Hösten 2017 formligen exploderade #metoo-rörelsen såväl internationellt som i Sverige och snart kunde vi läsa berättelser och upprop om sexuell utsatthet och övergrepp inom många olika branscher och sektorer.

Akademin var inget undantag. Under hashtagen #akademiuppropet skrev omkring 2 400 personer på mot sexuella trakasserier och sexism inom universitet och högskolor i Sverige. De berättelser och vittnesmål som dök upp i samband med detta upprop visade med all önskvärd tydlighet att problemet med sexuella trakasserier inom akademin är omfattande och sannolikt betydligt vanligare än vad vi tidigare trott. Detta bekräftas både av forskning och av olika interna lärosätesundersökningar.

En hel del brister

Jag kan konstatera att det både på KI och i akademin och hälso- och sjukvården i stort fortfarande finns en hel del brister vad gäller kunskap om problemens omfattning och uttryck. Den internationella forskning som presenteras på seminariet i dag visar att hierarkiska organisationer i högre utsträckning än andra riskerar att bli grogrund för olika former av trakasserier och kränkningar. Däremot vet vi för lite om svensk akademi och därmed också om situationen på KI. Det finns ett behov av att ta fram mer data för att utifrån den göra analyser som kan ligga till grund för KI:s kommande utvecklingsarbete. Därför lanserar nu KI, tillsammans med KTH och Malmö universitet, ett samverkans- och forskningsprogram med syfte just att undersöka den genusbaserade utsattheten inom svenska universitet och högskolor.

Hur, var och när sker sexuella och andra trakasserier inom högskolan? Hur påverkas studie- och arbetsmiljön, för de utsatta och för hela arbetsplatsen? Samverkans- och forskningsprogrammet ska undersöka situationer, beteenden och organisatoriska faktorer som omger trakasserier och dess konsekvenser för forskningens och utbildningens kvalitet.

Förhindra och förebygga

Med ett samlat grepp får vi fram aktuell kunskap om förekomsten och konsekvenserna av utsatthet och även hur de som utsätter andra ser på sina beteenden. På så sätt kan vi sedan sätta in effektiva åtgärder för att förhindra och förebygga genusbaserad utsatthet i akademin.

Denna dag, internationella kvinnodagen 8 mars, markerar startskottet för vårt samverkans- och forskningsprogram. Nu är vi i gång. Det känns angeläget och mycket bra. Jag kommer kontinuerligt att rapportera om arbetes gång här på bloggen. Dessutom kommer programmet att generera både nationella och lokala rapporter, liksom vetenskapliga artiklar.

Seminariet direktsänds via KI:s webbsida kl. 14 – 16 i dag och kan därefter ses som en inspelad video på KI Play, länk via samma sida.

 

Last week we had the first meeting in the Karolinska Institutet (KI) library council. The council’s tasks include to support the development and strategic focus of KIB. As part of this, the council will be engaged in selection of for example journals that will be available through the KI library. The council should review the KI library’s internal budget allocation as well as approve the KI library’s yearly budget request.

Importantly, the council will be a bridge between the KI library as an important infrastructure and the users of this infrastructure; KI students, teachers and researchers.

I have previously written about the background to the establishment of the council on this blog (https://blog.ki.se/prorektor/the-karolinska-institutet-library-a-critical-infrastructure/; Then it was referred to as a board but the aim remains the same).

The library council has representatives from KI core activities (Johanna Lanner, Lennart Brodin, Caroline Graff; representing the committees for education, research education and research, respectively), an external member (Ulla Nygrén, Head of the Turku University Library), representatives for students and the head of the KI library (Annikki Roos). The head of UoL (Lena Nilsson Wikmar) is adjourned to the council. In my capacity as KI vice president, I serve as the chairperson of the council.

The first meeting we focused on the background to the establishment of the council, its tasks, the members expectations and Annikki Roos gave an overview of the breath of KI library activities including electronic media, student and researcher service. It became clear that there is a balance between an ambition to provide a smooth, and invisible, service and visibility to show what the library really contributes.

