Drygt en månad har gått sedan jag för första gången satte min fot på intensivvårdsavdelningen för patienter med covid-19 (a.k.a. COVID-IVA). En av coronapandemins positiva effekter har varit den enorma utveckling vi kunnat se inom svensk hälso- och sjukvård, och inte minst inom just intensivvården.

COVID-19 har öppnat upp dörrarna till intensivvården för både övrig vårdpersonal och gemene man. IVA är ju annars är en väldigt sluten verksamhet, där de allra sjukaste patienterna vårdas av sjukvårdspersonal med specialistkompetens inom just intensivvård. Men i och med COVID-19 har t.ex. vi läkarstudenter erbjudits att hjälpa till på IVA och avlasta ordinarie personal. De här veckorna har därför både inneburit en enorm inlärningskurva och utbyte av erfarenheter, samtidigt som man kunnat sträcka ut en hjälpande hand i dessa unika tider.

Porten in till COVID-IVA.

 

Allmänt om intensivvården
Intensivvård är en slutenvårdsverksamhet (= patienter är inneliggande på sjukhuset) och tillhör den högsta vårdnivån inom sjukvården. Förenklat innebär det att de allra sjukaste patienterna vårdas här, när ingen annan vårdnivå (vanlig vårdavdelning eller intermediärvårdsavdelning/IMA) räcker till.

Syftet med intensivvård är att ta över och kontrollera kroppens vitala funktioner och organ (t.ex. hjärta, lungor, organ), när dessa sviktar. På så sätt vinner man tid och kroppen lyckas återhämta sig och läka. Det som gör IVA speciellt är deras möjlighet till kontinuerlig övervakning och täta personalbemanning. Varenda liten åtgärd registreras och täta utvärderingar av patienten görs.

I intensivvårdens arsenal finns en drös olika verktyg och interventioner att tillgå. Exempel:

  • Mekanisk ventilation – Varför man intuberar patienter och via extern maskin tar över lungans funktioner)
  • Dialys – Rening av blodet via extern maskin när njurarna sviktar)
  • ECMO – Syresättning av blodet via extern maskin när lungorna inte längre orkar).
  • Läkemedel – På IVA finns läkemedel som endast tillåts användas just där, eftersom vissa läkemedel kräver kontinuerlig övervakning för utvärdering av dess effekt.

 

Läkare inom intensivvård:
I Sverige tillhör anestesi och intensivvård samma medicinska specialitet. Som läkare väljer man alltså att göra sin specialisttjänstgöring (ST) inom anestesi och intensivvård där man behöver tjänstgöra inom bägge fält, men oftast väljer man senare någon form av inriktning. Som färdig specialist kallas man alltså alltifrån narkosläkare, anestesiläkare, anestesiolog eller intensivvårdsläkare.

OBS! För sjuksköterskor är dock intensivvård och anestesi helt olika specialiteter som kräver olika specialistutbildning.

 

Sjuksköterskeassistent på COVID-IVA:
Parallellt med termin 10 på läkarprogrammet har jag (likt så många andra läkarstudenter) engagerat mig med COVID-19 på något vis. Ett av tågen jag hoppade på var som sjuksköterskeassistent (SSK-assistent) på IVA Södertälje sjukhus. Det har varit en hektiskt tid och en annorlunda utmaning att få kliva in på COVID-IVA i en helt ny arbetsroll, vars främsta syfte är att avlasta IVA-sjuksköterskorna.

Arbetsuppgifter på IVA har bestått av alltifrån provtagning, hantering av artärnålar och övriga infarter, föra in data till IVA-registret, läkemedelshantering, assistera vid olika procedurer såsom intubation eller trakeotomi. Varje timme tas olika mätvärden och parametrar på patienten, vilka dokumenteras skriftligt.

På dag och kväll är man schemalagd 8h med 1h inräknad matpaus, medan nattpassen såklart varit längre och då också med 2h paus. Varje pass inleds med ett kort uppstartsmöte med hela personalstyrkan, följt av påklädning i slussen in till COVID-IVA. Från att ha stämplat in till att jag befinner mig inuti COVID-IVA kan det därför ta mellan 30-45 min, eftersom alla inte kan gå in samtidigt i den trånga slussen.

 

Skillnader mellan COVID-IVA och vanliga IVA:
Personligen har jag aldrig jobbat eller haft praktik på en vanlig IVA, men av det jag hört och sett under min tid på COVID-IVA finns stora olikheter.

  1. COVID-19 – Nu vårdar vi enbart patienter med COVID-19 och separerar dessa från övriga patienter. Annars vårdas ju alla möjliga patienter på vanliga IVA, utan behov av isolering.
  2. Arbetsplats – Covidpatienterna ligger på flersal, medan vanliga IVA är uppbyggt i enkelsalar. Det stora inflödet av covidpatienter krävde utökade IVA-platser, vilket innebar att IVA fick flyttas och byggas om till en COVID-IVA. På så sätt får vårdpersonal en bättre uppsikt över fler patienter samtidigt.
  3. Slussen – Likt på infektionsavdelningar och in på operationssalar, har man upprättat en sluss som är ett utrymme mellan ren och smutsig zon. Här passerar alla när man ska in och ut mellan COVID-IVA och resten av sjukhuset. All skyddsutrustning kläs av och på här också.
  4. Skyddsutrustning – För att komma in på COVID-IVA krävs en gedigen skyddsutrustning från topp till tå. Under skyddsutrustningen bär vi sedvanliga sjukhuskläder. Så fort vi stiger innanför slussen klär vi på oss sjukhusstrumpor och -skor, engångsoverall m.m. Därutöver finns olika valmöjligheter till ansiktsskydd – skyddsmask 90, friskluftshjälm, friskluftshuva eller visir och specifika munskydd.
  5. Vårdtid – Patienter med COVID-19 kan behöva vårdas flera veckor på IVA, vilket ingen på IVA är van vid. Vanligtvis ligger vårdtiderna på IVA kring dagar-1 vecka.
  6. Vårdpersonal – Det finns en salig blandning i personalstyrkan på COVID-IVA. En grupp tillhör befintlig vårdpersonal som omdirigerats internt från annan sjukhusverksamhet, t.ex. kirurger, ortopeder, operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor m.m. Ytterligare en grupp tillhör de som rekryterats externt såsom läkarstudenter, permitterad personal från näringslivet eller andra utan någon som helst tidigare vårderfarenhet som nu skolas om snabbt till att assistera och utföra enklare tidskrävande arbetsuppgifter på IVA.
  7. Pappersjournal – Framför varje patient finns varje dag en ny pappersjournal som dokumentationen sker i för det mesta. Här loggas alla patientens vitalparametrar, läkemedelsinfusioner, vätskebalans och alla andra åtgärder som görs. Överlag sker mindre dokumentation pga tidsbrist och minimera smittorisken.

