Shortly after being bullied out of the UK Conservative Party by Prime Minister Boris Johnson’s government, Nicholas Soames, the grandson of Winston Churchill and veteran parliamentarian over nearly 40 years said “I am truly very sad that it should end in this way”. I share these sentiments as I leave my position as vice president at Karolinska Institutet after 3.5 yrs. The immediate reason is that I am associated with scientific misconduct in one article. I am criticized for not properly checking the publisher’s proofs prior to publication and for being the driver of the project up to 2015, a time ahead of when the experiments for the critized figure where performed.

Almost exactly four years ago I was asked whether I would be interested to stand as candidate for vice president at KI. It has been a difficult 3.5 years for myself and my family and has involved leading KI in the role of acting president through what is known as its worst crisis. After the arrival of Ole Petter Ottersen as president, I have done my very best to support him.

During the last year, I have been under investigation because mistakes have been found in some articles where I am a co-author. According to one of the accusers:  “In summer 2018, KI’s then-Rector Dahlman-Wright brought the hammer down in the Paolo Macchiarini affair where the medical university decided that the mere coauthorship on a fraudulent paper constitutes research misconduct. The small-print stipulation being: only if you are a whistleblower, since those certain coauthors, who were best friends with Macchiarini and actively contributed to obfuscation, were actually acquitted. Some of my readers, certain image integrity experts alike the pseudonymous Clare Francis, felt prompted to have a look at the Rector’s publications.”. But right should be right and I was not rector at that time as you know.

It has been an ordeal that has sapped my energy and negatively influenced my health. Upon being alerted to the mistakes it was immediately apparent that most were due to the mixing of different images that were very similar to each other and that is why they escaped detection. Consequentially, the conclusions drawn were not affected by the mistakes and the investigations have concluded that there was not a willful attempt to mislead readers, an act that would have constituted grounds for concluding the occurrence of scientific misconduct. Mistakes have been corrected in the respective journals.

It has however been concluded that the mistakes would not have occurred in a well-run lab and that I must therefore have been negligent during my time as a research group leader most of it during a period where the role of group leader was delegated to another colleague by the head of department. Strangely, there has been little evaluation of my conduct as group leader and I am left with no answer what I did wrong or what I should have done differently in order to prevent the mistakes that were made by group members. For the article that has been suggested to involve scientific misconduct by me, some primary data was lost when I was no longer the responsible group leader – and I have been criticized for not properly checking the publisher’s proofs prior to publication and for being the driver of the project up to 2015, a time ahead of when the experiments for the critized figure where performed.

I have worked hard for KI and I hope I have made some little contribution to the big picture.

We had so many interesting on going activities and so many plans, but life goes on, and KI is much bigger than any individual.

What will I do now? I have no idea. I think to be the vice president KI requires full attention and leaves little time for thoughts about once own future.

Thanks to all of you!

 

Below is my letter to the Board of KI requesting my immediate resignation as KI vice president (in Swedish).

 

Till Konsistoriets medlemmar,

Stockholm 9 september, 2019

Jag vill börja med att meddela att jag inte kommer att närvara vid Konsistoriets extra styrelsemöte idag den 9 september trots att jag står på mottagarlistan av kallelsen från fredagen den 6 september. Jag vill däremot passa på att adressera samtliga ledamöter om min syn på de senaste dagarnas utveckling och framtiden.

När jag i juli 2018 anmäldes för oredlighet i forskning, dagar efter det att Karolinska Institutets rektor fällt ett antal forskare för oredlighet, var min omedelbara reaktion att om något jag varit ansvarig för, eller delaktig i, blivit oavsiktligt fel måste det rättas till. Jag har därför till rådet för oredlighet vid Göteborgs universitet, till dess anlitade expert samt till expertgruppen för vetenskaplig oredlighet vid Centrala etikprövningsnämnden, CEPN, grundligt och återkommande redogjort för händelseförlopp och mina omedelbara åtgärder.

Den 6 september kl. 18 mottog jag utlåtandet från Göteborgs universitet. Rådets yttrande är förstås ett stort bakslag för mig. Det finns resonemang som jag upplever som orättvisa och detta liksom andra brister kommer att adresseras i den fortsatta processen i ärendet.

Mitt namn är kopplat till oredlighet i forskning för en av de 10 granskande artiklar. Granskar man utlåtandet så tar det sikte på att jag drivit projektet under en tid som inte sammanfaller med tiden då data för den kritiserade figuren togs fram och att jag inte granskat förlagets proofs ordentligt inför publiceringen. Övriga brister i mitt handlande som skulle kunna motivera slutsatsen att jag varit ”grovt oaktsam” beskrivs inte. I sitt ställningstagande i denna del avviker rådet från den anlitade expertens och CEPNs uppfattning. Rådet väljer i stället att låta sitt ställningstagande präglas av två personers åsikter utan att redogöra för sina avvägningar. Utlåtandet från Göteborgs universitet bygger därmed på att fälla hellre än fria. Jag kan konstatera att rådet i sin inledning av utlåtandet noggrant beskriver kriterierna för deras bedömning, vad som ska anses som oredlighet och inte. Jag uppfattar det som att rådet i sin slutliga bedömning valt att frångå sina egna kriterier

Det är för mig uppenbart att den koppling som finns mellan ”oredlighet” och mitt namn gör det omöjligt för mig att fortsätta mitt uppdrag som prorektor. Den effekten inträder redan nu, innan oredlighetsärendet är slutberett. Jag ber därför Konsistoriet att omedelbart entlediga mig från mitt uppdrag som prorektor vid KI.

