{"id":2569,"date":"2019-02-11T13:23:08","date_gmt":"2019-02-11T12:23:08","guid":{"rendered":"https:\/\/blog.ki.se\/rektor\/?p=2569"},"modified":"2019-02-11T15:37:32","modified_gmt":"2019-02-11T14:37:32","slug":"debattartikel-i-curie-sa-starker-vi-forskningens-attraktionskraft","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blog.ki.se\/rektor\/2019\/02\/11\/debattartikel-i-curie-sa-starker-vi-forskningens-attraktionskraft\/","title":{"rendered":"Debattartikel i Curie: S\u00e5 st\u00e4rker vi forskningens attraktionskraft"},"content":{"rendered":"

Jag har i dag publicerat en debattartikel i Vetenskapsr\u00e5dets tidning Curie<\/a>. Texten handlar om forskningens attraktionskraft och vad vi kan g\u00f6ra f\u00f6r att \u00f6ka den. En fr\u00e5ga som \u00e4r viktigt att lyfta, inte minst nu n\u00e4r arbetet med den nya forskningspolitiska propositionen 2020 inleds p\u00e5 allvar. Hela texten nedan eller via ovanst\u00e5ende l\u00e4nk.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\n
\n
\n
\n
\n

\"\"<\/p>\n

Ole Petter Ottersen<\/p>\n<\/div>\n

Vi beh\u00f6ver \u00f6ka forskningens attraktionskraft men ocks\u00e5 s\u00e4kerst\u00e4lla att forskarna f\u00e5r f\u00f6ruts\u00e4gbara karri\u00e4rv\u00e4gar.\u00a0F\u00f6r detta kr\u00e4vs en l\u00e5ngsiktig och samordnad strategisk satsning som inkluderar en h\u00e5llbar finansiering, st\u00f6rre m\u00f6jligheter till interna karri\u00e4rv\u00e4gar och b\u00e4ttre arbetsvillkor f\u00f6r forskare.<\/dt>\n<\/dl>\n<\/div>\n

N\u00e4r organisationen Vetenskap & Allm\u00e4nhet nyligen st\u00e4llde fr\u00e5gan till unga svenskar mellan 16 och 29 \u00e5r om de skulle vilja arbeta som forskare i framtiden,\u00a0svarade bara en av tio ja<\/a>. Det \u00e4r oroande. Rekrytering till forskning \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r samh\u00e4llets utveckling.<\/p>\n

F\u00f6retaget\u00a0Academic Works<\/a>\u00a0unders\u00f6ker sedan en tid \u00e5rligen vilka arbetsgivare som \u00e4r popul\u00e4rast bland studenter och unga akademiker som tagit sina f\u00f6rsta steg i yrkeslivet. P\u00e5 listan syns inte m\u00e5nga arbetsgivare med forskning som en b\u00e4rande del av sin k\u00e4rnverksamhet.<\/p>\n

En unders\u00f6kning av\u00a0SULF om hur svenska professorer ser p\u00e5 sin arbetssituation<\/a>, visar att m\u00e5nga upplever os\u00e4kerhet och problem n\u00e4r det g\u00e4ller l\u00e5ngsiktiga garantier f\u00f6r forskningstid, generella arbetsvillkor, finansiering av egen l\u00f6n och liknande.<\/p>\n

I tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences redovisades i december en\u00a0internationell studie<\/a>\u00a0som visar att den verksamma tiden f\u00f6r forskare inom tre specifika omr\u00e5den har sjunkit drastiskt under de senaste decennierna. Under 1960-talet hade h\u00e4lften av forskarna l\u00e4mnat sektorn efter 35 \u00e5r. Motsvarande \u201chalveringstid\u201d under 2010-talet \u00e4r nere p\u00e5 fem \u00e5r. Hur situationen ser ut i Sverige \u00e4r oklart, men rimligen ser vi samma tendens ocks\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n

Det sistn\u00e4mnda kan i och f\u00f6r sig ses som ett positivt tecken p\u00e5 att forskare verksamma i akademin \u00e4r efterfr\u00e5gade ocks\u00e5 inom andra sektorer. Sj\u00e4lvklart ska l\u00e4ros\u00e4ten utbilda forskare till industrin och offentlig sektor, det \u00e4r en del av l\u00e4ros\u00e4tens uppdrag. Mobilitet \u00e4r viktigt. Men sammantaget ger de ovanst\u00e5ende exemplen olika perspektiv p\u00e5 en v\u00e4xande utmaning f\u00f6r forskningssektorn; m\u00f6jligheten att locka till sig ny kompetens och f\u00f6rm\u00e5gan att f\u00e5 existerande kompetens att stanna kvar.<\/p>\n

Sammantaget ger exemplena olika perspektiv p\u00e5 en v\u00e4xande utmaning f\u00f6r forskningssektorn; m\u00f6jligheten att locka till sig ny kompetens och f\u00f6rm\u00e5gan att f\u00e5 existerande kompetens att stanna kvar.<\/p><\/blockquote>\n

Innovation och kunskapsutveckling \u00e4r centrala faktorer i dagens och morgondagens Sverige. Det \u00e4r genom spetsforskning och banbrytande uppt\u00e4ckter som vi kan h\u00e4vda oss i den allt h\u00e5rdare internationella konkurrensen. V\u00e5r f\u00f6rdel har varit, och \u00e4r fortfarande, att vi ligger i en kunskapsm\u00e4ssig framkant och att vi \u00e4r skickliga p\u00e5 att snabbt ta fram och implementera ny kunskap.<\/p>\n

S\u00e5 hur s\u00e4kerst\u00e4ller vi att v\u00e5ra unga kommer att se forskning som en attraktiv karri\u00e4rv\u00e4g? Det finns n\u00e5gra nyckelfaktorer:<\/p>\n