Det har nu gått ett drygt halvår sedan avtalet mellan Bibsam och det helt dominerande förlaget inom sektorn, Elsevier, sas upp. Det innebär att tillgången till vetenskapliga artiklar inte längre är lika omfattande som den den var före den 1 juli 2018. Det här skapar problem för forskare inte bara på KI utan generellt i Sverige. Men som jag skriver i min tidigare blogg: det här är en viktig markering.

Jag har ett flertal gånger fört fram vikten av att forskningsresultat ska vara tillgängliga och öppna för alla att ta del av utan kostnad. Det är ett grundfundament för hela forskningens idé. Samtidigt finns det naturligtvis komplicerande faktorer. Publiceringsprocessen är inte gratis. Vi behöver hitta en hållbar lösning på denna ekvation.

Försök skapa lösning

Ett sådant försök att åtminstone delvis skapa en lösning är det som går under epitetet Plan S.

Det är ett initiativ som presenterades i höstas av europeiska forskare, forskningsinstitutioner och forskningsfinansiärer samlade i organisationen Science Europe och syftet är bland annat att all forskning finansierad av medverkande finansiärer ska publiceras med omedelbar öppen tillgång från den 1 januari 2020. Läs mer om Plan S här.

I Sverige drivs arbetet med Plan S i första hand av de båda statliga forskningsfinansiärerna Forte och Formas. De har nu vänt sig till lärosätena för att få in synpunkter på den så kallade implementeringsguide som tagits fram och som anger en väg framåt för att en ökad tillgänglighet ska bli verklighet. KI är bland de aktörer som svarat. Det har bland annat skett genom att KI:s bibliotek, KIB, bjöd in KI-forskare att svara på en enkät. Dessutom har det genomförts olika former av interna diskussioner om Plan S.

Frågetecken

Sammanfattningsvis finns det en del frågetecken kring implementeringen av den i sig mycket lovvärda ambitionen att tillgängliggöra forskningsresultat i större utsträckning. Det är helt enkelt för många osäkra faktorer för att det ska vara möjligt att genomföra de rätt drastiska steg som anges i Plan S. Att den forskning som publiceras och är finansierad av ingående finansiärer, ska vara helt och omedelbart öppen redan om knappt tio månader, är en tidsplan i snävaste laget. Dessutom är de ekonomiska konsekvenserna fortfarande otydligt beskrivna.

En annan viktig aspekt är den akademiska friheten. Den som följt mina texter här på bloggen och annorstädes vet att det här är en viktig fråga för mig. Som förslaget nu är formulerat kan det innebära att forskarens möjligheter att själv bestämma över var och hur hans eller hennes forskningsresultat ska publiceras försvagas. Det vore olyckligt om forskare förhindras att publicera sina rön i erkända internationella kvalitetstidskrifter som inte uppfyller de specifika krav som anges i förslaget som det nu är formulerat. Akademisk frihet är också frihet att välja publiceringskanal.

En central punkt

KI:s synpunkter finns redovisade på KIB:s webbplats. En central punkt är följande:

Öppen tillgång till forskningsresultat är otvetydigt till gagn för både det globala forskningssamhället och för samhället i stort. Vi ser dock att en oreflekterad och okritisk implementering av Plan S kan underminera forskarsamhällets stöd för open access och paradoxalt nog hindra utvecklingen mot open access.

Digitaliseringen

För nästan 600 år sedan ledde utvecklingen av tryckpressen till dramatiska förändringar i hur kunskap spreds och kommunicerades. Detta hände inte utan motstånd. Idag innebär digitaliseringen en lika dramatisk och välkommen förändring mot en demokratisering av kunskap. Återigen ser vi att nya möjligheter möter motstånd. Men jag är övertygad om att vi i slutänden kommer att se hur absurt det är att dollar, euro, pund, svenska kronor eller andra valutor ligger som ett hinder mellan tangenttryckningarna på din dator och tillgången till det som borde vara en “open pool of knowledge”. Lancet-kommissionen jag ledde konkluderade att höga kostnader försvårar tillgång till medicinsk kunskap och bidrar till den globala ojämlikheten i hälsa. Det är dags att kunskap blir en offentlig tillgång.

Driva på utvecklingen

Därför måste vi prioritera arbetet med att driva på utvecklingen mot en öppnare, friare och ekonomisk hållbar och rimlig tillgång på forskningsresultat. Men det ska inte innebära att vi medverkar till att stressa fram lösningar som bygger på otydlighet, oklarheter och som ytterst kan verka kontraproduktivt.

Plan S behöver justeras och arbetas igenom betydligt mer grundligt.

  1. Jeroen Bosman says:

    Thanks for your views on this. I would like to make two comments if I may. The first is on the timeline. Though 1-1-2020 is the date from which Plan S will apply, in practice there may be a bit more time, as funding organizations will very likely decide to apply the new policies only to new calls issued from that date. That implies that the first submissions to be affected will probably be in 2021. That gives one year extra to prepare and profit from expected changes in the landscape.
    The second issue is that of academic freedom. I am not sure whether and why it should include absolute freedom on publication channels, especially if it means the publication will be closed. Academic freedom relates to being able to voice any opinion, publish any research results and discuss any topic without any fear of repercussions. It is a contract between society and academia. But there are two sides to that contract. Society grants those freedoms because it recognizes it can profit from the results of open debate and wide publication. As the openness promise has not been met for many decades despite earlier calls for open access there is some legitimacy of society demanding that now. Funding organisations have taken up that responsibility by forcing the creation of a system where by default research outputs will be open.

