Plugg, pussel och plurr
Oktober kom och gick, november är snart halvvägs igenom. Dagarna ser ganska lika ut och motivationen tryter. Speciellt nu en bit in på termin 5 när jag helst av allt vill vara klar och börja jobba. Praktiken, eller den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som det också kallas är nu över. Det var en givande period där jag lärde mig mycket och växte i min roll som blivande arbetsterapeut. Jag känner mig redo, jag vill ut i arbetslivet och hjälpa människor. Personer i min närhet har redan fått erfara detta då jag strör in lite arbetsteraputiska tips med jämna mellanrum. Det är det som är kul med arbetsterapi tycker jag, att det berör alla delar av livet på något sätt.
Det blir en stor kontrast att gå från att åka till en plats och interagera med folk fyra dagar i veckan till att återigen sitta hemma och plugga vid köksbordet. Det blir återigen så tydligt hur social kontakt och tillhörighet påverkar ens psykiska hälsa och hur deppigt det är att livet inte kan vara som vanligt. Men för att överleva den oundvikliga dipp som höstmörkret alltid kommer med varvar jag plugget med att lägga pussel och gå promenader. Häromdagen tog jag till och med ett höstdopp. Att bada kallt är min absolut bästa ångestdämpande medicin. Det chockar kroppen på de bästa av sätt och lämnar mig helt centrerad igen. I övrigt försöker jag vara tacksam för det flexibilitet ett studentliv ger i dessa tider och få närhet från de närmast mig.
0 kommentarer