Just nu p\u00e5g\u00e5r arbetet med den kommande forskningsproposition. Enligt ministern f\u00f6r h\u00f6gre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, har omkring 300 inspel fr\u00e5n olika akt\u00f6rer kommit in till departementet, med tankar, synpunkter och perspektiv p\u00e5 forskningspolitisk inriktning de n\u00e4rmaste fyra \u00e5ren.<\/p>\n
De senaste veckorna har jag publicerat flera inl\u00e4gg om Karolinska Institutets inspel h\u00e4r p\u00e5 bloggen: f\u00f6rst en mer allm\u00e4n text<\/a>\u00a0och d\u00e4refter ett inl\u00e4gg om de\u00a0s\u00e4rskilda satsningar<\/a>\u00a0KI vill se genomf\u00f6rda. Nu kommer en tredje kommentar kring den kommande forskningspropositionen. Den h\u00e4r g\u00e5ngen tar jag upp en diskussion om vikten av att regelverk och lagstiftning f\u00f6ljer med i de krav och behov som kunskapsutveckling och samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar leder till.<\/p>\n I mitt f\u00f6rsta inl\u00e4gg tog jag upp f\u00f6ljande fyra konkreta f\u00f6rslag kring det h\u00e4r:<\/p>\n Jag ska h\u00e4r diskutera mer detaljerat vad som ligger bakom ovanst\u00e5ende punkter. Texten nedan \u00e4r till st\u00f6rre delen h\u00e4mtad fr\u00e5n KI:s inspel till arbetet med forskningspropositionen, som skickades in till utbildningsdepartementet i slutet av oktober.<\/p>\n En grundf\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att Sverige ska kunna dra nytta av precisionsmedicin \u00e4r m\u00f6jligheten att kombinera stora m\u00e4ngder data p\u00e5 ett effektivt, s\u00e4kert och etiskt s\u00e4tt \u2013 h\u00e4r ligger Sverige efter. Ett tydligt regelverk och rutiner f\u00f6r tillst\u00e5ndsgivning beh\u00f6vs samtidigt som datas\u00e4kerheten tillgodoses. Det \u00e4r angel\u00e4get att \u00e4ndringar i regelverk och myndighetsansvar genomf\u00f6rs s\u00e5 att svensk forskning och sjukv\u00e5rd b\u00e4ttre kan utnyttja de svenska databaserna och registren. Kanske den nyligen inf\u00f6rda finska modellen kan tj\u00e4na som f\u00f6rebild, d\u00e4r har regelverk och lagar setts \u00f6ver, vilket m\u00f6jliggjort effektiv insamling, anv\u00e4ndning och delning av h\u00e4lsodata. Universiteten, regionerna, sjukv\u00e5rden och f\u00f6retagen har under m\u00e5nga \u00e5r varit \u00f6verens om att nuvarande biobankslag \u00e4r f\u00f6r\u00e5ldrad och m\u00e5ste ers\u00e4ttas med modern lagstiftning i samklang med EU.<\/p>\n Bet\u00e4nkandet Framtidens biobanker (SOU 2018:4) inneh\u00e5ller v\u00e4l mottagna f\u00f6rslag om en ny biobankslag, som ger \u00f6kad tydlighet, minskad administration, samt m\u00f6jligg\u00f6r nationell och internationell forskning. Samtidigt \u00e4r integritetsskyddet st\u00e4rkt. En modern lagstiftning inom omr\u00e5det kan inte f\u00f6rdr\u00f6jas ytterligare, varf\u00f6r vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss ett snabbt beredningsarbete inom socialdepartementet med att ta fram ett lagf\u00f6rslag till riksdagen. Regeringen beh\u00f6ver vidare s\u00e4kerst\u00e4lla finansiering f\u00f6r lagring, delning och anv\u00e4ndning av data, som st\u00f6ttas av den nya lagstiftningen.<\/p>\n KI anser att den nuvarande meriteringstiden f\u00f6r bitr\u00e4dande lektor \u00e4r f\u00f6r kort, vilket drabbar kvinnor i h\u00f6gre grad \u00e4n m\u00e4n. Den f\u00f6re detta forskarassistenttj\u00e4nsten hade en meriteringstid om h\u00f6gst sju \u00e5r efter disputation, medan den nuvarande meriteringstiden f\u00f6r bitr. lektor \u00e4r h\u00f6gst fem \u00e5r efter disputation. Denna b\u00f6r, bl.a. av j\u00e4mst\u00e4lldhetssk\u00e4l och f\u00f6r att \u00f6ka m\u00f6jligheterna till internationella rekryteringar f\u00f6rl\u00e4ngas med tv\u00e5 \u00e5r.<\/p>\n Med \u00f6kande kostnader f\u00f6r sjukv\u00e5rden ser vi att allt f\u00e4rre f\u00f6renade anst\u00e4llningar tills\u00e4tts, vilket \u00e4r en utveckling som oroar. En regelf\u00f6r\u00e4ndring som m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6renade tj\u00e4nster tidigare i karri\u00e4ren, adjunkt och bitr\u00e4dande lektor, b\u00f6r genomf\u00f6ras. Eftersom flertalet av de som arbetar i v\u00e5rden \u00e4r kvinnor skulle detta \u00e4ven l\u00e5ngsiktigt kunna \u00f6ka antalet professorer som \u00e4r kvinnor.