Det finns samtidigt några saker jag vill påminna om.

1) Ingenstans har det gjorts gällande att den forskning som granskats ska ha landat i fel slutsatser eller försökt vinna fördelar i form av uppmärksamhet eller status. Den forskning som redovisats i Karolinska institutets namn har varit korrekt i sina slutsatser och gett precis de bidrag till forskningsläget som den påstått sig göra.

2) De formella delegationsrutinerna har följts, vilket innebär att den aktuella forskningsverksamheten varit tydligt delegerat från prefekten till annan person under den tid jag haft uppdrag på en annan nivå inom KI. Inom parentes kan nämnas att den kritik som riktats som att data förkommit hänförs till en tid då jag ej upprätthöll delegation som ansvarig för den kritiserade verksamheten.

3) Det finns saker som KI:s konsistorium och ledning kan lära sig av det här ärendet. Ansvarsutkrävande i en tillitsbaserad organisation och i relation till det kollektiva arbetssätt som karakteriserar forskning är frågor som kan behöva studeras, detta för att kunna minimera och hantera misstag. Målet bör vara att kvalitetssäkring och uppföljning ska minimera skadeverkningarna av misstag. Här tror jag att det finns mer att göra i att utreda detta ärende och liknande ärenden i framtiden – vilka åtgärder har vidtagits? På vilket sätt var det fel? På vilket sätt avviker det individuella handlandet från det som kan förväntas eller som är praxis i andra jämförbara forskargrupper? Det är först när dessa frågor besvaras som kvalitetsförbättrande åtgärder kan tas för att minska risken för misstag, och minska skadeeffekterna om de likväl inträffar.

På ett personligt plan har jag gjort stora uppoffringar när jag ledde universitetet under det som kommit att refereras till som Karolinska Institutets största kris. Uppdraget som rektor var inte ett uppdrag jag sökte, men jag tog ansvar när situationen så krävde. I flera år arbetade vi mycket hårt och fattade beslut i de många följdfrågor som kom upp. Det är därför speciellt tråkigt för mig att de publicerade resultaten som kopplar oredlighet till mitt namn samt den ffa bristande korrekturläsningen som jag anklagas för tillkom under tiden då universitetet genomgick sin värsta kris. Såsom saker utvecklats var det förstås ett förödande misstag för mig som person att prioritera KI i stort framför forskningsartikeln. Jag har arbetat hårt för att återskapa förtroendet för KI både internationellt och i Sverige. Jag har uppriktigt uppskattat alla samarbeten jag som prorektor och vikarierande rektor haft inom akademiska kretsar, med departementet, regionen, näringsliv och sektorn i stort. Jag är övertygad om att Sverige har goda möjligheter att bibehålla positionen som en av världens ledande nationer inom Life Science. Kanske ges jag möjlighet att framöver bidra i detta arbete.

Stockholm dag som ovan

Karin Dahlman-Wright

  1. Lena Lewin says:

    Det har varit en förmån att arbeta med en sådan dedikerad person som dig.
    It has been a privilege to work with such a dedicated person as your self.

  2. Stefan Nordlund says:

    Karin, det har varit otroligt givande att arbeta med dig och Dina viktiga insatser för SciLifeLab och det akademiska samarbetet i Stockholm kan inte nog framhållas. Jag förskräcks när läser de slutsatser som GU drar och över den avsaknad på officiellt stöd som ledningen vid KI ger dig. Du har mitt fulla förtroende både som forskare och akademisk ledare. Stefan.

  3. Bo Lambert says:

    Karin Dalman-Wright är ingen fuskare. Detta kan jag säga som mångårig kollega till henne på KI. Ingen är ofelbar – alla kan vi göra ett misstag under arbetet som forskare, liksom i andra verksamheter. Karin har alltid haft en rak och öppen hållning och ställt upp helhjärtat för sina medarbetare och kollegor under de år som hon varit forskningsledare och chef på institutionen. Mitt förtroende för henne som kollega och forskare har inte rubbats av det trista ärende som nu föranlett hennes avgång som prorektor. Jag betraktar henne fortfarande som den ärliga, kompetenta forskare hon verkligen och egentligen är, och hoppas att hon kan rida ut stormen och fortsätta sin framgångsrika verksamhet. Mitt stöd har hon, och jag är säker på att många andra tycker likadant.

  4. Sylvie Le Guyader says:

    This is tragic for KI. I am very sorry to hear that we are losing you Karin.
    Good luck with everything. I enjoyed very much the interaction with you during your time at Bionut and admire your ways afterwards.

  5. Sara Aldén says:

    Thank you Karin for your dedication, leadership and excellent work during an extremely challenging time. KI is better for it, and we are all the better for it.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


*