It is also clear that the council needs to be engaged in the transfer to open access and open data. Judging from the number of debates, articles and blogs on this subject, it is no doubt that this is an topic that engages the research community, from researchers to university managements.

Most importantly, we have a very engaged council which I believe will be a great asset to the KIB management, to make sure that KIB is really servicing the needs of students, teachers and researchers. The external input is also very valuable.

In its next meeting, the council will focus on the vision, the strategies and the work plan, including an initial budget discussion, for the KI library.

I would hope that all of you take the opportunity to influence our common library by contacting me, or any member of the council, would you have ideas, comments or questions!

Den 14 Februari hade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) bjudit in till upptaktsmöte för granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete. Jag deltog tillsammans med Anna Kiessling, akademisk ledare för samordning av KIs kvalitetsarbete och Britta Steneberg, KIs kvalitetssamordnare.

Vi är 5 lärosäten som utvärderas i denna omgång, vilket är den tredje omgången.

Dagen bjöd på mycket nyttig information, viktiga interaktioner med företrädare för andra lärosäten och UKÄ men inte minst värdefulla tips från andra lärosäten som ingått i tidigare utvärderingar, Malmö Universitet och Mälardalens Högskola.

Efter lunch fick vi möjlighet att presentera vår organisation och vårt sammanhållna kvalitetssystem för ordförande i vår utvärderingsgrupp, Lena Mårtensson, Professor i omvårdnad och Prorektor vid Högskolan i Skövde samt de från UKÄ som ska leda utvärderingsprocessen. Bland aktuella frågor och utmaningar lyfte vi upp ny utbildningsorganisation, ny ledningsorganisation, implementering av kvalitetssystemet, VIL/VFU – relationen till Region Stockholm.

Granskningen börjar med att vi senast den 10 Maj laddar upp vår självvärdering. Bedömningsområdena utgörs av styrning och organisation; förutsättningar; utformning, genomförande och resultat; jämställdhet; student- och doktorandperspektiv; arbetsliv och samverkan. I vårt underlag för självvärderingen ingår bla återrapportering av utbildningsuppdrag, kvalitetsplaner, styrdokument för kvalitetsarbetet och lärosätestillsynen 2018 inklusive vidtagna åtgärder.

För arbetet med bla självvärderingen har vi etablerat arbetsgrupper och läsgrupper och jag är väldigt tacksam för alla er som ställer upp i detta viktiga arbete. I vår nya organisation har vi en Samordningsgrupp för kvalitetsarbete som jag leder, och som inkluderar Anna Kiessling, Britta Steneberg, de tre dekanerna, de tre vice-rektorerna och studentrepresentanter. I gruppens uppgifter ingår bla att samordna KI:s interna arbete med externa kvalitetsgranskningar och vi kommer att ha ett första möte i gruppen kommande vecka.

Senare i höst väntar två platsbesök och utifrån självvärderingen och det första platsbesöket kommer bedömargruppen att välja ut några fördjupningsspår.

Mycket arbete ligger framför oss där många inom KI kommer att göra stora och viktiga insatser.

I Mars 2020 kommer UKÄs beslut!

Last week Jan-Olov Höög and I travelled to the Friedrich-Alexander-Universität Erlangen Nürnberg for an EIT Health – Roundtable for Rectors and Presidents of Universities and CEOs of University Hospitals.
KI is a partner in EIT Health (https://www.eithealth.eu/) and Jan-Olov Höög and Inger Lundqvist are doing a fantastic job in connecting KI scientists that could potentially benefit from resources available through EIT Health.

