Vanliga frågor och svar

Kan man jobba och plugga samtidigt?

Fysioterapeutprogrammet är en heltidsutbildning som inte tar hänsyn till om du behöver ledigt för att jobba – även om det på schemat är halvdag så är den ”lediga” tiden beräknad för studier. Vi har sällan hela jullov eller påsklov, de gånger helgdagarna ligger så att man får en hel ledig vecka så kallas dessa oftast ”inläsningslov” då tentan ofta är schemalagd direkt efter.
Är du van vid att studera och redo att plugga igen på kvällar och helger så kan du såklart jobba extra men jag skulle avråda från att fortsätta ett deltidsarbete med fasta tider då det är väldigt mycket nytt, framförallt första terminen, att ta in. Som student erbjuds flera olika smarta sätt att jobba extra, på valbara tider, så det finns alltid chans till ett jobb som kan ge dig passande erfarenhet som fysiostudent (t.ex arbete på ortopediska skobutiker, receptionistjobb och liknande).

Måste man vara vältränad för att jobba som fysioterapeut?

Ja och nej. Du måste inte vara frekvent besökare på gymmet, du måste inte vara van att marklyfta – men det kan vara bra att lära sig några tekniker. Lite träningslära kommer du få under utbildningen i Fysioterapi 2 (termin 2) men yrket handlar främst om att kunna motivera andra till beteende förändring och coacha deras träning. Det är självklart ett plus att ha träningsvana och 98% av de antagna håller på med någon sorts fysisk aktivitet, för ett intresse för rörelse och träning är ju ändå grunden till det vi jobbar med.
Både campus Solna och Flemingsberg har toppmoderna gym och erbjuder olika kurser och aktiviteter tillsammans med Idrottsutskottet, för den som vill testa nya träningsformer utan att bekosta ett gym kort – det är gratis!

Kan man delta i utbildningen om man bär slöja?

Ja, men du måste vara beredd på att delta i lektionsmoment där alla omkring dig är avklädda till shorts och sport-bh. Håll utkik på bloggen för kommande intervju med en student med egen erfarenhet av hur det funkar för henne. Under lektioner och i praktik kommer du inte kunna välja vilket kön du behandlar, patienter kan välja sin terapeut men inte tvärtom. Längre fram i karriären kan man välja specialisering inom kvinnohälsa men det först efter 2 år av arbete i klinik.

Hur ser arbetsformerna ut?

En fysioterapeut kan jobba inom många olika områden som specialist, se fysioterapeuterna.se (facket) för alla olika områden du kan fördjupa dig i.

I öppenvården, på vårdcentral eller privat klinik, kommer du träffa patienter av alla åldrar och med varierande problematik, oftast muskuloskeletala eller stressrelaterade – det är första instansen dit personer söker själva eller blir rekomenderade för olika kroppsliga symtom. Ett första besök är oftast 40-50min och återbesök endast 20 min, om patienten har kommit igång med rehab i form av träning kanske du som FT har 3 patienter samtidigt i gymmet under 1 timme. Mellan besöken eller innan lunch/innan dagens slut så ska du hinna med att skriva journal över varje patient och lägga upp en vårdplan.
Arbetstiderna är oftast 8tim men kan variera mellan 7-16 eller 9-18 beroende på klinikens öppettider och hur patientgrupperna ser ut.

Som Fysioterapeut har man sällan kvällsjour som Ssk och läkare men inom slutenvården roterar man ofta på helgjourer och genomför då bedömningar av patienters status eller följer upp träningsscheman för nyopererade etc.
Den övriga personalen kan vilja rycka i sin fysio för att veta hur en ny patient klarar sig själv, hur balansen är eller vad hen inte får göra för att underlätta deras omvårdnad, därför är FT:ns första prio bedömningar på nyinkomna.

I slutenvården kan man jobba på alla avdelningar men oftast har men en grundposition på en viss avdelning och får då djupdyka i lite olika områden.

