Internationaliseringens betydelse för högre utbildning och forskning

2019-01-24

I slutet av oktober presenterade Internationaliseringsutredningen och den särskilda utredaren Agneta Bladh sin slutrapport “Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige” (SOU 2018:78). Jag har tidigare skrivit rätt utförligt om rapporten och dess betydelse, så jag ska inte gå in på den närmare igen. Låt mig bara konstatera att slutbetänkandet landade i något av ett politiskt vakuum, mitt under den fyra månader långa regeringsbildningen.

Perfekt i tid

Nu har vi en ny regering och en ny minister för högre utbildning och forskning på plats. Därför kommer Sveriges universitets- och högskoleförbunds workshop om internationella och interkulturella perspektiv i undervisningen perfekt i tid. Nu på måndag samlas representanter från landets lärosäten för att diskutera denna mycket viktiga framtidsfråga. Karolinska Institutet har äran att står som värd för arrangemanget och vi kommer att hålla till i landets modernaste forskningsbyggnad, nyligen invigda Biomedicum.

I centrum för diskussionen kommer naturligtvis resultatet från Internationaliseringsutredningen att stå. Utredningen betonar bland annat att internationaliseringen är en avgörande faktor för sektorns möjligheter att utveckla och förstärka kvaliteten i högre utbildning och forskning. Ökad internationalisering innebär utmaningar, men också stora möjligheter. Jag har tidigare uttryckt att Sveriges universitet och högskolor har mycket att utveckla inom detta område. Utredningen ger en bra plattform för detta. Nu gäller det att gå från ord till handling och då är det viktigt att politiken finns med.

Utländsk bakgrund

Karolinska Institutet är ett av de lärosäten i Sverige som under en lång tid arbetat konsekvent med att utveckla internationell samverkan, såväl inom utbildning som inom forskning. Vi tillhör de universitet i Sverige med störst andel studenter med utländsk bakgrund. Enligt senaste tillgängliga statistik från Universitetskanslerämbetet (UKÄ), så var till exempel drygt var tredje ny student på KI från annat land än Sverige läsåret 2018/19. Bilden av att KI har en hög internationaliseringsgrad förstärks ytterligare när vi lägger till andelen studenter med utländsk bakgrund, alltså studenter antingen själva födda utomlands eller med föräldrar födda utomlands. Även vår forskningsverksamhet är starkt präglad av ett omfattande och ökande internationellt utbyte.

I mitt inledande tal på måndag kommer jag bland annat ta upp just KI:s erfarenheter av att arbeta utifrån ett internationellt perspektiv. För mig är det här ett område som tydligt måste prioriteras av svenska universitet och högskolor. Det finns all anledning att återkomma i frågan.