<\/p>\n Utbildningsaspekten inom forskarutbildning har blivit allt tydligare, vilket KI anser vara en god utveckling, men i arbetet att harmonisera de olika utbildningsniv\u00e5erna i Sverige har de speciella omst\u00e4ndigheter som utm\u00e4rker forskarutbildning underskattats. S\u00e4rskilt antagningen av doktorander har blivit on\u00f6digt komplicerad och ogynnsam f\u00f6r den medicinska forskningen i Sverige.<\/p>\n Exempel p\u00e5 detta \u00e4r att s\u00f6kanden till en utbildningsplats inte f\u00e5r rangordnas utifr\u00e5n f\u00f6rm\u00e5ga innan l\u00e4ros\u00e4tet har granskat deras beh\u00f6righet. (HF, 7 kap. 35 \u00a7 och 41 \u00a7 samt h\u00f6gskolelagen 4 kap. 3 \u00a7). Efter UK\u00c4:s tillsynsbeslut 2018 har KI \u00f6kat handl\u00e4ggarresurser fr\u00e5n en halvtidstj\u00e4nst till tre heltidsanst\u00e4llda f\u00f6r att kunna bed\u00f6ma beh\u00f6righeten hos samtliga, upp\u00e5t 8000 s\u00f6kande per \u00e5r till doktorandplatser. Sj\u00e4lvklart ska l\u00e4ros\u00e4tena s\u00e4kerst\u00e4lla att den som antas till forskarutbildning b\u00e5de \u00e4r beh\u00f6rig och har genomg\u00e5tt urval utifr\u00e5n f\u00f6rm\u00e5ga och l\u00e4mplighet, men i vilken ordning detta g\u00f6rs spelar ingen roll f\u00f6r slutresultatet. Att beh\u00f6righetsgranska samtliga s\u00f6kande inneb\u00e4r en omfattande administration som kan ifr\u00e5gas\u00e4ttas utifr\u00e5n H\u00f6gskolelagen vad g\u00e4ller effektivt utnyttjande av resurser.<\/p>\n En antagning till forskarutbildning inneb\u00e4r ett stort \u00e5tagande, b\u00e5de f\u00f6r forskargruppen och f\u00f6r den nya doktoranden. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att s\u00e4kerst\u00e4lla att samspelet mellan doktoranden och \u00f6vriga i forskargruppen fungerar v\u00e4l. Det vore d\u00e4rf\u00f6r v\u00e4rdefullt om det var m\u00f6jligt med en kortare praktikperiod innan antagning. Att rekrytera en opr\u00f6vad person upplevs som en risk och ett incitament att gynna s\u00f6kande som \u00e4r k\u00e4nda sedan tidigare vilket kommer att minska svenska l\u00e4ros\u00e4tens internationalisering.<\/p>\n Universitet och h\u00f6gskolor ska, enligt h\u00f6gskolelagen, samverka med det omgivande samh\u00e4llet och informera om sin verksamhet samt verka f\u00f6r att forskningsresultat som tagits fram vid h\u00f6gskolan kommer till nytta. D\u00e4rut\u00f6ver finns en f\u00f6rv\u00e4ntan fr\u00e5n regering och riksdag att universiteten och h\u00f6gskolornas forskningsinfrastruktur och resurser i \u00f6vrigt ska g\u00f6ras tillg\u00e4ngliga f\u00f6r offentliga akt\u00f6rer och industri i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n vad som sker idag. Samtidigt med \u00f6nskem\u00e5l om ett bredare nyttjande av forskningsinfrastruktur och andra resurser finns begr\u00e4nsningar inbyggda i all offentlig verksamhet bl.a. avseende m\u00f6jligheter att ta ut avgifter och att agera p\u00e5 konkurrensutsatta marknader. KI v\u00e4lkomnar d\u00e4rf\u00f6r det uppdrag som Ekonomistyrningsverket f\u00e5tt att utveckla en metod som m\u00f6jligg\u00f6r uttag av avgifter f\u00f6r anv\u00e4ndande av forskningsinfrastruktur.<\/p>\n Ovanst\u00e5ende kommentarer, och st\u00f6rre delen av det f\u00f6rra inl\u00e4gget om forskningspropositionen<\/a> h\u00e4r p\u00e5 bloggen, utg\u00f6r KI:s grundl\u00e4ggande inspel till den kommande forskningspropositionen. Som jag tidigare skrivit \u00e4r det nu mycket viktigt att vi f\u00e5r en levande och aktiv forskningspolitisk debatt h\u00e4r i Sverige. Vi st\u00e5r inf\u00f6r n\u00e5got av ett v\u00e4gval, d\u00e4r det g\u00e4ller att agera r\u00e4tt, snabbt och med tillr\u00e4ckliga resurser f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla Sveriges st\u00e4llning som en framst\u00e5ende forsknings- och kunskapsnation.<\/p>\n\n
Datadelning och behovet av en modern lagstiftning, inklusive ny biobankslag\u00a0<\/strong><\/h4>\n
Karri\u00e4rv\u00e4gar f\u00f6r yngre forskare<\/strong><\/h4>\n
F\u00f6renkla antagningen av doktorander<\/strong><\/h4>\n
Avgiftsuttag f\u00f6r forskningsinfrastruktur<\/strong><\/h4>\n
Avslutande reflektioner<\/strong><\/h4>\n