Såväl nationellt som regionalt har nu politikerna redovisat sina budgetförslag. Denna höst är situationen onekligen en smula speciell på nationella arenan eftersom vi ännu inte fått någon ny regering. Begreppet “tjänstemannabudget” har därför blivit allmänt känt på ett sätt som det väl aldrig tidigare varit.
Den sittande övergångsregeringen presenterade sin budgetproposition förra veckan. På grund av omständigheterna är den kraftigt avskalad och kan sägas vara en budget med syftet att hålla ställningarna. Således innehåller den inga nya satsningar, omfördelningar eller framåtblickande förstärkningar. Man må tycka vad man vill om detta, men i mina ögon menar jag att regeringen ändå hade kunnat gå fram med sådana förslag som ändå rätt uppenbart är förankrade i en majoritet i riksdagen. Detta inkluderar flera områden som berör högskole- och universitetssektorn.
Passiv budgetproposition
Nu blev det överlag en passivt inriktad budgetproposition som bland annat innebär att flera förändringar som är brett efterfrågade skjuts framåt i tiden. Det är inte något som gagnar planering och framförhållning för oss som ska leverera utbildning och forskning av god kvalitet. Det är särskilt beklagligt eftersom i stort sett alla partier uttalade sig positivt om att stärka såväl högre utbildning som forskning i den politiska debatten som föregick valet i september.
Det är min förhoppning att en tillträdande regering så snart som det är praktiskt möjligt föreslår riksdagen kompletterande budgetförslag så sektorn slipper avvakta onödigt lång tid för att kunna göra de satsningar som majoriteten av politikerna i grund och botten är överens om. Det gäller att minimera startsträckan och se till att Sverige inte tappar fart i en allt hårdare internationell konkurrens såväl gällande högre utbildning som forskning. Oavsett den framlagda budgetpropositionen, kvarstår de budgetramar som fastställdes av konsistoriet i oktober.
För Karolinska Institutets del kan jag dock konstatera en viktig och glädjande punkt i budgetpropositionen: Regeringen föreslår riksdagen att den godkänner att regeringen kan besluta om att Swetoxs infrastruktur överlåts till det statliga bolaget Rise AB. Det här betyder att processen att säkerställa en kontinuitet vid anläggningen i Södertälje nu kan fullföljas. Mera information om Swetox och planerna för verksamheten går att läsa här.
Flera av mina rektorskollegor har kommenterat den lagda budgeten, se t ex blogginlägg från Lunds universitet respektive från Uppsala universitet. Mycket av vad de skriver är också giltigt för KI.
Landstingsbudgeten
Parallellt med budgetförslaget på den nationella nivån, har också den nya politiska majoriteten hos vår viktigaste samverkansaktör, Stockholms läns landsting, lagt fram sin budget. I förslaget, som ska klubbas av landstingsfullmäktige den 11-12 december, känns mycket igen från det handlingspolitiska program som den blågröna majoriteten la fram för en tid sedan och som jag kommenterade här på bloggen i slutet av oktober. En kort sammanfattning ur ett KI-perspektiv:
Ett av de utpekade målen är att regionen (landstinget omvandlas till region 1 januari 2019) ska bedriva ett strategiskt arbete med målsättningen att 2023 vara en av världens fem främsta life-science regioner. Dessutom har de blågröna satt upp som mål att antalet kliniska prövningar i regionen ska öka med 50 procent fram till 2022.
Ett särskilt konkret förslag är att regionstyrelsen ska bjuda in till en årlig “problemlösarkonferens” med det uttalade syftet att få bort hinder för kreativa och innovativa forsknings- och utvecklingssamarbeten i regionen. Dessa konferenser kommer att arrangeras i samverkan med patienter, profession, akademi och näringsliv. Det här tror jag kan bli ett centralt och viktigt forum för strategisk utveckling av samverkan och samarbete i Stockholmsregionen.
Fler kan bedriva forskning
Dessutom ska man, genom Regions Stockholms forskningsmedel, möjliggöra för fler aktörer som erbjuder vård inom regionens öppenvård att delta i i och bedriva forskning. Det är klokt att öppna upp den möjligheten, inte minst eftersom allt fler patienter får sin vård och behandling inom öppenvården. Detta är något som är av väsentligt intresse för KI, både när det gäller utbildning och när det gäller klinisk forskning. Vi måste finnas där patienterna finns.
Som jag tidigare gjort klart så är KI berett och villigt att aktivt delta i diskussionerna om hur utbildning och forskning inom vård och medicin kan utvecklas i Stockholmsregionen.
Slutligen kommer regionen också på olika sätt arbeta för en mer långsiktigt strategi för att trygga kompetensförsörjningen inom vården. Detta är också en synnerligen viktig fråga, som jag så sent som för några dagar sedan diskuterade med företrädare för SLL. Även här måste KI kontinuerligt finnas med i diskussionerna med landstinget/regionen.
Sammantaget signalerar förslagen i budgetförslaget goda intentioner som ligger i linje med de tankar som jag tidigare fört fram i olika sammanhang.
0 comments