English version below

Jag har i dag publicerat en debattartikel i Vetenskapsrådets tidning Curie om att det europeiska forskningsrådet ERC är under press och vikten av att vi tillsammans säkerställer så att rådets hittills så framgångsrika inriktning inte äventyras av ökad extern styrning eller genom förändringar på grund av den pågående pandemin. Texten nedan klippt från Curie.

—–

Vi måste slå tillbaka alla försök till förödande styrning, omprioritering och förändring av det europeiska forskningsrådet, ERC. I dessa tider är ERC:s uppdrag och självständiga roll viktigare än någonsin, skriver Karolinska institutets rektor Ole Petter Ottersen.

I tider av osäkerhet och förändrade förutsättningar kan det vara lockande att lyfta fram väl fungerande verksamheter och försöka anpassa dem efter nya krav och behov. De fungerar ju så bra och är föredömliga på så många sätt. Kanske kan de, just på grund av sin excellens, vara räddningen när det krisar?

Detta är påfallande ofta en dålig idé. Bara för att de här verksamheterna fungerar utmärkt i en kontext, behöver det ingalunda betyda att de kommer att fungera lika bra i en annan. Risken är uppenbar att man istället för att komma närmare en bättre hantering av en kris, stjälper något som hade mått betydligt bättre av att få fortsätta som förut. Effekten kan alltså bli tvåfaldigt negativ. Krisen förblir en kris samtidigt som en fungerande struktur monteras ner och upphör att vara fungerande.

Detta är något som vi bör vara särskilt observanta på i dessa tider, när det mesta ställs på ända och vi upplever hur omprioriteringar, förändrade förutsättningar och anpassningar av rutiner och lagar snarare är regel än undantag.

ERC, European Research Council, har under sina 13 år varit något av en europeisk framgångssaga. Svenska forskare var instrumentella i etableringen av ERC och jag har själv varit med från början som panelledare, först i panelen Advanced grants och därefter i Synergi grants. Med ett uttalat mål att vara en självständig aktör, uppbyggd av forskare, för forskare och med tydligt syfte att stödja spetsforskning, har ERC avsevärt stärkt EU:s position på den globala forskningsarenan. Man talar i dag med stor respekt världen över om ERC:s ställning som garant för kvalitetsforskning av yttersta klass – på forskarnas egna villkor. Rådet och dess stringenta och tydliga inriktning när det gäller forskningsstöd har också bidragit till att attrahera talangfulla och kompetenta forskare både inom och utom EU.

Som den framgångsfaktor ERC utvecklats till, är det många som kastar sina lystna blickar mot rådet och dess position. Det är krafter igång som vill omvandla rådets hittills mycket självständiga ställning till ett mer följsamt organ för mer strategiska och kortsiktiga satsningar. Det här har visat sig på flera sätt under den senaste tiden.

Det har bland annat framförts att rådets verksamhet ska vara mer styrd uppifrån. Tydligast blev detta när ERC:s förra president Mauro Ferrari la fram ett förslag om att ERC:s medel och stödstruktur skulle användas för ett särskilt forskningsprogram för att öka satsningen på forskning mot coronaviruset.

En sådan top-down-strategi går emot själva kärnan i det som ERC bör stå för och som utgör den viktigaste faktorn för rådets starka ställning. Det är uppenbart att det finns mängder med andra strukturer som kan säkerställa att tillräckliga medel och anslag tillförs forskningen om SARS-CoV-2-viruset, såväl inom EU:s forskningsramar som i de enskilda medlemsländerna.

Det är ett sundhetstecken att hela rådets styrelse gick emot Ferraris förslag, Hans ställning blev därmed ohållbar och han avgick i april, efter bara tre månader som president.

Det är dock inte bara detta förslag som är bekymmersamt. Sedan i höstas har EU:s budget diskuterats alltmer intensivt. Även innan pandemin var ett faktum stod EU under stor press bland annat på grund av Brexit. Parallellt med budgetprocessen pågår förhandlingar om ett nytt flerårigt ramprogram för EU:s övergripande forskningsanslag, Horizon Europe. Som det ser ut så kommer anlagen till ramprogrammet att minska både procentuellt och i absoluta tal. Detta kommer att drabba forskning inom EU på olika sätt – och det kommer också sannolikt att påverka ERC:s ställning och position negativt.

Det självständiga forskningsperspektivet riskerar att försvagas och urholkas, vilket i sin tur innebär att EU:s och ERC:s status som ett starkt innovationscenter för excellent och innovativ spetsforskning och som magnet för synnerligen kompetenta forskare från hela världen, tynar bort.

Det skulle vara förödande.

En annan risk när det gäller ERC:s ställning handlar om undanträngningseffekter på grund av pandemin. Så mycket av forskning, särskilt sådan med medicinsk inriktning men även annan, har nu på kort tid lagts om och mer eller mindre helt fokuserat på ökad kunskap om viruset, sjukdomen och behandlingsformer. På ett sätt är detta utmärkt. Men vad det här innebär i tappad fart och minskade satsningar på annan forskning vet vi ännu inte så mycket om. Det är nu oerhört viktigt att det finns en medvetenhet om att behoven av annan forskning inte minskar för att vi har en pågående coronakris. På det sättet kan man säga att ERC:s uppdrag och självständiga roll är ännu viktigare än normalt.

Företrädare för forskningspolitik och för forskningsfinansiering, universitet och högskolor och inte minst forskarna själva står tveklöst inför en av de absolut största utmaningarna någonsin i modern tid. ERC är en oerhört viktig aktör som behövs mer än någonsin just nu.

