KI-studenten Linnea

Ska man ta sabbatsår efter gymnasiet?

Ett sabbatsår innebär att man efter gymnasiet tar en paus innan eventuella universitetsstudier. Under ett (eller flera) sabbatsår lämnar man alltså skolbänken, för att t.ex. jobba eller resa. Vanligast är att man jobbar en tid för att samla ihop pengar och därefter åker utomlands. Gör något du alltid drömt om, checka av något på din bucket list, flytta hemifrån och lev lite. Eller varför inte plugga någon annan kurs/program. Det brukar vara en väldigt givande period, förutsatt att du tar vara på tiden.

Personligen körde jag på direkt, dels för att jag kände mig redo för läkarlinjen och inte hade några andra planer. Överlag har jag inte ångrat mig! Däremot rekommenderar jag absolut att du som kan och vill, tar ett sabbatsår innan universitetsstudier. Speciellt om du ska köra läkarprogrammet. För det är ett långt program och är krävande på så många olika plan, alltifrån professionellt och emotionellt. Om man säger så här, du förlorar absolut inget med att ta ett ledigt år.

Alternativt kan du alltid ta en paus under läkarstudierna. På alla svenska universitet kan man som student alltid pausa studierna för att sedan återuppta dem senare. Däremot kan universitetet inte garantera att du får plats just den termin du önskar komma tillbaks på. På läkarprogrammet är det hursomhelst oerhört vanligt med uppehåll under programmet.

Varför ta en paus?

• Upptäck livet / världen / dig själv – Efter 12 års studier kan det vara skönt och nödvändigt med en paus från studierna, för att få lite perspektiv på livet.
• Samla på dig livs-/jobberfarenhet – Gynnsamt speciellt på läkarlinjen där du hela tiden träffar individer med olika bakgrund som du ska kunna föra en dialog med.
• Osäker på vad du vill plugga – Är du osäker på om du vill plugga på t.ex. läkarprogrammet, varför inte ta ett sabbatsår? Inte för att du 100% kommer att bli klokare på ditt karriärsval, men det kan iaf hjälpa dig att sålla bort sådant du kanske mindre sannolikt vill göra i framtiden.

Oavsett vilket alternativ du väljer, finns det inget rätt eller fel. Vissa är supernöjda med att plugga vidare direkt efter gymnasiet, medan andra vill ha den där heliga pausen mellan gymnasiet och högskolan. Viktigt är att tänka efter vad du själv vill, och inte låta omgivningen (familj, vänner, grupptrycket) styra alltför mycket. Om du tar en paus, se till att utnyttja den tiden väl.

Finns läkarprogrammet på engelska i Sverige?

Nej. Alla Sveriges läkarutbildningar har svenska som undervisningsspråk. Däremot kan vissa föreläsare tala engelska, om de kommer ifrån ett annat land eller om vi har utbytesstudenter (t.ex. under T10). Kurslitteraturen på preklin (T1-T4) är också till stor del på engelska. Men allt annat, såsom tentor, seminarier, gruppövningar är på svenska. Du behöver alltså ha uppfyllt kunskaper motsvarande gymnasiekursen svenska 3.

Vad är skillnaden mellan läkarprogrammet med start VT och HT?

Läkarprogrammet är alltså tillsammans med arbetsterapeut-, fysioterapeut-, logoped– och sjuksköterskeprogrammet, de program på KI som startar både på höst- och vårterminen.

Det finns tyvärr inga dramatiska skillnader mellan våren och hösten. De är helt likvärdiga. Kanske inte så konstigt, eftersom båda antagningarna fortfarande existerar. Vad som däremot skiljer är petitesser.

• Kursupplägg – De kurser HT-klasserna läser på hösten, läser VT-klasserna på våren och vice versa. Det kan ge olika långa instuderingsperioder inför tentor. Men oavsett när du börjar, kommer du behöva skriva tentor direkt efter juluppehållet, skillnaden är bara vilken kurs det gäller.
• Klassen – Ingen som kommit direkt från gymnasiet i VT-klasserna, obviously.

I övrigt inte så mycket mer som skiljer sig. Läkarkollot finns både på höst och vår, klasserna är ungefär lika stora och det finns ingen särbehandling av vår- eller höstterminsklasserna. 😉

Sedan kan tilläggas att mycket saker händer längs med läkarprogrammets gång. Många kursare tar uppehåll och/eller blir spärrade, vilket gör att du kanske ändå i slutändan hamnar med en HT- eller VT-klass. Finns alltså inget skäl till att inte börja läkarprogrammet på våren.