The discussions at the meeting focused broadly on how EIH Health should develop to fulfil its objectives. I highlighted a need to support social innovations and how EIT Health thinks about securing that society is ready for the introduction of given innovations. The latter could include for example different AI based innovations. It will be important to recognize what is on the critical line for successful implementation of new knowledge, is it generation of knowledge, translation of knowledge into an application or the actual introduction of a new application? In relation to the latter it was acknowledged that the health care sector is in some ways conservative to the introduction of new innovations (There are of course also a positive sides of this) and that reimbursement schemes are relevant for the success in introducing innovation in this sector.

Similar topics came up in Brussels this week when I joined meetings organized by Science Business (https://sciencebusiness.net/), where KI is a partner. At a policy dinner between industrial and academic leaders organized in collaboration with the ERC we discussed “Who needs blue sky research? “ The ERC president Jean-Pierre Bourguignon introduced the evening. It is clear that the ERC proof of concept grants are instrumental in bridging a resource gap. Additionally, there is a general agreement on the importance of trustful interfaces between academia and industry, access to venture capital and inclusive ecosystems. Hopefully, our Life Science ecosystem in Stockholm will remain a strong ecosystem that maintains talent and resources. Also topics like social innovation and societal readiness, as well as what limiting for innovation were raised.

Finally, today I took part in a panel “European excellence and the world” together with among others Jean-Pierre Bourguignon. The ERC is the brand for European excellence, but what does excellence mean? Should it be re-defined? In some ways excellence is a relative term that extends from high quality research. It is about creative and innovative individuals that should be given the best conditions to really make a change, which could involve creating unique knowledge by combining medicine, engineering sciences and humanities. Again, in the panel societal responsibility and readiness came up.

European openness to the world was also discussed. It is important to build on the opportunity of the entire pool of global talent and that we, given the great challenges we have to confront, should strive for collaboration and avoid a battlefield of international competition.

I believe that it is important for KI to be involved on the European research arena to understand how we can explore the funding landscape but not least to influence the prioritizes.

Uppmärksamheten kring metoo har satt fingret på en rad företeelser som vi behöver fortsätta arbeta aktivt med. Det gäller samhället i stort och det gäller den värld inom vilken jag är verksam: forskning och högre utbildning. Därför är det för mig personligen med stor tillfredsställelse som jag kan annonsera att KI, tillsammans med KTH och Malmö universitet, nu tar initiativ för att sätta ytterligare fokus på arbetet mot sexuella trakasserier.

Den 8 mars, på internationella kvinnodagen, lanserar vi gemensamt ett samverkans- och forskningsprogram med syftet att genom forskning och samverkan motverka genusbaserad utsatthet inom akademin. Inom ramen för programmet planeras en nationell prevalensstudie i svensk högskolesektor som sedan kommer att ligga till grund för både främjande och förebyggande insatser.

Tanken är att vi med denna satsning gemensamt ska motverka utsatthet och stödja arbetet med att förbättra arbets- och studiemiljön på svenska högskolor och universitet.

På eftermiddagen den 8 mars anordnar vi ett seminarium på temat i Nobel Forum här på Solna campus, där programmets innehåll kommer att presenteras och diskuteras. Dessutom kommer vi bland annat att ta upp följande:

  • Vetenskapsrådet presenterar rapporten “Sexuella trakasserier i akademin – en internationell forskningsöversikt”
  • Universitets- och högskolerådet redovisar regeringsuppdraget om lärosätenas förebyggande arbete
  • Det blir också en paneldiskussion med deltagare från KTH, Lunds universitet, Sveriges förenade studentkårer, Göteborgs universitet och Malmö universitet.

Den här eftermiddagen markerar startskottet för en långsiktig och seriös satsning mot sexuella trakasserier och för en miljö baserad på jämlikhet och respekt för allas lika villkor.

Jag kan utlova några mycket spännande, inspirerande och lärorika timmar den 8 mars. Mer information och anmälningsformulär hittar du via den här länken.

I fredags bjöd SUHF (Sveriges universitets och högskole förbund) in till dialog mellan lärosäten och forskningsfinansiärer. Sådana här möten mellan olika aktörer är mycket viktiga och spelar en stor roll när det gäller att sammantaget bidra till att utveckla svensk forskning. Jag deltog som representant för Karolinska Institutet. Mycket kom att kretsa kring området open access och open data.