För en tid sedan skrev jag, tillsammans med ytterligare 18 rektorer och forskare, ett öppet brev till EU:s ledare där vi tog upp våra farhågor. Vi har även lanserat en kampanj för detta, läs mer och visa gärna ditt stöd genom att skriva under via denna länk. I skrivande stund har fler än 6 500 personer skrivit på!

Låt oss gemensamt säkerställa en fortsatt självständig ställning för ERC, se till att de ekonomiska anslagen garanteras också fortsättningsvis och att vi tillsammans slår tillbaka alla försök till förödande styrning, omprioritering eller förändring av ERC och dess nuvarande inriktning. Självklart är det viktigt med forskning om coronaviruset. Men denna forskning måste primärt stödjas med medel från andra forskningsfinansiärer.

Det nya coronaviruset förstör så mycket i dagens samhälle. Låt oss se till att det inte underminerar ERC.

Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska institutet

 

New debate article: ERC must not become a victim of the corona virus

I recently published an article in the Swedish journal Curie discussing the great pressure the European Research Council (ERC) is under and how important it is that we ensure that the Council’s successful strategy is not jeopardized by increased external control or by changes caused by the ongoing pandemic. The text below is an extract from Curie and translated from Swedish.

————-

We must drive back all attempts at ruinous governance, reprioritization and change at the European Research Council (ERC). In these times, the ERC’s mission and independence are more important than ever, writes Karolinska Institutet’s President Ole Petter Ottersen.

In times of uncertainty and change, it can be tempting to point out well-functioning organizations and try to adapt them to new requirements and needs. They work so well and are exemplary in so many ways. Perhaps, due to their excellence, they can also be our saviors in times of crisis?

This is strikingly often a bad idea. Just because these organizations work extremely well in one context does not necessarily mean that they will work equally well in another. The obvious risk is that instead of improving the management of a crisis, you cripple something that would have functioned much better had it been left unchanged. The effect can therefore be doubly negative – the crisis remains while, at the same time, an effective structure is dismantled and ceases to serve its purpose.

This is something we should be particularly vigilant about during these challenging times, when life is upended and we see how reprioritization, changed circumstances and the adaptation of routines and laws has become the rule rather than the exception.

Over the past 13 years, the European Research Council has been something of a European success story. Swedish researchers were instrumental in establishing the ERC, and I myself have been involved from the very beginning as a panel chair, first for the Advanced Grants panel and then for the Synergy grants. With the stated goal of being an independent actor created by researchers for researchers, and with the clear purpose of supporting excellent research, the ERC has significantly strengthened the EU’s position in the global research arena. Today, the ERC is described with great respect around the world as a guarantor of the highest quality research, on researchers’ own terms. The Council, with its rigorous and clear focus on research support, has also contributed to attracting talented and competent researchers both within and outside the EU.

Due to this success, many are now eagerly reexamining the Council and its unique position. There are forces underway that want to transform the Council’s historically independent position into a more compliant body aimed at strategic short-term initiatives. This has recently become increasingly apparent in numerous contexts.

Among other things, it has been argued that the Council’s activities should be controlled from above to a greater extent. This was most evident when the ERC’s former President Mauro Ferrari presented a proposal that the ERC’s funding and support structure should be used for a specific research program to increase corona virus research.

This type of top-down strategy goes against the very essence of what the ERC should stand for and undercuts the most important factor behind the Council’s strong position. There are certainly numerous other structures that can ensure sufficient funds and grants are provided for research on the SARS-CoV-2 virus, both within the EU’s research framework and within individual member states.

It is a sign of health that the entire Council board voiced its opposition to Ferrari’s proposal; his position therefore became untenable and he resigned in April after only three months as president.

However, it is not only this proposal that is worrisome. Since last fall, the EU budget has been discussed with increasing intensity. Even before the pandemic began, the EU was under great pressure, due in part to Brexit. Parallel to the budget process, negotiations are underway for a new multi-year framework program for the EU’s overarching research grant, Horizon Europe. It currently appears that funding for the framework program will decrease both in terms of percentage and absolute numbers. This will affect research within the EU in different ways, and will also likely have a negative impact on the ERC’s position.

Its independent research perspective is at risk of becoming weakened and eroded, which in turn means that the EU’s and ERC’s status as a strong innovation center for excellent, innovative, cutting-edge research and as a magnet for exceptionally competent researchers from around the world will languish.

That would be devastating.

Another risk related to the ERC’s position concerns displacement effects caused by the pandemic. During a short period of time, an enormous amount of research, especially within medicine but also other areas, has now been restructured and more-or-less refocused on increasing our knowledge about the virus, the disease, treatments and a cure. In a way, this is excellent. But what this means in terms of lost momentum and reduced investments in other research areas is not yet known. It is extremely important that there is an awareness around the need to continue research in other areas even though we are dealing with an ongoing corona virus crisis. In this way, one can say that the ERC’s mission and independence are even more important than they were before.

Representatives from research policy and funding, higher education institutions, and not least the researchers themselves, are undoubtedly facing one of the greatest challenges in modern history. The ERC is an extremely important player and is needed right now more than ever.

Some time ago, together with 18 university presidents and researchers, I wrote an open letter to EU’s leaders in which we raised our concerns. We have also launched a campaign; read more and show your support by signing the petition through this link. As I write this, more than 6,500 people have already signed!

Let us together ensure the continued independence of the ERC, the continued guarantee of financial allocations, and our joint resolve to fight back against any attempts at ruinous governance, reprioritization or change to the ERC and its current direction. Research on the corona virus is of course extremely important. However, this research must be supported primarily through funding from other sources.

The new corona virus is destroying so much within today’s society. Let’s ensure that it does not also damage the ERC.

Ole Petter Ottersen, President, Karolinska Institutet

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


*