Verkliga möten är viktiga i en virtuell värld
Stockholm är en viktig och betydelsefull kunskapsregion med flera stora universitet som placerar sig högt på olika internationella rankinglistor. Samtidigt finns det en hel del insatser som kan göras för att ytterligare stärka regionens ställning som kunskapsnav. En sak som behöver få mer uppmärksamhet, handlar om förbättrade förbindelser till och mellan de regionala lärosätena. Det kan tyckas vara en marginell sak, som bättre cykelvägar eller mer utbyggt bussnät, men för universitet och högskolor som ligger bortanför de stora europeiska vägkorsningarna kan betydelsen av goda förbindelser, kommunikationer och transporter knappast överskattas.
Stockholm kan kompensera för det stora avståndet till utländska lärosäten genom att minska avståndet mellan sina egna.
Goda förbindelser
På fredag är jag en av talarna på ett seminarium som handlar om just detta; Att goda förbindelser är avgörande för akademins samlade framgångar i Stockholm, men också om den viktiga roll universitet och högskolor har som drivkraft och motor för regionens utveckling och innovationskraft.
Det handlar om allt från enklare satsningar som goda möjligheter att enkelt och snabbt kunna ta sig mellan till exempel Stockholms universitet, KTH och KI, till mer strategiska investeringar i digitala och fysiska kommunikationsstrukturer på en global nivå.
Det är i möten – verkliga och virtuella – som idéer och kreativitet föds. Det gäller inte minst för oss som sysslar med utbildning och forskning på hög internationell nivå. Här är utbytet med andra lärosäten och med andra delar av världen helt avgörande för våra egna möjligheter att utveckla vår verksamhet. Digitaliseringen har gett oss alla möjligheter for virtuella möten – men har inte på något sätt minskat betydelsen av fysiska möten.
Våra campus – goda exempel
Det sägs att på medeltiden kretsade byn och staden runt det lokala palatset. Några hundra år senare byggdes tätorten runt fabriken. Skulle vi i dag anlägga helt nya städer, skulle de sannolikt byggas upp runt universitet och högskolor. Faktum är att KI:s båda campus i Solna respektive Flemingsberg är goda exempel på just detta. Både dessa campusområden är centrala nav i den intensiva expansion och byggnation som nu sker.
Professor emeritus i nationalekonomi, Åke E Andersson, publicerade tillsammans med två andra kollegor en studie 1990 om samband mellan kunskapsproduktion (mätt i antal professurer), kommunikationsvariabler och regional tillväxt. De fann bland annat att det fanns tydliga synergieffekter mellan just transportmöjligheter och kunskapsproduktion – och att detta tydligt gynnade regional tillväxt och innovation (Andersson, Å, Anderstig, C., och Hårsman, B. (1990) ”Knowledge and communications infrastructure and regional economic change”. Regional Science and Urban Econometrics, 359-376). Många år har gått sedan denna studie publicerades, men slutsatserna är lika aktuella nu som då.
Gynnar växtkraft
Liknande resultat har gjorts i flera andra vetenskapliga studier om korrelationen mellan just kunskap och regional tillväxt och om förekomsten av antalet högre utbildningsplatser/studenter och antalet sysselsatta. Allt pekar alltså på att universitet och högskolor gynnar växtkraft, näringsliv och arbetsmarknad – förutsatt att det finns en fungerande infrastruktur som underlättar kommunikation och samverkan med omvärlden.
Det här är särskilt viktigt för oss häruppe i norra Europa. Därför måste vi gemensamt arbeta för att transporter, förbindelser och kommunikation fungerar optimalt. Tågen måste gå i tid. Lokaltrafiken måste vara pålitlig. Cykelbanorna måste vara säkra. Det här är ett ansvar och en uppgift som inte minst våra politiker måste ta på största allvar. Investeringar i en väl fungerande och miljömässigt hållbar infrastruktur är en investering för framtida tillväxt, innovation samt idé- och kunskapsutveckling.
0 comments