I min kommentar i den här frågan tog jag min utgångspunkt i att målet om open access och open data är viktigt och bra; för att inte säga nödvändigt. Men att förändra är svårt, att förändra i komplexa system är mycket svårt och vi kan bara lyckas om vi verkar tillsammans. I detta är inte minst forskarna och lärarna viktiga. Samordning, nationellt och internationellt, måste vara en ledstjärna. En annan väsentlig fråga är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för forskarna och lärarna. Det är en sak att finansiärer och lärosätesledningar bejakar nödvändigheten i utvecklingen mot ett öppet vetenskapssamhälle, men det är forskarna och lärarna som ska verka i detta. Inte minst för de unga forskarna är publicering en viktig del i meriteringen och i lärosätens incitamentsystem finns publicering ofta inbyggt. Därför är det viktigt att vi tar upp och driver deras perspektiv. Vi måste också ta hänsyn till olika områdens olika förutsättningar.

Vi har vidare att förhålla oss till Plan S. Idén kan vara bra, men mycket återstår att utreda och tidplanen är för snäv – konsekvenserna är helt enkelt för dåligt utredda. Det finns en uppenbar risk att forskarna hamnar i kläm. En utgångspunkt måste vara att det fortsatt ska vara möjligt att publicera i de tidskrifter som är centrala inom respektive vetenskapligt fält.

I den aktuella modellen flyttas kostnader till publiceringar på en övergripande nivå. Men vem/vilka ska ta kostnaden? I slutänden är forskningsfinansieringen förstås ett slutet system men var, och hur, kostnaden tas kan påverka exempelvis den enskilde forskarens drivkraft att publicera.

Vad gäller open data, vår tids kanske största utmaning, är detta kopplat till generella utmaningar inom IT i sektorn och att publik infrastruktur för detta måste etableras. Här behövs också kritisk reflektion, utan tillräcklig information samt kompetens och erfarenhet kan öppna data leda till att felaktiga slutsatser dras.

På SUHF-mötet tog vi även upp en del andra aktuella ämnen väsentliga för sektorn. Några av dem kommer säkert att fortsätta diskuteras intensivt, såväl internt här på KI som brett i universitets- och högskoleväröden. Till dem hör utvärderingsfrågor relaterade till forskning samt olika former av finansiering. Det finns anledning att återkomma till dessa områden här på bloggen senare.  

 

When I became KI vice-president in January 2016, the plan was that I would have two major areas of responsibility: infrastructure development and the internal life of KI. I remember that in connection with my appointment, I was interviewed by KI’s Madeleine Svärd Huss, now acting unit head at the Communications Department.

At that time, Madeleine reflected that I would work with one hard and one soft question. The hard question relates to premises, technology, investments and the like. The soft question is a bit more difficult to define, but it has to do with values and perspectives, but also having clear rules and routines and making sure that they are followed.

When the article was published in “KI Bladet” it undoubtedly had a different focus. Just a few days after the interview, Bosse Lindqvist’s TV documentary “Experimenten” was shown, and following that I was appointed as acting president. There was no longer any time to reflect on hard and soft questions.

A few years have passed since then. Since the autumn of 2017, I have resumed my role as vice-president and although much has changed since Madeleine interviewed me, I can say that my work once again involves both hard and soft questions.

Hard issues
2018 was a year dominated by hard issues: New buildings, installation of new technology, extensive movements into new premises, and inaugurations in both Flemingsberg and Solna. We would have to go back many years in KI’s history to experience the same degree of change and renewal of infrastructure – probably all the way back to the move from Kungsholmen to Solna in the 1940s and 50s.