Jobbar man på neurologi med t.ex stroke patienter utför man många bedömningar av neurostatus och patientens funktionella rörlighet för att ta reda på ev nedsättningar/hjärnskador efter stroke och vill sätta in träning så fort som möjligt.
Om du istället jobbar på infektion eller respiration så kretsar dagarna kring andningsorganen, att träna andning gymnastik, blåsa upp lungorna, slemsuga kritiska patienter osv.

Hur mycket är praktiskt?

Alla kurser i Fysioterapi är praktiska med metodik där vi övar undersökning och behandling på varandra. Ibland är det heldagar från 8.30-16 i Flemingsberg och ibland har vi seminarier eller föreläsning på för- eller eftermiddag.
Vilka kurser man läser de olika terminerna kan du se här.

En del moment i fysiologi är också praktiska såsom labbar där man testar VO2max på ergometercykel eller smärttröskel m.m
Utöver föreläsningar så sker utbildningen ofta i seminarieform, där studenterna redovisar antingen grupparbeten eller ska delta i diskussioner utifrån instuderingsfrågor och liknande.

Vad är skillnaden på en fysioterapeut och arbetsterapeut?

Båda yrkena handlar om rehabilitering, om att underlätta och stärka förmågor och till stor del om att motivera till aktivitet.

Jag skulle säga att en fysioterapeuts specialitet är smärta – eller åtminstone blir det. Det är allmänt känt att när läkare får in patienter med långvarig smärta där smärtstillande inte längre har effekt så remitteras de till fysioterapeut.

På fysioterapeutprogrammet på KI så har vi till exempel fyra kurser i fysiologi, varav alla delvis handlar om hur kroppen hanterar och reagerar på smärta och en hel kurs, Fysiologi 4 enbart handlar om kroppens hantering av smärtkomponenterna, vad vi tror oss veta än så länge.

En av de vanligaste behandlingsmetoder vi använder är träning och fysioterapins gyllene regel är ju också att träna i förebyggande syfte, för ett hälsosamt liv. Men man måste ju inte vara fysioterapeut för att göra ett träningsprogram. Vi lär oss pinsamt lite om hur man utvecklar träningsprogram utan det vi lär oss är hur vi förstår oss på smärta och olika sätt att antingen minska eller hantera smärtan på.

En fysioterapeuts enkla förklaring vad en arbetsterapeut gör, på t.ex. ett sjukhus, är att de förskriver hjälpmedel (som rullatorer, rullstol) och att de hanterar alla problem med handen. Enligt vad vi har fått lära oss så är arbetsterapeuten expert på handen och rehabilitering av alla finmotoriska problem.

Den förklaringen tycker jag själv känns löjlig, eftersom det många gånger är viktigt att vi fysioterapeuter är med och ställer in hjälpmedel och ska inte bara slentrianmässigt slänga över det på en AT, våra professioner kan ofta ha gemensamma arbetsuppgifter. Sen är det sant att arbetsterapeuterna utbildas mer i olika metoder för att träna upp skrivförmågan och träning för att klara av det vi kallar för ”P-ADL” (Personlig- Allmän daglig livsföring), personlig hygien och påklädning osv.

På ett sjukhus så jobbar arbetsterapeuterna (AT) och fysioterapeuterna(FT) ofta tätt i team med att göra bedömningar tillsammans och ofta är vi intresserade av att se samma saker, funktioner, hos en patient men vi kommer med olika lösningar. Jag skulle lite krasst kunna säga att en AT kommer med lösningar där fysioterapin inte längre fungerar, eller för att underlätta förflyttningar för en patient innan träningen har effekt.

Har jag en patient med nedsatt rörlighet eller muskelstyrka som inte klarar att ta på sig strumporna då ordinerar jag träning som ska syfta till att öka rörligheten medan en AT förskriver en griptång och lär ut strategier till patienten för att hantera sin påklädning om träningen inte ger effekt, eller tills den gör det.

Hittar du inte svaret på dina frågor? Maila mig här!

Om mig