I en debattartikel i Dagens Nyheter den 17 juli, lyfter debattörerna upp att när vården inte har möjlighet att snabbt tillgodogöra sig nya forskningsrön, så kan konsekvenserna bli förödande eftersom patienter behandlas med föråldrade metoder. Detta är allvarligt. Det handlar ju i grunden om människors möjligheter till ett gott liv.

Debattörerna skriver att samarbetet mellan vård och forskning måste bli bättre. Just detta är ett viktigt mål i Karolinska Institutet:s nya Strategi 2030 och en övergripande vision för vårt samarbete med hälso- och sjukvården. Det handlar om att forskning måste integreras i det dagliga arbetet med patienterna och det handlar om att skapa goda förutsättningar för grundforskning och för den patientnära forskningen. Men det rör sig också om att säkerställa att forskningsrön kommer till användning i vården på ett så effektivt sätt som möjligt. Nya metoder måste kunna implementeras och metoder som inte längre håller måste utmönstras i den ordinarie verksamheten för att ge patienter bäst vård.

Implementering av ny kunskap i vården är en komplicerad process och ett eget forskningsområde som tyvärr inte har fått tillräcklig uppmärksamhet eller resurser här i Sverige.  Många länder satser mycket på implementeringsforskning för att på ett mer effektivt sätt kunna införa nya metoder i vården och i samhället i stort. Det är inte rimligt att det tar 10 – 20 år innan forskningsresultat omsätts i praktik.

Implementeringsforskning kräver kunskap från många olika discipliner. I Sverige vore det naturligt att etablera ett nationellt utbildningsprogram inom detta området, riktat mot implementering inom såväl näringsliv som vårdsektorn.  En forskarskola i implementeringsforskning – som ett samarbetsprojekt mellan olika lärosäten – borde etableras så snart som möjligt som en långsiktig satsning. Tillsammans med Göteborgs universitet/Sahlgrenska akademin, har Karolinska Institutet tagit ett initiativ i denna riktning.

Framgångsrik implementering handlar om båda teori och praktik. Införing av nya metoder och behandlingsprincip kräver tydligt ledarskap och resurser samt rekrytering och utbildning av personal. Det behövs expertis inom epidemiologi, biostatistik och klinisk prövning. God tillgång till kvalitetsregister och hälsodata är en förutsättning. Förslag om ett implementeringscentrum baserat på dessa principer ingår i den gemensamma färdplanen för Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som antogs i mars 2019. Ambitionen är att centret ska utgöra en plattform för strukturerat införande av nya rön i hälso- och sjukvården och att implementering ska vara en naturlig del av dagligt arbete och ledarskap. Vi önskar att involvera alla våra regionala samarbetspartners i det vi ser som en del av universitetets tredje uppgift: att forskning ska komma befolkningen tillgodo. Och vi önskar att framgångsrik implementering ska ses som en akademisk merit.

Ett välfungerande partnerskap mellan universitet och vård är avgörande för att Sverige ska kunna utvecklas till en av världens mest framgångsrika hälsoregioner. Forskning, utbildning och vård måste integreras på ett kreativt och synergistiskt sätt. Viktigt för framgång är att tillsammans med forskningsfinansiärer och olika myndigheter arbeta med områden som ledarskap, tillgänglighet till patienter och data, informationshantering, kompetensförsörjning, och – inte minst – imple­mentering av ny kunskap.

Rektors replik i DN 2019-07-23.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


*