If I should summarize “the hard” 2018, we have together – co-workers, researchers, students and collaborators – made amazing contributions and achieved highly set goals. Of course, it has been tough at times and everything has not turned out according to everyone’s satisfaction – for example, rental costs have been heavily debated – but overall, these extensive changes have been handled with a positive attitude, constructively and in a solution-oriented way by all parties.

You are all really worth a deep-felt thank you for your willingness to actively participate during KI’s year of extensive changes.

A soft year
Now, we will soon enter 2019, which I would like to name as a “soft” year, where we focus more on employees, students and collaborations. As you all know, the year begins with the roll out of KI’s new organization. Shortly thereafter, we expect the University Board to decide on Strategy 2030, which will set out the path for KI’s priorities and strategic choices for the years to come. In relation to this, follows a decision on KI’s new vision and basic values.

In addition, there are of course, a lot of other exciting areas that KI will actively pursue during 2019. In particular, there are a few that I would like to emphasize:
• KI will initiate and drive a new research and collaborative program to counteract sexual harassment and gender-based vulnerability in academic life – together with partners, we will arrange a seminar on the symbolic date of March 8.
• We will open up for a broad dialogue on gender equality and career development. We believe that it is by working systematically with these issues that we can achieve long-term success.
• We must develop our systematic work with recruitment, probably a university’s most important decisions. Through recruitment, a university supports its strategic direction.
• Finally, I would like to emphasize that KI will continue to focus more on sustainability issues – you will notice it in several ways during the coming year.

Health and sustainability
Health and sustainability are two closely related concepts that should be seen in a single context. This applies at the global level, in our local community and for us as individuals – you and I.

During 2018 it has become crowded on the cycle tracks in the Stockholm region. I can say that as a commuting cyclist between work and home. It is very pleasing to see this development. For us who have the privilege of using this means of transport, it is a simple but at the same time smart way to support personal health as well as today’s and tomorrow’s environment.

Next year I will continue to cycle to and from work (when weather permits). Once a year I run – at KI loppet. If nothing unexpected happens I promise to appear at the start also 2019.

As we approach 2019, I would like to call on all employees and students at KI to take care of yourself and to live healthy and sustainable lives.

I wish you a truly restful and pleasant ending to 2018 – and a Happy New Year!

När jag tillträdde som prorektor i januari 2016 var planen att jag skulle ha två stora ansvarsområden: utvecklingen av infrastrukturen respektive KI:s inre liv. Jag minns att jag i anslutningen till att jag började på tjänsten blev intervjuad av KI:s Madeleine Svärd Huss, numera tillförordnad enhetschef på kommunikationsavdelningen.

Madeleine konstaterade då att jag skulle jobba med en hård och en mjuk fråga. Den hårda handlar om lokaler, teknik, investeringar och liknande. Den mjuka är lite svårare att definiera på ett enkelt sätt, men det rör sig om värderingar och perspektiv, men också om att ha tydliga rutiner och regler – och se till att dessa följs.

När artikeln publicerades i KI Bladet fick den onekligen ett annat fokus. Bara några dagar senare visades Bosse Lindqvists TV-dokumentär ”Experimenten” och strax därpå utsågs jag till tillförordnad rektor. Det fanns inte längre någon tid att reflektera över hårda och mjuka frågor.

Det har gått några år sedan dess. Sedan hösten 2017 är jag tillbaka som prorektor och även om mycket har förändrats sedan Madeleine gjorde den där intervjun med mig, så kan jag konstatera att mitt arbete åter kretsar kring både hårda och mjuka frågor.

Hårda frågor

2018 blev ett år som helt dominerades av de hårda: Nybyggnationer, installationer av ny teknik, omfattande förflyttningar in i nya lokaler, invigningar i både Flemingsberg och Solna. Vi får gå många år tillbaka i KI:s historia för att för att uppleva något av motsvarande grad när det gäller omställning och förnyelse av infrastruktur – sannolikt ända till flytten från Kungsholmen till Solna på 1940- och 50-talen.

