Tidigare i dag hade jag äran att, som representant från Sveriges ledande medicinska universitet, hålla inledningsanförandet på en synnerligen viktig utskottsutfrågning i Riksdagen: Psykisk hälsa i ett Agenda 2030-perspektiv.

Psykisk hälsa är tveklöst en av samtidens mest angelägna folkhälsopolitiska frågor och ett samhällsproblem som ökar i omfattning. Det är också ett område som skär genom ett flertal sektorer och där behovet av samordnade insatser är särskilt viktigt.

Av den anledningen är det glädjande att dagens offentliga utfrågning i Riksdagen arrangerades gemensamt av fem olika riksdagsutskott: social-, socialförsäkrings-, kultur-, utbildnings- respektive arbetsmarknadsutskottet. Det är i just det breda perspektivet som utmaningen och även lösningen finns. Samma breda anslag finns i de 17 globala målen för hållbar utveckling som är fastställda inom FN:s Agenda 2030. De olika målen kan inte ses isolerade från varandra, de hänger ihop och den totala framgången när det gäller att uppnå målen är avhängig av hur väl vi lyckas inom varje mål. Det är samverkan över territoriella och sektoriella gränser som är nyckeln till framgång.

Globala hållbarhetsmålen

Frågor som rör psykisk hälsa finns direkt eller indirekt närvarande i många av de 17 globala hållbarhetsmålen. Naturligtvis finns de inom mål 3, “God hälsa och välbefinnande”, men psykisk hälsa påverkas också av t ex mål 1 (“Ingen fattigdom”), mål 4 (“God utbildning för alla”), mål 5 (“Jämställdhet”), mål 8 (“Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt”), mål 10 (“Minskad ojämlikhet”) och mål 16 (“Fredliga och inkluderande samhällen”).

Utvecklingen av hälsofrågor generellt och psykisk hälsa i synnerhet är beroende av en mängd faktorer som alla måste bidra till helheten. Psykisk ohälsa kan inte hanteras enbart via medicinska åtgärder. Här måste till preventiva åtgärder som goda uppväxtmiljöer, väl fungerande skola, bra arbetsmiljö i arbetslivet – kort sagt bra levnadsvillkor och ett samhälle som ger goda förutsättningar för välmående. Vi behöver också ha ett samhälle med tillräckliga och tillgängliga resurser och stöd när det krisar.

Vikten av kunskap

Ett aktuellt exempel som kan belysa vikten av samverkan mellan olika samhällssektorer är den psykiska hälsan för migranter och nyanlända. Här pågår kunskapsproduktion på KI, bland annat via KI-forskarna Solveig EkbladChristina Dalman och Anna-Clara Hollander. Anna-Clara intervjuas för övrigt om just migranters psykiska hälsa i det senaste avsnittet av KI:s podd Medicinvetarna.

Inte minst genom forskning på KI har vi lärt oss mycket om psykisk hälsa och ohälsa. Det betyder förstås inte att vi har tillräckliga kunskaper. Det finns alltid behov av mer forskning. Men vi vet redan så pass mycket att samhället skulle kunna arbeta betydligt mer effektivt för att gemensamt motverka utvecklingen av en allt mer omfattande psykisk ohälsa.

I det skenet är det alltså bra att de svenska riksdagsledamöterna tar ett sådant här initiativ: att våga titta tvärsektoriellt på ett av vår tids största – och växande – samhällsproblem.

Under dagens offentliga utskottsförfrågan deltog experter med kunskap om arbetsliv och friluftsliv, ungas och äldres psykiska hälsa, skolans och arbetsplatsens roll och så vidare. Här fanns representanter från akademin, från myndigheter, från vården, från student- och elevkårerna och från kommunerna och regionerna. Under psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgrens ledning blev det en förmiddag fylld av intressanta, tankeväckande och lärorika föredrag och diskussioner.

SUN-studien

Psykisk hälsa hos elever och studenter var ett viktigt tema i dagens möte. I min inledning idag nämnde jag en studie som KI genomför tillsammans med Sophiahemmet Högskola. Den har fått namnet “SUN-studien” (Sustainable University Life) och syftet att identifiera påverkbara riskfaktorer för utveckling av psykisk ohälsa och smärta hos högskole- och universitetsstudenter. På så sätt skapas bland annat ökade möjligheter för effektiva preventiva insatser. Studien syftar också till att identifiera vad som är viktigt för en bra prognos hos studenter som redan drabbats och vad som är karaktäristiskt för studenter som inte drabbats. Inom studiens ram kommer cirka 5000 studenter vid lärosäten i Stockholmsområdet under 2019 och 2020 att erbjudas att besvara en enkät online vid fem tillfällen under ett års tid. Enkäten berör attityder, beteenden och symtom som kan vara kopplade till psykisk ohälsa och smärta.

SUN är sannolikt den hittills största studien i världen i sitt slag och projektet förväntas kunna fylla viktiga kunskapsluckor. Läs gärna om studien mer på projektet webbplats.

Gemensamt ansvar

I min inledning betonade jag att psykisk hälsa är något vi har ett gemensamt ansvar för och att arrangemang som detta i hög grad bidrar till att sprida just den här medvetenheten: Ska vi komma tillrätta med den ökande psykiska ohälsan måste vi arbeta utifrån ett tvärsektoriellt perspektiv – precis som vi måste göra för att uppnå målen i Agenda 2030.

Det är nu viktigt att dagens offentliga utskottsutfrågning i Riksdagen inte stannar vid en enskild händelse. Ska vi bryta trenden med ökad psykisk ohälsa måste vi arbeta kontinuerligt och gränsöverskridande på alla plan –  från de internationella över- och mellanstatliga organen, över den nationella lagstiftande församlingen och ner till de regionala och lokala planen.

Här finns möjligheter för Sverige att arbeta fram en modell för tvärsektoriellt samarbete i linje med ambitionerna i Agenda 2030 som sedan skulle kunna fungera som en inspiration också för andra länder. Det är därför sådana här initiativ från riksdagspolitikerna är så viktiga. Vi behöver gå ifrån den traditionella synen om en separat och isolerad hälsosektor till att hälsa är något som måste finnas med i samhällets alla delar. Jag menar att just Sverige har goda förutsättningar att leda vägen mot ett sådant paradigmskifte. Sverige kan faktiskt bli en rollmodell för tvärsektoriella insatser för hälsa. Dagens historiska möte mellan fem olika utskott kan vara ett första steg.

Hela utfrågningen filmades och går att se via Riksdagens webbplats.

I morse hade jag förmånen att få inledningstala när fem riksdagsutskott bjöd in till en utfrågning om psykisk hälsa och Agenda 2030
I mitt tal poängterade jag bland annat vikten av tvärsektoriella insatser. 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


*