Prokrastinering – uppskjutande
Jag: Jag behöver läsa två kapitel om Model of Human Occupation till på fredag.
Min hjärna: Men jag har två dagar på mig, det är lugnt, jag har ju redan läst första sidan och det gick ju fort.
Jag: Det är ju sant… jag kan ju i alla fall kolla på ett avsnitt till…
Fyra avsnitt senare…
Jag: Nä nu måste jag läsa i alla fall ett halv kapitel innan jag går och lägger mig.
Min hjärna: Men jag är trött nu och kan inte processa alla de här orden.
Nästa dag…
Jag: Nu ska jag läsa!
Läser ett av två kapitel.
Min hjärna: Bra jobbat! Men oj vad stökigt det är! Jag måste faktiskt dammsuga.
Jag: Helt logiskt, jag har ju faktiskt bara ett kapitel kvar.
Dammsugning klar.
Jag: Nu ska jag läsa klart.
Min hjärna: Men disken då…
4 timmar av små fixande senare..
Min hjärna: Nu är jag trött igen. TV sen sängen!
Pendelprokrastinering
Min lägenhet är aldrig så ren som när jag har en inlämning att skriva eller kurslitteratur att läsa. Och jag vet inte hur många gånger jag suttit på pendeltåget och läst klart det sista kapitlet eller förberett det sista innan en redovisning.
Som ni märker är prokrastinering eller uppskjutande beteende inget nytt i mitt liv. Det är en daglig kamp att inte skjuta upp minsta lilla jobbiga sak till absolut sista sekund.
Men tänk vad mycket lättare livet är om man bara tar tag i saker på en gång och slipper ha det liggande som ett orosmoln hela veckan. Mitt största hjälpmedel för att det inte ska bli som i exemplet ovan är att ta hjälp av andra!
Gör planer med klasskompisar att ses på neutral mark och plugga! Bibliotek, grupprum, caféer eller andra studieplatser är guld för att undvika alla måsten som finns i hemmet. En annan grej jag försöker med är att sätta egna deadlines. Om jag har en egen deadline tidigare än den egentliga får jag ofta lite mer press på mig själv och blir klar tidigare.
0 kommentarer