Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

Karolinska Institutets årsredovisning för 2018 finns nu sammanställd och publicerad på vår webbplats. I vanlig ordning är den en fyllig och innehållsrik läsning där mängder av nyckeltal, väsentliga data om forskning och undervisning samt finansiella uppgifter redovisas. För den som är intresserad av att tränga in i och bättre förstå KI och den breda verksamhet som finns här, är årsredovisningen en utmärkt startpunkt. Ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit i arbetet med Årsredovisning 2018!

I vanlig ordning inleder jag i egenskap av rektor med ett förord till sammanställningen. Det är en sammanfattning av året som gått, men innehåller också några tankar kring de utmaningar och möjligheter vi ser framför oss. Här är en nedkortat och reviderat version av förordet:  

—-

Under 2018 flyttade över hälften av våra anställda in i nya byggnader, vi utvecklade en ny ledningsorganisation och vi arbetade fram en ny färdriktning för Karolinska
Institutet (KI). Den förra strategin sträckte sig från 2014 och nådde sin slutpunkt 2018, och en ny strategi förankrades i organisationen under året. Vi kan konstatera att 2018 var ett mycket händelserikt år.

KI:s nya strategi får en tidshorisont som sträcker sig fram till 2030. Ett sådant tidsperspektiv ger oss förutsättningar att arbeta långsiktigt eftersom förändringar tar tid. KI:s nya vision är att vi driver utvecklingen av kunskap om livet och verkar för en bättre hälsa för alla. Detta betyder att KI ska stärka sin redan framträdande internationella position inom grundforskningen och på bred front arbeta för en bättre hälsa på ett gränsöverskridande sätt – över hela världen och mellan generationer. Det här ska vi göra med ett klart fokus på kvalitet båda i forskningen och utbildningen.

Globalt perspektiv och rätt värdegrund

Att vi har valt just 2030 som tidshorisont för vår nya strategi är ingen slump. Vår nya strategi har samma tidsperspektiv som FN:s Agenda 2030 med de 17 globala hållbarhetsmålen.

KI utbildar studenter till professioner inom hälso- och sjukvård och till att bli framtidens ledare. Vi måste säkerställa att de kan ta sig an uppgiften att förverkliga hållbara utvecklingsmål och se hälsa i den breda kontext som hållbarhetsmålen inspirerar till. Strategi 2030, med en långsiktig strategi som tar avstamp i ett globalt perspektiv, ger oss möjlighet att tänka modigt och nytt. Vi kan påverka i rätt riktning.

Alla aktiviteter vi beslutar oss för att utföra – med utgångspunkt i den nya strategin, med den nya visionen i sikte – måste vila på rätt värdegrund. Den snabba utvecklingen inom medicinsk forskning leder till nya utmaningar. Vi måste se människan bakom sjukdomen och diskutera medicinsk-etiska frågeställningar. Utvecklingen av nya tekniker forcerar framstegen – men det är lätt att göra misstag. Under 2018 arbetade KI intensivt i olika grupperingar inom organisationen för att diskutera just detta; vilka är våra kärnvärden och vilken värdegrund står vi på?

Ny infrastruktur

Två milstolpar under 2018 var invigningarna av Karolinska Institutets nya forskningshus Neo, den 24 maj, och Biomedicum, den 30 november. Med de regionala, nationella och globala utmaningarna, är en modern infrastruktur en förutsättning för möten och samarbeten mellan människor. Under 2018 flyttade 60 procent av KI:s personal och cirka 80 procent av försöksforskningslaboratorierna till nya byggnader; till Alfred Nobels Allé 8, ANA Futura, och Neo i Flemingsberg, och i Solna till Bioclinicum, Biomedicum och Komparativ Medicin.

Det här är byggnader som utgör en attraktiv forskningsmiljö och som gynnar samverkan mellan grundforskning och klinisk, patientnära, forskning. Närheten mellan KI och Karolinska Universitetssjukhuset på våra campus i Flemingsberg och i Solna, möjliggör tät samverkan mellan grundutbildning och klinisk verksamhetsförlagd utbildning. Samverkan med näringsliv och det omgivande samhället, är den tredje stolpen för universitetets framgångar, därför är utvecklingen i Solna och Flemingsberg välkommen för vårt universitet.

Ändamålsenlig ledningsorganisation

Under 2018 fattade konsistoriet beslut om en ny ledningsorganisation. Den trädde i kraft den 1 januari 2019. En ny besluts- och delegationsordning fastställdes för ledningsorganisationen den 18 december 2018. Den största förändringen ligger i att en fakultetsnämnd inrättats med rektor som ordförande. KI har nu ett forum för strategiska diskussioner om utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskarutbildning och forskning, i stället för, som tidigare, tre olika forum i tre skilda verksamhetsstyrelser.

Det nyetablerade fakultetsrådet bidrar till ett utökat kollegialt inflytande på strategisk nivå. Därutöver har våra 22 institutioner delats in i tre institutionsgrupper, där varje institutionsgrupp (campus) leds av en dekan.

Allt detta bottnar i behovet av transparens, kollegialt medinflytande och att det finns en tydlig koppling mellan ansvar och befogenhet vid vårt universitet.

Det handlar också om ett strategiskt ledarskap som säkerställer en hög kvalitet när det gäller ökad internationalisering och fördjupad samverkan med viktiga aktörer i omvärlden, däribland Region Stockholm, Karolinska Universitetssjukhuset samt näringsliv och finansiärer. Jag vill särskilt peka på vikten av ett optimalt samarbete mellan KI och Region Stockholm, i syfte att nå vårt gemensamma mål om en hälso- och sjukvård i världsklass. Den nya sjukvårdsorganisationen som växer fram måste utformas och anpassas så att utbildning och klinisk forskning stärks.

Säkerställa karriärvägar och kontinuitet i finansieringen

När vi siktar mot framtidens KI behöver vi säkerställa hållbara karriärvägar – ökad karriärstabilitet och långsiktiga akademiska karriärmöjligheter. Det finns behov av att reformera karriärstrukturerna.

Ett annat lika viktigt perspektiv är finansieringen av forskningen, främst balansen mellan basfinansiering och extern finansiering. Generellt gäller att en högre andel basfinansiering rimligen skapar bättre förutsättningar för långsiktighet och kontinuitet.

Forskningens förutsättningar, utifrån KI:s stora andel externa finansiering, liksom behovet av att kunna erbjuda förutsägbara karriärvägar för yngre forskare – är en speciell utmaning för vårt medicinska universitet. Men vi måste ta oss an den utmaningen om vi ska kunna behålla vår attraktionskraft och våra kompetenta medarbetare på sikt.

En sak är klar: Kärnverksamhetens förutsättningar och kvalitet samt värdegrund, finansiering och karriärvägar kommer att vara viktiga punkter i Karolinska Institutets färdriktning framåt – i Strategi 2030.