Ska jag försöka sammanfatta ”det hårda” 2018, så har vi tillsammans – medarbetare, forskare, studenter, andra samarbetspartner – genomfört fantastiska insatser och uppnått de högt ställda målen med råge. Visst har det stundtals varit slitigt och kämpigt och allting har inte alltid utfallit till allas belåtenhet – till exempel har den nya strukturen för internhyran blivit omdiskuterad – men totalt sett har de omfattande förändringarna hanterats positivt, konstruktivt och lösningsinriktat av alla parter.

Ni är alla verkligen värda ett djupt känt tack för att ni ställt upp och bidragit aktivt under KI:s stora omställningsår.

Mjukt år

Nu går vi snart in i 2019, som jag skulle vilja karaktärisera som ett ”mjukt” år, där vi fokuserar mer på medarbetare, studenter och samverkanspartners. Som ni säkert känner till så inleds året med att KI:s nya organisation tillträder. Strax därpå räknar vi med att konsistoriet fattar beslut om Strategi 2030 som ska lägga ut vägen för KI:s prioriteringar och strategiska vägval de närmaste drygt tio åren. I nära anslutning till detta ligger också beslut om KI:s nya vision och värdegrund.

Dessutom är det förstås en hel del andra spännande områden som KI kommer att arbeta aktivt med under 2019. Det är några som jag vill framhålla särskilt:

  • KI kommer att driva lanseringen av ett nytt forsknings- och samverkansprogram för att motverka sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet i akademin – tillsammans med ett par samarbetspartners kommer vi att bjuda in till ett stort seminarium i Nobel Forum på det symboliska datumet 8 mars.
  • Vi kommer också att bjuda in till en bred dialog om jämställdhet och karriärutveckling. Vår uppfattning är att det är genom att arbeta systematiskt med dessa frågor som man långsiktigt når framgång
  •  Vi måste utveckla vårt systematiska arbete med rekrytering av medarbetare, ett universitets förmodligen viktigaste beslut. Genom rekrytering styr universitet sin strategiska inriktning.
  • Slutligen vill jag framhålla att KI kommer att fortsätta att sätta ökat fokus på hållbarhetsfrågorna – ni kommer att märka det på flera olika sätt under det kommande året

Hälso och hållbarhet

Hälsa och hållbarhet är två begrepp som ligger nära varandra och som bör ses i ett sammanhang. Det gäller på ett övergripande globalt plan , i vårt lokalsamhälle och hos oss – dig och mig – som enskilda individer.

Under 2018 har det blivit trångt på cykelbanorna i Stockholmsregionen. Det kan jag själv konstatera som vardagscyklist mellan bostad och jobb. Det är väldigt glädjande att se den här utvecklingen. För oss som har förmånen att kunna använda detta transportmedel, är det en enkel men samtidigt oerhört smart insats för både den personliga hälsan och för dagens och morgondagens miljö.

Nästa år kommer jag att fortsätta att cykla till och från jobbet (när vädret tillåter). Och det blir också min uppmaning till alla medarbetare och studenter vid KI inför 2019: Ta hand om, lev hälsosamt och lev hållbart.

Ha nu en riktigt vilsam och skön avslutning på 2018 – och ett Gott Nytt År!  

 

För några dagar sedan hölls Sjukvårdens ledarskapsdag 2018 på KI med fokus på tillit och hur chefer i sjukvården kan bygga förtroende mellan olika nivåer och stuprör inom vården. Detta är ett årligen återkommande event arrangerat av Sjukvårdens Ledarskapsakademi.

I min inldedning fokuserade jag på min syn på tillit och ledarskap Tillit innebär att lita till den egna förmågan men även om att bli litad till. I dagens värld ser vi alltför ofta prov på motsatsen, det vill säga misstro och skepsis. En misstro till vetenskap, en skeptisk syn på internationellt samarbete och en känsla av utsatthet.