Varför ska jag välja Karolinska Institutet (KI)?

• Forskning – Majoriteten av svensk forksning inom medicinsk vetenskap bedrivs på KI.
• Internationellt – Gott anseende internationellt, goda möjligheter till utbyten, många partneruniversitet, perfekt om man vill etablera sig internationellt i karriären framöver.
• Storstad (ej studentstad) – Stockholm, storstadspuls, många jobbmöjligheter.
• Undervisningsform: föreläsningar (ej PBL) – Avser läkarprogrammet, där många andra lärosäten har PBL i större utsträckning som undervisningsform.
• Dissektioner – Avser läkarprogrammet, anatomistudier erbjuder dissektioner på riktiga människor. I jämförelse med universitet som Linköping, där all anatomiundervisning sker digitalt.

Vad utmärker läkarprogrammet på KI?

• Forskning – Fokus på forskning och att få läkarstudenter att börja forska, finns specifika kurser med syfte att introducera oss till forskarvärlden. Många föreläsare är också framgångsrika medicinska forskare.
• Kateterundervisning – Inget problembaserat lärande (PBL) på KI i sikte, här erbjuds hittills mestadels sedvanlig kateterundervisning, dvs föreläsningar.
• Biokemi – KI:s läkarprogram är ökänt för sitt fokus på biokemin under den första terminen på läkarprogrammet. Det är en tuff kurs anser många, eftersom du förväntas memorera t.ex. citronsyracykeln och glukosmetabolismen etc.
• Tidig praktik – Redan från termin 1 har läkarstudenter praktik på vårdcentraler några enstaka dagar per termin. Från andra hälften av termin 4 går man över från att vara på campus till att vara på sjukhus varje dag.
• Dissektioner – Anatomiundervisningen sker till stor del via dissektioner. Alltså inte detsamma som obduktioner. På dissektionerna är syftet enbart att lära sig om anatomin i människokroppen.
• Studentvalda kurser (SVK) – Under utbildningen erbjuds många valbara kurser, vilka tillsammans står för 33 av 330 högskolepoäng i vår utbildning, dvs. motsvarande drygt en hel termins poäng.
• Internationella möjligheter – Läkarprogrammet erbjuder otroligt många utlandsförlagda kurser som SVK, t.ex. har du möjlighet att åka till alltifrån Afrika till Asien på diverse kurser Därutöver finns många partneruniversitet som man kan göra utbyten på under sin utbildning.

Vad utmärker livet som student i Stockholm?

Ekonomi 💰- Livet som student på en budget enbart finansierad av CSN (~10k/mån) stavas fattigt och dyrt. Att dessutom bo i huvudstaden innebär fattigare och dyrare liv. Hyror (studentbostäder har rimliga hyror, andrahandskontrakt har orimliga priser oftast långt över 5000kr/mån), kollektivtrafik (570kr/mån studentpris) och mat/livsmedel (få studentvänliga matställen kring campus, för många matställen men svindyrt att äta ute, och oftast små livsmedelsbutiker med höga priser speciellt i stan) är bland de största bovarna. Tips: gör matlådor, hitta stor livsmedelsbutik, beställ torrvaror online och undvik att äta ute.

Boende 🏠- Boendesituationen är tuff för samtliga invånare i Stockholm som lever på en begränsad (låg) budget. Riskgrupper innefattar dig som flyttar hit från en annan stad, inte har några kontakter i Stockholm, eller inte har förmånen att köpa egen bostad. Tillhör du någon av dessa kategorier och funderar på att flytta till Stockholm ger jag följande tips: ställ låga krav på första boendet (gäller t.ex. läge, typ av boende, inredning osv.) på boendet, börja leta bostad tidigt, dela inlägg om ditt bostadssökande på sociala medier, sök aktivt på bostadshemsidor, Facebook-grupper, Blocket och ställ dig i olika bostadsköer online.

Jobb 👩🏻‍💼- Just eftersom det är dyrt att bo i Stockholm samt för att det finns fler möjligheter här, är det vanligt att studenter jobbar vid sidan av studierna (dvs utöver sommarjobb då de flesta studenter ändå jobbar eftersom vi står utan CSN under sommarmånaderna). Extrajobb under terminstid verkar dock inte förekomma i lika stor utsträckning i studentstäder, av min erfarenhet att döma. Vad jobbar studenterna i Stockholm med då? Det kan vara allt mellan himmel och jord. Vissa har jobb relaterade till deras framtida yrken och andra jobbar med helt och hållet annat. Oavsett jobb handlar det oftast om flexibilitet i arbetstiderna, där man tillåts jobba extra på kvällar, helger, nätter. Extraknäck är något jag uppskattat enormt mycket och inte kan tänka mig vara utan i dagsläget.

