En milstolpe i utbildningen
Idag har jag och mina klasskompisar uppnått ett stort steg i tandhygienistutbildningen. Vi har för första gången lagt bedövning på människor (och vissa, t.ex. jag – har fått bedövning för första gången).
Snacka om att man var nervös inför detta klinikpass. Både för att få bedövning men mest för att lägga själv på sin klasskompis. Tänk om man gör fel? Sticker in kanylen i en nerv och bedövar kompisens halva ansikte? Kommer partnern få ont om jag träffar benet istället för mjukvävnaden?
Så många frågor och funderingar.
Lite för många egentligen.
Man stressade upp sig själv.
Allt gick ju jättebra! För alla klasskompisar. Ingen svimmande och alla blev rejält bedövade i halva munnen haha.
Vi la både:
- Mandibularblockad = detta innebär att man bedövar madibeln, alltså underkäken. En mandibularblockad innerverar flera nerver, t.ex. en del av tungan och den bedövar ett stort område. Man brukar tala om att halva underkäken blir bedövad. Och det kan jag säga kändes, det var jobbigt, det tog liksom emot att prata efteråt, det var en obehagskänsla. För att komma åt mandibeln förs kanylen långt bak i kvadranten som skall bedövas, en förenklad riktlinje är att hålla sig kring 8ans tuggyta (visdomstanden) med vinkel från motsvarande kvadrants 3a (hörntand).
- Infiltrationsbedövning = innebär att bedövningsmedlet sprutas in och fördelas på det område som skall bedövas. I vårt fall i uk-fronten lingualt och buccalt. Och då blir bara ett avgränsat område i den regionen bedövad, till skillnad från mandibularblockaden.
Nu är nästa steg att klara av den skriftliga tentan och sedan är det fritt fram att bedöva patienter. Kravet under T3 och bedövning är att lägga minst 1st mandibularblockad och 4st infiltrationsbedövningar.
0 kommentarer