Tilliten är särskilt viktig i kunskapsintensiva verksamheter som vår egen, hos våra samarbetspartners inom hälso och sjukvården och i kunskapssamhället i stort. Det är en förutsättning för att våga tänka nytt, att utforska nya idéer och förslag.

Tillit och ett tillits baserat ledarskap bidrar till samverkan och skapar goda förutsättningar för långsiktigt hållbara partnerskap samt bidrar till att stärka de tvärvetenskapliga perspektiven.

Genom öppenhet och dialog tar vi ett gemensamt ansvar för verksamhetens utveckling. Att låta sin verksamhet och sina resultat exponeras till andra. Att själv ta sig tid att lyssna, granska och ifrågasätta andras resultat och verksamhet. Detta bidrar också till att säkerställa en jämlik, trygg och säker arbetsmiljö.

Det tillitsbyggande arbetet måste ta tid. Men jag är övertygad om att det sparar tid på sikt. Bättre att skynda långsamt på ett sätt som är ordentligt förankrat i verksamheten.

Med ömsesidig respekt kan vi göra nya upptäckter och bidra till mer kunskap om livet och en bättre hälsa för alla.

Så låt oss gemensamt gå in i det nya året med tillit till varandra och våra samarbetspartners!

Overlooking everyone standing at the ground floor and the balcony’s at the Biomedicum inauguration ceremony on Friday, I felt very humble and a great gratitude to everyone who has contributed to make the vision about Biomedicum come true and to those who made the inauguration such a memorable event.
My sincere thanks to you all!

Biomusicum, I am always astonished what a lot of talent we have within KI. Your excellent performance really contributed to making this a special event and holds great promise for the future. I really hope you will continue to make Biomedicum alive with the sound of music.

A special thanks to Johanna Bylund, the heads of the five departments in Biomedicum, and everyone else who made the inauguration event such a memorable day.

Biomedicum came true thanks to visions, strategic choices and actions taken by many of you and by our predecessors. I feel very humble being part of the KI management that shares these visions and these strategic choices and that now have the opportunity and the responsibility to exploit the full potential of Biomedicum.

Many are you, who have invested countless of hours in this project, who have taken difficult decisions, who have made compromises and who have overcome hurdles. I hope that you now feel proud of what has been achieved.

My speech at the inauguration ceremony follows below,
Karin

Guests, friends and colleagues,

There was a vision that Stockholm would be a world leading Life Science cluster by 2025.
There were strategic choices made to invest in modern infrastructures to remain competitive.
There were actions taken to build advanced laboratories and today we inaugurate the Jewel in the Crown, Biomedicum.

These were visions, these were strategic choices and these were actions taken by some of you who are here to celebrate with us today and by our predecessors. Now it is our opportunity and it is our challenges to exploit the full potential of Biomedicum.

As we now develop our new Strategy, a strategy that will bring us into 2030, we talk about the global university and we talk about the collaborating university and this is exactly what Biomedicum stands for.

Biomedicum is a building where Karolinska Institutet reaches out to the world, where we drive the development of knowledge about life, and work to promote health for everyone. Biomedicum is an environment that brings the world to Karolinska Institutet, where we attract and welcomes colleagues and friends from all over the world.

Biomedicum is also an environment for collaboration, an environment for experimental research across disciplinary boundaries and for collaboration with clinical research. But most importantly it is an environment for collaboration between people. Biomedicum is in an example of how we, as a university, has collaborated  with Akademiska Hus to create a laboratory for the future. None of us could have done this alone.

My hope is also that the development of this fantastic physical environment will go hand in hand with the development of a good and safe working environment and a recognition of our shared responsibility for our environment.

Many of you have invested countless of hours in this project, you have taken difficult decisions, there were compromises, you overcame hurdles along the way, you have acquired new skills, you have made new friends….and maybe some enemies…and you have contributed to make history. The completion of Biomedicum constitutes a true land mark in the history of Karolinska Institutet.

Thanks to all of you who have contributed to and will contribute to make the Biomedicum vision come really true!