KI-studenten Awaz

First of all…Hur gick intervju delen på TAPIL för er?? skicka gärna updates! Lite nyfiken…

Vill förklara lite om DBM. Vi har 2 arbetskort utöver  tentan som ska vara klart innan sommarlovet. 1a var att preppa och fylla 3 tänder. 2a va preppa och fylla 10 tänder. Det känns just nu som en krigszon att hinna klart. Vissa är helt klara, andra ligger långt efter och vissa som jag är nära gränsen med 3 pass kvar  before times up. Finns inte många lärare på plats heller men dom som finns köttar lika mycket som eleverna som konstant behöver deras signering för att fortsätta eller generell stöd. Det är tuffa tider. Och så blir man ju bitter och tänker gud va stressigt. Behöver det va såhär? och sen inser man att det här är en del av ens framtid. Vi har konstant tidspress som tandläkare. Vi kan ju inte ta all tid i världen för att göra klart. Sooo better get used to it =D. Och så märker man hur mycket man har lärt sig. Man får lita på sitt arbete mer, och pga att man får kritik så lär man sig nya sätt att tackla olika situationer. Alltså olika typer av borrar, olika typer av arbetssätt/rutiner för att uppnå en bra fyllning/prep. Vart stressad med det nu.

Hade tentan i måndags. Gränsen 35.5 jag räknade ihop 33-37 beroende på hur man rättar. Jag är inte stolt men man kan inte förvänta sig mer på den tiden som jag la ner. Soooooo wish me luck =) Men jag chansar att det blir resttenta om 2 veckor.

Hade min andra patient i fredags. Det gick bra känner jag. ”the flow” blir bara bättre och bättre. Skulle inte lyckats utan min partner!

Jag behöver sommarlov nu känner jag. Nu behöver jag o familjen tid. Vi behöver ha dagar utan något planerat och bara njuta av varandras sällskap utan att tänka längre fram än nuet…iaf i några dagar. Tid för träning. Tid för sömn. Tid för nyttigare mat.

Igår så åt jag RIBS. Min man lagade dom godaste ribsen jag ätit. I enjoyed the taste. Not so much the fact that I know it was ribs. Sen så orkade jag inte bry mig idag heller. Käka grillad kyckling (omg the wings…) med ris på födelsedagsfest. Im ashamed. Inget jag vill börja med men nu va det så. Bara sjukt att man inte hade dom här skuldkänslorna i 29 år av sitt liv och sen en dag så inser man hur grovt det är. Att vi faktiskt sitter och gnuggar av revben på en gris. The effort to not think about it is as bad as thinking about how good it is when you dont eat it. So I guess I will never be happy eating/not eating meat. But not eating it makes my soul feel good. Sover bättre. Ähh…i dont know man. Anyways. That was my confession.

Nästa vecka får vi svar på allt…Skriver om hur det går. Nu ska jag förbereda redovisningen på 2 tänder för på måndag.

Enjoy your evening….