finns på andra typer av undersökningar som görs på blodkärlen.

C-båge

Likt till utseendet av bokstaven C är detektorn och röntgenröret placerat på en båge som gör det enklare för kardiologen/radiologen att manövrera röntgenapparaten över patienten och nå dit hen vill undersöka och stråla.

Stent

Du kanske har hört talas om det, men ett stent är en liten metallgrej som man placeras i det område som är täppt i blodkärlet. Här ser ni hur ett sådant stent kan se ut. Det är väldigt flexibelt och är lättare än en fjäder. Men sådana här kan sättas in i kärlen för att hjälpa de med trånga blodkärl att återfå ett normalare blodflöde.Patienterna säger oftast att det gör ont ett tag, men det är för att helt plötsligt så kommer blod igenom ett kärl som tidigare var täppt. Vilket kan kännas på olika sätt, men oftast lite smärtsamt.

 

Med det så var min angioplacering färdig!

 

Igår tog jag kort upp om att jag läser fördjupningskurser i programmet. Något som du kanske undrar vad det är?


Jo, i slutet av termin 6 på röntgensjuksköterskeprogrammet får vi studenter välja mellan olika kurser där vi fördjupar oss i ett ämne vi tidigare läst om. Exempelvis kan det vara en fördjupning i magnetkameran och dess teknik, pediatrisk radiologi eller mammografi. Självklart finns det flera kurser och jag har valt att läsa en handledarkurs och en kurs om ortopedisk radiologi.

I handledarkursen fördjupar vi oss i ämnet handledning och lärandeprocessen. Något som har varit väldigt intressant och lärorikt. Kursen fick mig att inse de svagheter och styrkor jag har som person när det kommer till mitt lärande, samt min pedagogiska sida. Om det är något jag behöver träna på är det att vara mer pedagogisk. Jag förstår min hjärna och vad jag vill göra, men att förmedla det till andra kan vara struligt. Jag gissar att min inre vädur vill göra allt själv!

Kursen som jag läser just nu är den som heter ”Ortopedisk radiologi”. Denna kurs fördjupar sig i de olika ortopediska (skelettets) sjukdomar och tillstånd som vi kan kunnas möta ute på jobbet. Det kan dels vara hur utseendet för olika frakturer, tumörer och åldersrelaterade sjukdomar ser. Utöver det får vi även mer kunskap om skelettets uppbyggnad, funktion och hur sjukdomarna kan behandlas. Något jag tycker verkar superintressant. Känns som en fördel att kunna identifiera sjukdomar som kan vara akuta och viktiga att påpeka när man väl tar bilderna. Något som röntgensjuksköterskor bör ha i sin ryggrad.


Skulle du vilja veta mer om de olika fördjupningskurser som vi får välja mellan på Karolinska Institutet? Då kan du klicka på bilden nedanför så tar den dig vidare till mer information!