Jag upphör aldrig att imponeras av alla de olika verksamheter som finns under Karolinska Institutets breda paraply.

I fredags hyllade jag våra KI-forskare som hörs och syns i medierna varje dag.

I dag har jag anledning att lyfta en annan del av KI:s rika flora: Hagströmerbiblioteket. Beläget i det vackra och 111 år gamla Haga tingshus, samlar biblioteket omkring 40 000 böcker – varav många är helt unika.

Hagströmerbiblioteket skapades 1997 i syfte att gemensamt ta hand om samlingarna av gamla och unika böcker som tidigare fanns på Svenska Läkaresällskapet respektive Karolinska Institutet. Sedan starten har biblioteket kompletterats med värdefulla samlingar från bland annat Apotekarsocieteten och Svenska Tandläkare-Sällskapet.

I samband med att konsistoriet (KI:s styrelse) i dag hade sitt möte i Haga tingshus, passade vi också på att få en presentation av Hagströmerbiblioteket och dess verksamhet. Under mycket sakkunnig ledning av bibliotekets grundare Ove Hagelin (och av konsistoriet föreslagen att få titeln professor av regeringen) och förste bibliotekarie Hjalmar Fors, fick vi en inspirerande visning av några av de ytterst värdefulla verk som finns i tryggt förvar i lokalerna. Se en närmare beskrivning av de exklusiva verken här nedan.

Hagströmerbiblioteket ingår som en del av KI:s enhet för medicinens historia och kulturarv och som trogna läsare av min blogg redan insett, så är jag en varm förespråkare av att kultur och historia ska ha en självklar och framskjuten plats inom naturvetenskap och medicin. Nyligen anordnade vi KI:s första kulturdag, något jag räknar med ska bli ett årlig återkommande arrangemang. Kopplingen till kultur är särskilt viktigt på ett en-fakultetsuniversitet av KI:s karaktär. Därför känns det extra bra att KI har en enhet dedikerad för historia och kulturarv, det skänker ytterligare väsentliga och berikande perspektiv till vår i övrigt så hälso- och medicinfokuserade utbildning och forskning.

Både kultur och historia behövs för att få KI att hänga ihop. På Hagströmerbiblioteket finns båda.

Ett tips: Varje år arrangeras Hagströmer Lecture, en föreläsning om ett aktuellt ämne i ett historiskt perspektiv. I år, 19 november, talar professor Warwick Anderson (University of Sydney/Harvard University) om global hälsa och miljö: Global Health in the Anthropocene? History and Planetary Health. Föranmälan krävs, se länk.

 

Ove Hagelin presenterade Carl von Linnés eget exemplar av Systema Naturae för konsistoriets ledamöter 

 

Några av Hagströmebibliotekets unika böcker

  • William Harvey, Exercitatio anatomica de motu cordis et sanguinis in animalibus.
    (Frankfurt am Main, 1628). Förstaupplaga.  ”De motu cordis” är en av världens mest betydelsefulla medicinska böcker. Här i samlingsband tillsammans med ett antal andra samtida texter varav flera handlar om blodets circulation. En av dem, James Primroses Exercitationes . . . De motu cordis (1630), är den första tryckta kritiken av Harveys bok.
  • Benedictus Olai, Een nyttigh Läkere Book (Stockholm, 1578). Förstaupplaga, vackert samtida band troligen gjort i Stockholm. Den första medicinska boken på svenska. Olai, kallad ”Doktor Bengt” verkade som läkare åt Erik XIV och senare åt Johan III.
  • Christoph Wirsung, Arzney Buch (Heidelberg, 1568). Första upplagan av en av tidens mer spridda läkarböcker och anses vara en av källorna till Benedictus Olais Läkare Book. Detta exemplar dessutom med fin proveniens, den kommer från drottning Christinas bibliotek, vilket visas av bokstaven ”P” på ryggen. Bokstaven sattes dit av Isaac Vossius, en berömd lärd som under en tid var Christinas bibliotekarie.
  • Carl von Linné, Systema Naturae (Leiden, 1735). Förstaupplaga. Författarens eget exemplar. Utan tvivel världshistoriens mest inflytelserika botaniska verk.
  • Carl von Linné, Originalmanuskript till Systema Naturae. Med all sannolikhet det manuskript som boktryckaren utgick från när han satte boken för tryck..
  • Jöns Jacob Berzelius Lärbok i kemien vol. 1-7  (1808-1827). Förstaupplaga. Klassisk lärobok i kemi av en av KI:s grundare och första professorer, som naturligtvis också var  en världens mest framstående kemister genom tiderna (i princip bara jämförbar med A. L. Lavoisier).  Läroboken sammanfattade tidens vetande och senaste upptäckter, många av dem gjorda av författaren själv. Den utgavs senare i flera upplagor på tyska, franska, holländska, spanska och italienska.

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


*