Hur kan vi hitta karies på röntgenbilder?
Detta inlägg tänkte jag kunde vara lärorikt för alla typer av läsare, inte bara läsare som utbildar sig inom tandvård. För rutinundersökningar går majoriteten av befolkningen till varje till vartannat år och då tas ju nästan alltid dessa röntgenbilder. Men vad säger bilden egentligen? Ja, väldigt mycket om man ska vara petig. Men hur ser karies ut och varför syns karies?
Enkelt förklarat består tänderna av (ytterst ifrån in mot centrum): emalj, dentin, pulparum. Självklart består tänder av lite mer delar men dessa är 3 är viktiga ur ett kariesperspektiv för att förstå mitt inlägg.
Då röntgenbilder tas på tänderna skapas en avbildning av tänderna då röntgenstrålningen först träffar tänderna och sedan sensorn som finns bakom (den man biter på som kan göra ont), idag snackar vi digitala bilder på de festa klinker. Förr i tiden tog man analoga bilder och fick framkalla sina nytagna röntgenbilder i ett mörkt rum.
Olika material/organ är olika genomträngliga av röntgenstrålning. Hårdvävnad är mindre genomsläpplig av strålningen vilket ger upphov till en ljushet. Medan mjukvävnad är mer genomsläpplig av strålningen vilket ger upphov till en mörkare nyans. Ett hål i tanden, karies är ju en mineralförlust av hårdvävnad och därför blir kariesangrepp mörka på röntgenbilder.
Radiopaka = ljusare partier/områden i jämförelse med omgivningen. T.ex. emaljen och amalgamfyllning.
Radiolucenta = mörkare partier/områden i jämförelse med omgivningen. T.ex. karies och pulparummet.
Kariesfria tänder med en amalgamfyllning 26do.
Stort kariesangrepp ök. Mindre kariesangrepp uk, liten amalgamfyllning på samma tand.
Karies benämns i 3 olika steg, beroende på storleken och utbredningen.
D1 – Endast kariesangrepp i emaljen, d.v.s. det yttersta mer radiopaka området på bilden. Detta lagas inte. Behandlingen är extra fluorprofylax, t.ex. fluorlackning på klinik och sköljning med 0,2% fluorsköljning hemma dagligen.
D2 – Kariesangrepp i emaljen men som utbreder sig en viss del i dentinet med. Det kan vara väldigt svårt att skilja på D1 och D2. En D2 lagas inte heller utan hålls under kontroll och vid ev. progression (karies sprider sig snabbare väl inne i dentinet) får hålet lagas. Behandlingen är extra fluorprofylax. Även en förändrad kosthållning hos patienten kan ge positiva resultat.
D3 – Ett manifest kariesangrepp, ett angrepp som alltid lagas! Utbredningen är så omfattande i dentinet att ev. smärta/skada inom en framtid kommer att ske, om det inte redan uppstått. Då kariesangreppet är så stort och nära pulpan upplevs smärta lättare och vid kontakt med pulpan måste tanden rotfyllas.
Ser du det jättestora hålet på denna bild? (tips: överkäken)
Ser du även ett ’’mindre’’ hål, men som ändå är en D3 och måste lagas? (tips: underkäken)
0 kommentarer