KI-studenten Sandra

Hej på er!

Idag tänkte jag skriva lite om var man kan jobba efter avslutad logopedutbildning här på KI 🙂 Logopedtiteln är, precis som för till exempel läkare, skyddad och man får bara jobba som logoped om man har legitimation. När man pluggat klart så söker man sitt legitimation från Socialstyrelsen och när man fått det kan man börja jobba.

När jag började plugga trodde jag att logopeder typ bara jobbade på logopedmottagningar.. men efter nästa två och ett halvt år på KI och logopedprogrammet så vet jag bättre 🙂

Var jobbar då logopeder som träffar barn? Och inom vilka områden? (OBS – Jag har säkert missat flera områden nu så det här är de arbetsplatser/områden jag känner till just nu och kommer på). Just nu läser vi om tal- och språkstörningar som drabbar vuxna så efter nuvarande kurs så kommer ett liknande inlägg fast med fokus på var logopeder som träffar vuxna patienter jobbar.

• Logopedmottagningar – Det finns logopedmottagningar och där jobbar endast logopeder. Dit kommer barn efter att de har fått en remiss från till exempel läkare, skolsköterska eller BVC (barnavårdscentral). Många mottagningar träffar barn som kommer efter att de inte riktigt kommit igång med att prata, har språkliga svårigheter eller om de har uttalssvårigheter. Här görs utredningar för att kunna ställa olika typer av diagnoser (som till exempel språkstörning) och såklart ges även behandling. Hit kan också barn komma som har till exempel taldyspraxi (svårigheter med att motoriskt styra munnen) eller andra diagnoser som rör språk, röst och talet. På logopedmottagningar kommer även patienter med röstproblematik, men det är nog vanligare hos vuxna patienter än barn. Logopeder kan även göra dyslexiutredningar och ge stöd och hjälp till barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Detta var några exempel på vad logopeder som arbetar på logopedmottagning håller på med 🙂
• Habiliteringen – Habiliteringen finns till för barn som har varaktiga funktionsnedsättningar som till exempel en diagnos inom autismspektrumet, en rörelsenedsättning, ADHD, intellektuell funktionsnedsättning eller hörselskada. Detta var bara några exempel, detta finns andra funktionsnedsättningar som också gör att man kan få stöd och insatser från habiliteringen. Inom habiliteringen kan logopeder träffa barn som har funktionsnedsättningar som gör att deras kommunikation, tal och/eller språk är påverkat. Logopeder som arbetar inom habiliteringen ger stöd och planerar/utför insatser till barnen för att utveckla deras kommunikationsförmåga.
• Sjukhus – Det finns logopedmottagningar inne på en del sjukhus men det finns också logopeder som rör sig mer runt på själva sjukhusen och olika avdelningar. Jag har själv inte haft någon praktik hos någon logoped som jobbar på det sättet så det här området är fortfarande lite okänt för mig men de logopeder som arbetar på sjukhus kan alltså träffa barn som ligger inne på sjukhus och som behöver träffa logoped av någon anledning.
• Skola – Skollogopedin är ett ganska nytt område men framförallt ett växande område. Logopeder som arbetar inom skolans värld arbetar mycket för att elever med till exempel språkstörning/språklig skörhet eller läs- och skrivsvårigheter ska få möjlighet till en så bra skolgång som möjligt. På vissa skolor finns också så kallade språkklasser där barn/ungdomar med språkstörning kan gå och få anpassa utbildning.
• Språkförskola – Det finns också förskolor där barn med språklig problematik kan gå och få anpassningar som passar dem. Jag auskulterade på en språkförskola i början av utbildningen och där jobbade två logopeder som dagligen kunde träna med barnen, verkligen superbra!
• LKG-team – LKG-teamen, där bland annat logopeder arbetar, finns placerade på en del sjukhus i Sverige och arbetar med barn och vuxna som fötts med läpp-käk-gomspalt eftersom det kan ge talsvårigheter.