Sjuksköterske­programmet

Semifri-vecka! Alltså inte ett seminarium. Skönt skönt skönt. Men lite svårt att hålla uppe motivationen. Man får verkligen försöka schemalägga sina dagar, men nu runt jul är det mycket annat.

Vi har haft tre uppgifter som är relaterade till patofysiologi och farmakologin. Patofysiologin är nu avslutad! Vilken pers. Två av dessa tre är inlämnade, jag jobbar tillsammans med två klasskamrater och det tickar på bra. Men den här större farmakologi-uppgiften är så hemskt svår! Den skiljer sig mycket från de tidigare ”liknande” uppgifterna vi haft.

Likt många andra uppgifter är det ett patientfall med frågor till. Ett patientfall med en person, sjukdomar är listade och även mediciner i detta fall då det farmakologi. Vi ska utvärdera lite. Sedan är det två artiklar som ska granskas, vilket vi också gjort förut. Jag tittade på frågorna och tänkte mig att det inte skulle bli en större utmaning. Men när jag öppnade artiklarna insåg jag hur svårt det var att läsa en studie om läkemedel och deras effekt på människor till skillnad mot en artikel om omvårdnad. Språket relaterat till omvårdnad förstår jag, det har jag gjort sen första artikeln vi läste i termin 1. Men nu sitter jag alldeles svettig och slår upp ord för glatta livet.

Tur är det att vi har ett par dagar att lösa gåtan som är språket i dessa två artiklar. Men i huvudet är det jul. Juljuljul. Och det ska bakad, laga mat och ta hand om den lilla julgrisen Frej. Alla klappar är inhandlade men vi är inte riktigt redo än. Är man det någonsin?

Dock är den här stressen helt klart att föredra mot skolstressen. Julledigt är tyvärr inte en grej den här kursen. Oavbruten skola. Jag har alltså både trevlig och otrevlig stress. Det är otroligt svårt att hantera en familj och detta, men jag tycker extra synd om mina klasskompisar med äldre barn som kräver mer uppmärksamhet denna tid på året. Skänker en tanke åt dem nu när julafton närmar sig, hoppas att de kan få ta det lugnt några sekunder. Det ska jag i alla fall verkligen försöka göra.