Det är inte alltid en frid och fröjd
Jag är inte den som brukar prata om min egna stress, pendling och skolan här på bloggen, knappt i livet till vänner och klasskompisar heller. Dels för jag sällan upplever stress och ligger bra till i skolan med uppgifter och för att jag inte vill framställa programmet som något för j*kligt som man inte orkar med, vem skulle då bli inspirerad till att gå i mina fotspår?
Men det är dags att ventilera. Denna vecka har inte alls varit rolig, det var nu, efter 1,5 år som bägaren rann över. Den rann över i måndags, en skitstart på en vecka man såg fram emot. Var ska man ens börja – VÄDRET! VAD hände i helgen? Sån sjuk snöstorm, jag snackar om Gävle men jag förmodar att det var likadant väder i hela Sverige princip. Men eftersom det inte snöade under söndagsnatt förväntade jag mig inte det kaoset som var i kollektivtrafiken på måndagen.
Jag skulle ta tåget från Gävle 7:12 och därmed ha ca 1h på skolan innan föreläsningen 10:00 började – tid då jag hade tänk fixa lite administrativa saker. Men det blev en käftsmäll istället. Inställt tåg. Fick ta ett annat tåg ungefär samma tid, det tåget blev 101min(!!) försenat. Väl i Stockholm blev det en evig väntan på centralen på pendeltågen och jag kom totalt 1,5h sent till föreläsningen. Då dagen vid 16 tiden slutade var det en väntan på pendeltågen igen men jag hann med mitt tåg från centralen och kom bara hem 20 min försent, ca 18:30. Hem och packa upp tunga väskan och packa en ännu tyngre väska till nästa dag då jag skulle övernatta hos en kompis i Uppsala eftersom tågtrafiken inte går att lite på och vi hade klinik dagen efter (idag). Som toppen på i:et var detta min sambos födelsedag, en dag då man ville fira och ha det mysigt ihop, men en dag som inte alls blev som man tänkt.
Det var här det brast på kvällen när jag några timmar senare för att få min sömn behövde ligga i sängen. Jag hinner inte gymma, laga mat, plugga eller bara chilla i ett lugnt tillstånd efter jag har kommit hem från skolan, det har varit såhär nu många dagar i sträck. Och så byggs ett berg av stress upp på examensarbetet, inlämningsuppgifter och framtida tentor också. Jag känner att jag inte hinner med livet. Jag hinner inte göra det jag vill göra. Nu känner jag verkligen att pendlingen tar emot, det är inte hållbart. Men med mindre än en termin kvar och en vår framför mig går det att kämpa på. Jag får väl vara lite positiv och säga att jag inte behövt gått upp 5:30 varje dag utan kunnat haft en liten sovmorgon. Det är så lägligt att jag har en ledig dag imorgon efter allt detta flängande hit och dit och sena kvällar.
Nu är klockan ca 19 och jag är snart framme i Gävle. Hoppas ni haft en bättre dag och hunnit med lite roliga saker, själv missade jag min innebandyträning… igen… Imorgon ska jag njuta och utnyttja den lediga dagen med allt jag vill göra – träna, handla, plugga och sova ut!!!
Slänger in lite fina bilder från min skidweekend från några helger sedan
-
Åh Linda! Du är supergrym, vi är jättestolta över dig Stefan och jag
1 kommentarer