Det har g\u00e5tt mer \u00e4n 210 \u00e5r sedan beslutet om att etablera ett “Institut f\u00f6r danande av skickelige f\u00e4ltl\u00e4kare” togs av kung Karl XIII den 13 december 1810. Lite senare etablerades namnen “Carolinska Institutet” eller “Carolinska Medico Chirurgiska Institutet” i den l\u00e4ngre versionen, ibland med beteckningen “Kongliga” framf\u00f6r. <\/p>\n\n\n\n
B\u00e5de v\u00e4rlden och KI har f\u00f6r\u00e4ndrats kraftigt sedan dess. Kunskapsutvecklingen har varit enorm inom alla omr\u00e5den och v\u00e4rderingar, etik och moral har kontinuerligt p\u00e5verkats. Som medicinskt universitet har KI alltid befunnit sig mitt i detta skeende \u2013 och i vissa fall ocks\u00e5 varit en ledande och drivande akt\u00f6r i det.<\/p>\n\n\n\n
En institution med s\u00e5 l\u00e5ng historia b\u00e4r naturligtvis med sig m\u00e4ngder av ber\u00e4ttelser, erfarenheter och h\u00e4ndelser. Vi har anledning att vara stolta \u00f6ver mycket av detta. Men det finns ocks\u00e5 inslag i KI:s historia som v\u00e4cker ber\u00e4ttigade fr\u00e5gor och kritik.<\/p>\n\n\n\n
Under f\u00f6rra \u00e5ret hade vi en b\u00e5de bred och djup diskussion om KI:s historia avseende minnesm\u00e4rken och namngivningar av salar, v\u00e4gar och byggnader. Diskussionen f\u00f6rdes b\u00e5de externt och internt och f\u00e5r nog stundtals betecknas som uppr\u00f6rd, men den var n\u00f6dv\u00e4ndig och debatten initierades fr\u00e5n KI sj\u00e4lvt, sedan jag som uppf\u00f6ljning av v\u00e5r Strategi 2030 tog initiativ till en omfattande genomlysning och offentlig diskussion om KI:s historiska arv.<\/p>\n\n\n\n
En av de grundl\u00e4ggande fr\u00e5gorna handlar om hur historien ska synligg\u00f6ras. Jag tror att de flesta av oss kan st\u00e4lla upp p\u00e5 att ingen \u00e4r betj\u00e4nt av att d\u00f6lja eller radera det som lett till det KI vi har i dag, oavsett om det \u00e4r \u201cgoda\u201d eller \u201conda\u201d h\u00e4ndelser, perioder, aktiviteter eller perspektiv sett ur dagens kontext. Samtidigt b\u00f6r vi inte, utan genomt\u00e4nkta avv\u00e4gningar, bidra till att hylla v\u00e4rderingar som i dagens ljus ter sig som direkt f\u00f6rkastliga.<\/p>\n\n\n\n
Var den h\u00e4r balansen kan hittas \u00e4r inte l\u00e4tt. I min roll som ledare f\u00f6r ett universitet \u00e4r har jag ambitionen att uppmana till debatt, i m\u00f6jligaste m\u00e5n ta h\u00e4nsyn till de olika viljor som finns, lyssna p\u00e5 de argument som framf\u00f6rs och utifr\u00e5n detta f\u00f6rs\u00f6ka n\u00e5 fram till en inst\u00e4llning och praktik som b\u00e5de lyfter v\u00e5ra stolta delar av historien och som kritiskt granskar de delar vi inte \u00e4r lika stolta \u00f6ver \u2013 utan att sopa dem under mattan. <\/p>\n\n\n\n
L\u00e4s g\u00e4rna n\u00e5gra tidigare blogginl\u00e4gg om detta:<\/p>\n\n\n\n
Diskussionen om minnesm\u00e4rken och namngivning varken \u00e4r eller ska vara \u00f6ver. Det \u00e4r en fr\u00e5ga som vi st\u00e4ndigt m\u00e5ste lyfta fram i det offentliga samtalet, i takt med att kunskap utvecklar och v\u00e4rderingar f\u00f6r\u00e4ndras. Vi har en intern grupp med uppdraget att titta vidare p\u00e5 det h\u00e4r. <\/p>\n\n\n\n
Samtidigt tar vi ocks\u00e5 n\u00e4sta initiativ: att initiera en genomlysning och debatt om de m\u00e4nskliga kvarlevor som finns i KI:s v\u00e5rd, som ett arv fr\u00e5n \u00e4ldre tiders anatomiska samlingar.<\/p>\n\n\n\n
