KI-studenten Linda

Idag hade vi den kliniska examinationen på termin 2, på termin 1 så bestod den kliniska examinationen av att göra en undersöknings alla steg på en klinikpartner. Nu på termin 2 hade vi stationsövningar. Jag ska berätta mer om det snart men först tänkte jag förklara vad OSCE egentligen är för konstig förkortning.

Objective Structural Clinical Examination (OSCE) är en examinationsform som blivit allt mer vanlig internationellt inom medicinska utbildningar, inklusive tandläkar- och tandhygienistutbildningar. OSCE innebär att framför allt olika kliniska färdigheter examineras. Detta sker genom att studenterna cirkulerar runt olika stationer där man ska utföra en uppgift under en viss tid. Syftet med denna examinationsform är ett mer rättvist test av studenternas kliniska förmåga då alla studenter genomför samma test inför samma observatör.

Årets OSCE var uppdelad i 7 stationer och därför var vi, som ni kanske förstår, 7st elever i varje grupp. Jag hade den andra examinationstiden som startade 8:50 med en samling. 8:55 var inlagd lästid av de kommande 7 stationerna. Sedan var det dags för OSCEn som var mellan 9:20-10:05, alltså 45min totalt varav 5min som var avsatt för varje station + 1min ’’vila’’ mellan varje station.

DE 7 STATIONERNA VAR:

• Hygien & smittskydd: Vi fick visa hur vi går tillväga då vi har tvättat händerna och ska sätta på oss all utrustning (förkläde, visir, munskydd och handskar) genom att följa de basala hygienrutinerna. En frågeställning var också hur vi skulle agera då vi behandlar en patient med blodsmitta.

• Professionellt samtal om parodontalt status och relatera till allmänhälsan: Här berättade vi hur vi på ett professionellt förhållningssätt skulle föra ett samtal med en patient med lätt parodontit, vilka vanliga riskfaktorer som är relaterade till parodontit och hur parodontit kan påverka vår allmänhälsa.

• Kariesdiagnostisering samt behandling och preventiva åtgärder baserad på riskbedömningen som bäst gagnar patienten enligt de nationella riktlinjerna: Ett patientfall med rotkariesskador – resonemang kring djupet på kaviteten, aktivt eller ej, laga eller inte laga och vilken fluorprofylax vi skulle ge patienten.

• Praktiskt utförande av kliniska moment: 5 utförande av kliniska moment på docka – t.ex. tandborst- och tandtrådsteknik.

• Förklara och förstå diagnostik av gingivan samt utföra individanpassat samtal om egenvård: Vi fick se lite olika bilder av gingiva – frisk, liten inflammation och väldigt grav inflammation, svara på frågor kring bilderna och även rekommendera approximalt hjälpmedel (=tandtråd, mellanrumsborste – det du använder mellan dina tänder som inte tandborsten kommer åt) till bilderna.

• Mekanisk infektionsbehandling med handinstrument inklusive skärpning med riktkloss: Den andra stationen där vi utförde någont kliniskt och inte bara pratade. Här slipade vi curetter innan vi skulle göra MIB på ytor som bestämdes av examinatorn (MIB= tandstensborttagning).

• Terapiplanering av patientfall: Instruktionerna var ett patientfall där information så som medicinering, kostintag och flourprofylax angavs. Patienten hade x antal nya emaljkariesskador och även erosionskador (=frätskador), vi skulle resonera kring patientens riskfaktorer och även nämna vad vi skulle ge för behandling.

Hoppas att ni till stor del kan förstå vad de olika stationerna gick ut på trots att det är konstiga ord som ni kanske aldrig hört förut, men förhoppningsvis vet du kanske inom en snar framtid vad de betyder!

För att detta inlägg inte ska bli för långt att läsa tänkte jag skriva om mina egna åsikter angående OSCEn i nästa inlägg! 😊