Ny tid när det gäller ärenden om oredlighet i forskning
Sedan 1 januari i år gäller en ny lag för hanteringen av misstänkt forskningsfusk – oredlighet i forskning: Lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Lagstiftningen innebär en hel del förändringar, bland annat blir beslut i ärenden möjliga att överklaga vilket är helt rimligt och innebär ökad rättssäkerhet. Men framförallt har nu en ny statlig myndighet inrättats: Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Från årsskiftet är det alltså denna nämnd som ska fatta beslut i oredlighetsärenden.
Det är utmärkt att utredning och beslut skiljs från det lärosäte som varit huvudman för den forskning som anmälts för misstänkt oredlighet. En opartisk och självständig statlig nämnd kan fatta beslut på behörigt avstånd från inblandat lärosäte.
Omfattande ärende
Ett av de mest omfattande ärenden som utreddes under det gamla systemet var oredlighetsärendet som gällde totalt sex artiklar i vetenskapliga tidskrifter med Paolo Macchiarini som en av huvudförfattarna.
Enligt den då gällande lagstiftningen fanns det inget alternativ till att KI på egen hand skulle genomföra utredningen och att jag, som KI:s rektor, också skulle fatta det slutliga beslutet.
Forskningen som redovisades i de sex artiklarna avsåg transplantation av syntetisk protes i luftstrupe på människa och beskriver det kliniska förloppet för tre patienter som opererades på Karolinska Universitetssjukhuset under åren 2011–2013.
Felaktiga och vilseledande
Efter utredning kunde vi visa att artiklarna i olika omfattning var vetenskapligt felaktiga, ibland rent vilseledande och innehöll snedvridna vetenskapliga beskrivningar. Framförallt kom den första artikeln att bilda grund för många av de efterföljande artiklarnas felaktigheter. Sammanfattningsvis måste de många felaktigheterna betraktas som mycket allvarliga, vilket också visades genom att Expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden i ett yttrande hösten 2017 ansåg att samtliga författare borde fällas för oredlighet. Jag gjorde dock bedömningen att inte alla medförfattare har samma ansvar och att det därmed var viktigt att göra en individuell bedömning.
Beslutet fattades den 25 juni 2018 och resulterade i att sju av författarna fälldes för oredlighet i forskning. Ytterligare 31 friades från oredlighet, men befanns klandervärda. Fem friades utan klander. Dessutom begärde Karolinska Institutet att samtliga artiklar skulle dras tillbaka.
Fortsatt process
Efter mitt beslut fortsatte processen genom överklagningar och begäran av omprövningar från flera författare. Förvaltningsdomstolen avvisade överklagan, ett beslut som förra sommaren fastställdes när högsta förvaltningsdomstolen inte lämnade prövningstillstånd. Parallellt hade åtta personer lämnat in begäran om omprövningar av beslutet. I höstas, efter en ny omfattande utredning, kom jag fram till att de begärda omprövningarna inte påverkar beslutet.
Därmed är ärendet formellt avslutat för KI:s del.
Frågor om detaljer
Det kommer dock fortfarande frågor om olika detaljer såväl i den bakomliggande utredningen som i de beslut som tagits. Utifrån dessa frågor vill jag poängtera att vi har grundligt gått igenom det omfattande underlagsmaterialet och inte funnit några belägg för att bedömning eller beslut skulle vila på osäker grund.
Med detta sagt har jag den största respekt för kritisk granskning också ner på minsta detaljnivå. Det är en grundsten i ett sunt vetenskapligt arbete. Men denna detaljnivå får aldrig tillåtas skymma den stora bilden. I det här fallet är den stora bilden att de sex granskade artiklarna befunnits bygga på allvarliga brister ur en mängd olika aspekter. Det finns ingen anledning att ändra den bedömning som gjordes och det beslut som togs.
Förhindra upprepning
Vad som är väsentligt är att förhindra att något liknande ska kunna upprepas. KI har arbetat intensivt i den riktningen sedan hela vidden av detta ärende avslöjades för drygt fyra år sedan. På KI:s webbplats finns sammanfattningar av både ärendets gång och av alla de åtgärder som gjorts.
Jag är övertygad om att den nya lagen, med en självständig myndighet som ska utreda och fatta beslut i oredlighetsärenden, innebär ett rättssäkert och hållbart system som kommer att gagna forskningens etik, trovärdighet och kvalitet.
Jag vill i det här sammanhanget passa på att puffa för ett mycket intressant och angeläget seminarium som KI:s Etikråd arrangerar den 19 februari. Temat är Öppenhet och god sed vid KI och inbjuden gäst är justitierådet vid Högsta förvaltningsdomstolen, Thomas Bull, som också är ordförande i den nya oredlighetsnämnden. Ett ypperligt tillfälle att bekanta sig mer med den här frågan, alltså! Mer information finns på KI:s webbplats.
0 comments