Jag har under senare år haft anledning att diskutera de vetenskapliga publikationernas roll utifrån olika aspekter. Våren 2018 avslöjade vi en person, “Lars Andersson”, som uppsåtligen och falskeligen utgett sig för att tillhöra KI och använt sig av denna tillhörighet för att kunna publicera i tre olika vetenskapliga tidskrifter. Detta föranledde mig att ta upp frågor som rör tidskrifternas ansvar i samband med publicering. Jag har också tagit upp den viktiga principiella frågan om öppen tillgång till data och att det bedrivs förlagsverksamhet som i praktiken förhindrar att forskare världen över får tillgång till viktiga forskningsresultat. För Sveriges del har vi nu sedan en tid ett nytt avtal som reglerar detta, men här finns fortfarande en hel del perspektiv som behöver belysas kritiskt.

Det finns också en annan aspekt som med tiden blivit alltmer påtaglig: Den ökade mängden av mindre seriösa eller helt oseriösa tidskrifter som säger sig ha en vetenskaplig ambition. Det handlar om sådana publikationer som brukar kallas rovdjurstidskrifter. Ofta erbjuder de en publiceringskanal för forskningsartiklar – mot betalning.

Aktuellt exempel

Det finns en uppenbar risk för en vetenskaplig publiceringsinflation, vilket i sin tur kommer att leda till minskat förtroende för all forskning. Ett aktuellt exempel är att det redan, bara några veckor efter utbrottet av corona-viruset, finns ett antal vetenskapliga artiklar om just detta virus publicerades i olika tidskrifter. Det finns ofta skäl att starkt ifrågasätta den vetenskapliga trovärdigheten eller evidensen i artiklar publicerade så snabbt inpå ett utbrott av en smittsam sjukdom. Läs gärna mer i Folkhälsomyndighetens utmärkta faktasammanställning om corona-viruset.

För många är det svårt eller rent av omöjligt att skilja på vad som är en seriös vetenskaplig tidskrift och en som inte är det. Allmänhet, intressenter med särskilda agendor, nyhetsmedier, politiker – det finns många grupper som inte kan eller som medvetet låter bli att rätt värdera om en forskning och en publicering är seriös.

Inte acceptabla

KI:s inställning till rovdjurstidskrifter är tydlig och klar: Publicering i sådana kanaler är inte acceptabla. Vi följer därmed de europeiska riktlinjerna för forskningsetik, European code of conduct for research integrity.

Ett problem är dock att det inte finns någon tydlig sammanställning över vilka tidskrifter som kan betraktas som seriösa och vilka som inte är det. Bland de tusentals publiceringskanaler som vuxit fram under senare tid, finns det en avsevärd mängd som befinner sig i en gråzon mellan de seriösa och de oseriösa.

Ett annat problem är att medvetenheten om det här bland forskare inte alltid är tillräckligt stor. Fenomenet med rovdjurstidskrifter är relativt nytt och deras sätt att närma sig forskare och marknadsföra sina plattformar blir alltmer raffinerade. Man kan helt enkelt luras.

Det finns en bra webbplats där forskare kan få hjälp att identifiera graden av seriositet på olika vetenskapliga tidskrifter med en checklista: Think. Check. Submit.  Det finns även stöd och vägledning att få på Karolinska Institutets Universitetsbiblioteks (KIB) webbplats på sidan Strategisk publicering.

Jobba tillsammans

Här måste vi inom universitetsvärlden jobba tillsammans med de seriösa publikationer som finns för att öka kunskapen om riskerna med den här typen av publiceringar. Det ligger i bådas intresse att skapa en medvetenhet om vilka risker den här trenden för med sig och vi måste skapa gemensamma strategier för att långsiktigt vidmakthålla och förstärka förtroendet för forskningen.

Därför menar jag att lärosäten och vetenskapliga tidskrifter i större omfattning än nu måste ta de här frågorna på allvar och att vi gemensamt bör ta ett samlat grepp kring hur ansvar och andra frågor ska hanteras.  Det kan röra sig om publiceringsetik, publicistiskt ansvar för kvalitet, konsekvenser av publiceringar som i efterhand upptäcks bygga på felaktigheter eller fabricerade data och om hur vi gemensamt kan se till att mota bort oseriösa aktörer – och samtidigt skapa större möjligheter att sprida tillgången av seriös forskningsdata på ett öppet och ekonomiskt överkomligt sätt.  Här finns mycket att göra och jag är övertygad om att vi kan nå en bra bit på väg om vi bestämmer oss för att arbeta tillsammans.

Utmärkt introduktion

En utmärkt introduktion i det här ämnet har gjorts av Henrik Schmidt på Karolinska Institutets Universitetsbibliotek (KIB). I en pågående serie om Kungliga bibliotekets rekommendationer för omställning till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringsavsnitt, skriver Henrik i de senaste inlägget just om oseriösa tidskrifter. Här ett utdrag:

Inte heller vi på Karolinska Institutet (KI) är förskonade från det här problemet. Inte nog med besväret av aggressiva epostkampanjer som många av oss får utstå, det förekommer också att KI-forskning publiceras i dylika tidskrifter. Ibland sker detta av misstag. Titlarna på oseriösa tidskrifter ligger ofta väldigt nära etablerade tidskrifters titlar. Läs mer om hur KI, andra svenska lärosäten och forskningsfinansiärer ser på saken.

Läs hela texten via KIB:s webbplats. Texten finns även publicerad på engelska.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


*