Hets 🤯- Ställ dig på T-centralen i Stockholm en valfri vardag kl.8 och du märker av storstadshetsen i sin renaste form. Därutöver finns även någon slags inre hets bland studenterna i Stockholm (eller åtminstone från vissa program), mer än vad som återfinns hos studenter från andra städer. Det kan både gälla studiehets och karriärshets. Å ena sidan skapar detta mycket driv och motivation hos folk, vilket ger en hög standard som jag personligen uppskattar. Å andra sidan, skapar detta även onödigt mycket skadlig stress.

Närhet och utbud 👣- Oavsett om du bor utanför tullarna eller i city, finns stort utbud och tillgång på saker och ting samt bra förbindelser och rimliga avstånd. Jag är ju trots allt läkarstudent, så kollar vi t.ex. på sjukvården och läkarspecialiteter, finns ju verkligen sjukt många val av sjukhus, vårdinrättningar och tillgång till alla specialiteter i princip. Om vi kollar på shopping och matställen är utbudet också fenomenalt bra i jämförelse med andra svenska städer.

[Läs hela inlägget]

Vad kostar läkarutbildningen i Sverige?

Kostnaden för ett svenskt läkarprogram ligger på 1 265 000 kronor totalt enligt SACO och Umeå universitet. Prislappen ökar ytterligare till totalt 3,25 miljoner kronor per läkarstudent, om räknar in all förberedande utbildning som krävs innan läkarprogrammet (förskola, grundskola, gymansiet osv). Läkarprogrammet är en av de dyraste utbildningarna i Sverige och är dyrare än i länder som Polen, Tjeckien, Rumänien, men billigare än i USA, där det snabbt kan överstiga 2 miljoner kronor (källa).

Ja, jag vet att utbildningen är gratis för oss i Sverige, men någonstans dras ju pengarna ifrån och jag tror det är nyttigt att bli påmind om detta. Överlag pratas det för lite kostnader när det kommer till utbildning eller vård för den delen, dvs. allt som egentligen är statligt finansierat. I Sverige finansierar staten vår utbildning mha skattemedel – dvs. du, jag eller dina anhöriga och alla andra arbetshavande individer bidrar m.a.o. indirekt till att betala din utbildning. Anledningen till att läkarutbildningen är dyr, beror ju på att den är extremt resurskrävande. Alla praktikplatser, undervisningsmoment, undervisningsmaterial, skådespelarpatienter, simulerings- och teamövningar, en handledare (kliniskt verksam läkare) avsatt per läkarstudent, läkare som tillfälligt behöver gå ifrån sin kliniska verksamhet för att undervisa oss osv. Men värt att nämna är att Sveriges dyraste utbildningar tillhör områden som media/musik/opera (källa).

Vilka studierelaterade utgifter finns det på läkarprogrammet?

Det finns en hel del utbildningsrelaterade kostnader som är unika för just läkarstudenter och det är utgifter vi själva behöver stå för.

1. Stetoskop 🩺 – Under två tusen kronor. Obligat att införskaffa sig och alla förväntas äga ett, eftersom det underlättar din kliniska vardag. Det gäller framför allt de första kliniska terminerna när du har praktik inom specialiteter som lyssnar på hjärtat dagligen. Se inlägg om stetoskop.
2. Inneskor 👟 – Alltifrån några hundralappar till tusenlappar, beroende på vad för skor du föredrar att bära på praktiken. Följ sjukhustoffeln för skoinspiration.
3. Reflexhammare 🔨 – Någon eller några hundralappar, finns på Medicinska bokhandeln på KI-campus alternativt köpes online. Används till neurologisk undersökning av reflexer i kliniken.
4. Kurslitteratur 📚- Till skillnad från ovanstående som alla är engångsutgifter, är kurslitteratur återkommande störande hög utgift. Begagnade böcker bör gå på under 400kr/st, medan nya böcker och framför allt svensk kurslitteratur (pga säljs ju inte i lika stora mängder som internationell/engelsk kurslitteratur) kan kosta upp mot tusenlappen. Tack och lov klarar man sig galant utan kurslitteratur, eftersom vi lever i en internet- och molntjänst-eran. Inget är så tacksamt som när äldrekursare eller kursledningen langar sammanfattningar, kursmaterial och -kompendier.
5. Övrig utbildningsmaterial 🧠 – Hypocampus.se (~800 kr/år), Osmosis.org (~1500 kr/år), andra utbildningsprogram/-kurser som ex. Coursera.org.
6. Dator / surfplatta 👩🏻‍💻 – Många tusenlappar beroende på din preferens.
7. Läkarlegitimation 👩🏻‍⚕️ – En kostnad på nästan två tusenlappar för att få ut sin läkarlegitimation från Socialstyrelsen. Idag gäller ju inte detta för läkarstudenter eftersom det sker detta efter AT. När det 6-åriga läkarprogrammet kickar igång från HT21 däremot, kommer läkarstudenten förmodligen behöva ansöka om den direkt efter examen.