    • Ole Petter Ottersen says:

      Thanks for your constructive comments.
      To your first point: even with a more generous timeline my criticism holds. Plan S needs substantial revision and clarification before it can be seen as a viable avenue towards open access. Among other things, intellectual property issues need to be considered. It would be ironic if a plan intended to promote open access (a goal I warmly embrace) should end up doing the opposite. A smooth transition towards open access requires cooperation and support from the academic community. Plan S puts this cooperation and support at risk.
      To your second point: I beg to differ. In my mind, the freedom to choose publication channel is an integral and essential aspect of academic freedom. Terence Karran and Lucy Mallinson include among “The Four Pillars of Academic Freedom” the freedom to “determine the avenues and modes (conference presentations, journal articles) of disseminating research findings to one’s peers, and the wider world”
      https://www.ucu.org.uk/media/8614/Academic-Freedom-in-the-UK-Legal-and-Normative-Protection-in-a-Comparative-Context-Report-for-UCU-Terence-Karran-and-Lucy-Mallinson-May-17/pdf/ucu_academicfreedomstudy_report_may17.pdf
      It must be up to the individual researcher to strike the best possible balance between the multiple factors that need to be considered when selecting the appropriate publication channel. Among these factors are the visibility and status of the journal of choice and its breadth of readership. When looking for an appropriate publication channel most researchers will factor in the principle that Dr Bosman refers to (and that I endorse): that there is legitimacy to society’s claim for open access. However, this claim – although valid – cannot trump academic freedom. In trying to fix the broken system we must start in the right end: with the publishers and their flawed business models. We must not start with the researchers who have many issues to consider, including their own career paths.

      • Egon Willighagen says:

        This academic freedom is an interesting and important point. In the current model, academic freedom is severely limited by academic habits, like focus on impact factor points, journals you must publish in. This certainly was the case when I was postdoc at KI. What does KI do to restore this academic freedom? For example, will DORA be enforced at all levels of KI? Will open source and open data research output be seen by KI as equivalent to open access output?

  2. Reidun torp says:

    Et innlegg som fremmer rettferdighet innenfor publisering, viktig at forskningsresultater gjøres tilgjengelig for alle!

  3. Peter Allebeck says:

    Forte och Formas arbetar aktivt med implementeringen. I och med att vi är med i cOAlition S har vi möjligheter att påverka, och flera av de synpunkter som tas upp i KIs yttrande har också Forte tagit upp i inspel till implementeringsgruppen. Här några av de punkter Forte verkar för, och som har stöd i implementeringsgruppen.
    1. Implementeringen kan inte ske retroaktivt, utan måste gälla anslag som går ut från och med 2020 och som resulterar i publicering först några år senare.
    2. Avgifter för OA bör inte läggas på enskilda författare, som nu, utan genom generella överenskommelser. Vi har nära kontakt med KB, som redan nu utvecklat avtal med flera förlag, där OA ingår i prenumerationsavgiften.
    3. Plan S och finansiärer ska inte styra var forskarna publicerar sina resultat. Öppen tillgång är det viktiga, inte i vilka tidskrifter. ”Green open access” bör vara en väg, men kräver utvecklingsarbete med repositorier.

    Länge har ett fåtal förlagshus haft monopol på vetenskaplig publicering, till höga kostnader för skattebetalare och även enskilda forskare. Genom samarbete mellan ett antal finansiärer i Europa, och stöd av deras regeringar, har ett aktivt samarbete drivits fram där bibliotek, lärosäten och förlag söker finna nya betalvägar för vetenskaplig publicering, till gagn för forskare, avnämare av forskning, och skattebetalare. Men det är lätt att hålla med om att en del pusselbitar återstår att få på plats.
    Peter Allebeck
    Huvudsekreterare Forte

  4. Carina Mood says:

    Ett välkommet ställningstagande! Det är berömvärt att KIs ledning, liksom Uppsala universitets ledning (https://rektorsbloggen.uu.se/2019/03/07/open-access-javisst-men-riskera-inte-forskningens-kvalitet-och-frihet/) lyssnar på forskarsamhället och ser problemen med Plan S. Vi har lyft fram flera av dessa problem i en debatt i Universitetsläraren: https://universitetslararen.se/2019/02/21/forskningsraden-maste-backa-fran-plan-s/
    och i nuläget har nästan 300 forskare från olika svenska lärosäten skrivit under vårt upprop på http://plansprotest.se/skriv-under/

    I dagarna har Riksbankens Jubileumsfond backat från sitt stöd för Plan S (https://rj.se/globalassets/forskningsnyheter/2019/coalition-s_rj_190306.pdf). Låt oss hoppas att också Forte och Formas inser att arbetet med öppen tillgång måste ske i genuin dialog med forskarsamhället!

Leave a Reply to Egon Willighagen Cancel Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


*