KI hade under 1800-talet ett anatomiskt museum, med bland annat kvarlevor av m\u00e4nniskor och djur. Initiativtagare till att p\u00e5b\u00f6rja samlingen var Anders Retzius (1796 \u2013 1860), professor i anatomi vid Karolinska Institutet. Anders son Gustaf Retzius<\/a> (1842 \u2013 1919) gick i sin fars fotsp\u00e5r och var en av de KI-professorer som fortsatte arbetet med att bygga ut museet och samlingen. Museet anv\u00e4ndes i undervisning och forskning och var \u00e4ven \u00f6ppet f\u00f6r allm\u00e4nheten. Liknande samlingar fanns p\u00e5 de medicinska fakulteterna vid Uppsalas och Lunds universitet, liksom i v\u00e5ra nordiska grannl\u00e4nder och runtom i v\u00e4rlden. <\/p>\n\n\n\n I dag finns mycket litet kvar av de anatomiska samlingarna vid Karolinska Institutet. Samlingen av m\u00e4nskliga kranier och andra kvarlevor inneh\u00e5ller l\u00e4mningar av cirka 800 individer. Siffran kan j\u00e4mf\u00f6ras med drygt 2 000 kranier i Lunds anatomiska institutions samling, 1 425 vid Helsingfors universitet och \u00f6ver 25 000 vid Natural History Museum i London.<\/p>\n\n\n\n Men \u00e4ven om m\u00e4ngden kvarlevor vid KI \u00e4r liten i j\u00e4mf\u00f6relse, v\u00e4cker de fr\u00e5gor och KI m\u00e5ste ta ett ansvar f\u00f6r dem i dag och i framtiden. Detta \u00e4r n\u00e5got som vi kommer att belysa n\u00e4rmare i samband med ett \u00f6ppet seminarium<\/a> den 29 mars kl 15.00-17.30. Det \u00e4r KI:s etikr\u00e5d som arrangerar och seminariet b\u00f6r ses som ett led i den process som KI beh\u00f6ver och m\u00e5ste g\u00e5 igenom. Passa g\u00e4rna p\u00e5 tillf\u00e4llet att delta i diskussionen.<\/p>\n\n\n\n Jag vill g\u00f6ra en sak tydlig redan nu. Jag har f\u00e5tt fr\u00e5gor om varf\u00f6r det inte deltar n\u00e5gra representanter fr\u00e5n de nationella minoriteterna eller urfolket samerna som talare p\u00e5 seminariet. Anledningen \u00e4r helt enkelt att vi vill inleda med en genomg\u00e5ng av kunskapsl\u00e4get. Vi har d\u00e4rf\u00f6r bjudit in tre forskare som, utifr\u00e5n olika perspektiv, ska prata om bakgrunden och historien bakom dessa samlingar, vad som g\u00e4ller r\u00e4ttsligt och juridiskt och hur dagens diskussion kring s\u00e5dana h\u00e4r samlingar f\u00f6rs.<\/p>\n\n\n\n Vi har kontakt med f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r nationella minoriteter, f\u00f6r urfolk och med andra engagerade grupper inom omr\u00e5det. Det \u00e4r sj\u00e4lvklart att den dialogen ska forts\u00e4tta under det arbete som bland annat ska resultera i en rapport och s\u00e5 sm\u00e5ningom ocks\u00e5 ett beslut om hur vi forts\u00e4ttningsvis ska f\u00f6rh\u00e5lla oss till kvarlevorna. Vi har redan haft flera m\u00f6ten och andra kontakter med m\u00e5nga av f\u00f6retr\u00e4darna och det blir fler tillf\u00e4llen f\u00f6r detta fram\u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n Dessutom: vi f\u00e5r aldrig gl\u00f6mma bort att det h\u00e4r handlar om kvarlevor fr\u00e5n verkliga m\u00e4nniskor. Vi m\u00e5ste visa den respekt och den v\u00e4rdighet som de och deras efterlevande har r\u00e4tt till.<\/p>\n\n\n\n De forskare vi bjudit in \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r ett s\u00e5 kallat hybridseminarium och kan allts\u00e5 f\u00f6ljas via l\u00e4nk och fysiskt. Observera dock att det kr\u00e4vs f\u00f6ranm\u00e4lan f\u00f6r att delta fysiskt, eftersom antalet platser \u00e4r begr\u00e4nsat. Ytterligare information i l\u00e4nken ovan.<\/p>\n\n\n\n L\u00e4s g\u00e4rna mer om KI:s historia p\u00e5 v\u00e5r webbplats.<\/a> Det finns ocks\u00e5 en mycket bra sammanst\u00e4llning om KI och arvet efter Retzius<\/a>. Jag kan ocks\u00e5 tipsa om avsnitt 8 i KI:s poddcast Medicinvetarna: Historien om kranierna<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det har g\u00e5tt mer \u00e4n 210 \u00e5r sedan beslutet om att etablera ett “Institut f\u00f6r danande av skickelige f\u00e4ltl\u00e4kare” togs av kung Karl XIII den 13 december 1810. Lite senare […]<\/p>\n","protected":false},"author":100,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[700,511,466,772],"tags":[275,553,605,273,554],"class_list":["post-6018","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-historia","category-internt","category-samhalle","category-svenska","tag-anatomiska-samlingar","tag-kis-historia","tag-kis-kulturarv","tag-kvarlevor","tag-retzius"],"acf":[],"yoast_head":"\nSeminarium<\/h4>\n\n\n\n
Ska vara med<\/h4>\n\n\n\n