Vad kostar det att leva som student?

Studentens inkomstkällor

1. CSN-bidrag 💵 – 3 292 kr/månad (källa)
2. CSN-lån 💸 – 7 568 kr/månad (källa)
3. Övriga bidrag 💰- Ex. Bostadsbidraget som är individuellt anpassat utefter din inkomst, boendearean och boendeavgiften. Gäller dock endast för personer under 29 år.
4. Arbetsinkomst 💼 – Om du jobbar extra utanför studierna och får lön. Skulle vilja påstå att extrajobb är betydligt vanligare bland studenter i Stockholm än i andra studentstäder, efter mina egna erfarenheter och samtal med studenter.
5. Passiv inkomst 🤑- Hur man får pengarna att växa av sig själva. Lär dig investera ditt kapital på ett smart sätt och få regelbunden passiv inkomst på det sättet.
6. Ekonomiskt stöd från anhöriga – Detta tillhör då pengar som inte beskattas och kan exempelvis vara ekonomiskt stöd från föräldrar eller den du bor med.

Lägsta inkomsten för den genomsnittliga studenten som studerar heltid (20 veckor/termin) bör ligga på 10 860 kr/månad (VT2020), förutsatt att studenten har studiemedel kvar att använda. CSN under 40 veckor/år innebär alltså att CSN utgår under sommaren pga inga studier under denna period. Varje svensk student är totalt berättigad till 240 veckors studiemedel att nyttja för sina högskolestudier och detta förändras ej. Medan mängden studiemedel förändras årligen i takt med inflation. Sedan finns massa undantag för t.ex. merkostnadslån eller fler veckors studiemedel, men ovanstående är standard.

Obs! För den som både tar CSN-lån och har annan inkomst samtidigt (gäller både arbetsinkomst = lön och kapitalinkomst = t.ex. avkastning från sålda aktier), finns alltid ett maxtak (=fribelopp). Fribeloppet anger den maximala inkomsten per kalenderhalvår (1 jan – 30 juni) du får ha utöver CSN för att slippa bli återbetalningsskyldig för CSN-lånet.

Maxinkomsten för 20 veckors heltidsstudier under VT2020 (första kalenderhalvåret) ligger därmed på:

5 månader x 10 860 kr + 91 624 kr = 145 924 kr (dvs. 24 000 – 26 000 kr/månad)

Studentens utgiftskällor

1. Bostad 🏡 – Bostadsavgift/hyra, elektricitet, försäkring m.m. Studentboende ~5000 kr/månad, finns ju i princip inget maxtak för hyror i ffa Stockholm…
2. Mat 🍽 – Livsmedel > restaurant (förhoppningsvis). Rimlig matbudget på ~2000 kr/månad baserat på en 10k-månadsbudget.
3. Transport 🚌- Kollektivtrafik är orimligt dyrt i speciellt Stockholm, 620 kr/månad.
4. Träning 🏋🏻‍♀️ – Gymkort (~200-500 kr/månad) eller andra aktivitetskostnader (ex. dans, klättring, kampsport…)
5. Kurslitteratur 📚
6. Andra engångsutgifter 💵

Totalt uppnår utgifterna enligt ovan redan över 8000 kr/månad. Med en budget på 10 860 kr/månad är det inte så konstigt att ekonomin blir skral (främst i en dyr stad som Stockholm) om man inte jobbar hårt med nedskärningar alternativt ökar sina inkomster. Jag valde det senare alternativet och det har funkat galant för mig och min livsstil.

[Uppdaterad jan 2020] Läs hela blogginlägget.