Slussen in till COVID-IVA. Här klär personal på och av sig samt spritar av skyddsutrustningen.

Slussen in till COVID-IVA. Här klär personal på och av sig samt spritar av skyddsutrustningen.

Heltäckande skyddsutrustning med friskluftshjälm och engångsoverall m.m.

Personalrummet och även vilorum under nattpassen på COVID-IVA.

 

Läs mer om COVID-IVA på Södertälje sjukhus:
SvD publicerade nyligen en serie reportage (En månad på intensiven) kring arbetet på intensivvården på Södertälje sjukhus. I de olika reportagen får ni en inblick i sjukvårdspersonalens vardag på COVID-IVA. In och läs de fem olika delarna! 📰

  1. De är människorna bakom skyddsmasken
  2. Det här innebär intensivvård
  3. I en säng på intensiven får han beskedet: frun är död
  4. Läkaren om covid-19
  5. Läkarstudenten om covid-19

Lär dig mer om intensivvård (för läkarstudenter):

  1. Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI)
  2. Narkosguiden
  3. STairs
  4. InternetAnestesi
  5. Critical Care Reviews
  6. EMCrit

 

Trots Covid-19 har terminen (T10) lyckats ro i hamn med minimala kompromisser. Hela klassen läser nu de sista veckorna en SVK (valbar kurs) inom akutsjukvård, vilket ska förbereda oss inför våra första underläkarvikariat, men kanske desto mer ge oss en inblick i hur Covid-19 påverkar vardagen på ”fronten” (akutmottagningen).

SVK: ”Fokus akutsjukvård – säkert och effektivt beslutsfattande”

Totalt finns fyra valbara kurser inom akutsjukvård med små skillnader. Läs mer om de olika valbara kurserna här. Min kurs heter ”Fokus akutsjukvård – säkert och effektivt beslutsfattande” och tacksamt nog är jag placerad tillsammans med en mindre grupp studenter på Capio S:t görans sjukhus.

Personligen skulle jag vilja påstå att detta är läkarprogrammets hittills matnyttigaste kurs. Varför? Kanske för att vi läkarstudenter nått sluttampen av utbildningen och man äntligen får knyta ihop säcken av all kunskap och tillämpa den inom akutsjukvården. Eller för att kursupplägget varit genomtänkt. Men också mycket möjligt enbart för att jag personligen tycker det är grymt spännande med akutsjukvård. 🚑

 

Kursupplägget

  1. Simuleringar
  2. Processer
  3. Seminarier
  4. VFU
  5. Instuderingsuppgifter
  6. Examinationer – praktiskt och muntligt prov

Intraosseös nålsättning och PVK

Unikt för kursen är alla dess simuleringar. En simulering i detta fall syftar till att likna ett riktigt scenario på akutmottagningens akutrum, dit ambulanser överlämnar sina patienter. Man arbetar i ett team (oftast en läkare som är teamledare, sjuksköterska och undersköterska) för att handlägga fiktiva patientfall. Oftast befinner man sig på ett riktigt akutrum med all tillgänglig utrustning, en docka som patient och en läkare som styr patienten. Stort fokus på ledarskapsutveckling, stresstolerans, teamarbete och crew resource management (CRM). Efter varje fall samlas gruppen och reflekterar kring prestationerna, fokus på det positiva.

Simuleringar är något som görs alltför sällan under läkarkarriären, vilket är synd då de bidrar till en ökad patientsäkerhet. Inom många andra yrken (ex. pilot, elitidrottare, artister) spenderas ju mängder med timmar åt att öva öva öva, för att kunna leverera när det väl gäller. Men tyvärr finns ringa resurser eller tid för detta inom sjukvården. Ännu mindre i dagsläget. Därför har det varit enormt värdefullt för oss kandisar att gå just denna kurs och få simulera olika patientfall, få återkoppling på sina prestationer och verkligen få tillämpa sina kunskaper praktiskt. Andra tillfällen vi fått simulera på läkarprogrammet är under internmedicinåret (T5-T6), SVK i traumatologi (T7) och pediatrikkursen (T10).

Utöver simuleringar har vi även haft s.k. processer. Under varje process har vi noggrant gått igenom olika steg i den akuta handläggningen varvat med bakomliggande medicinsk teori samt nödvändiga prioriteringar av åtgärder.

 

Topp 5 bästa med kursen

  1. Simuleringar – Mycket mer utvecklande än sedvanlig VFU/praktik. På en simulering tvingas du aktivt tänka/jobba och du får begå alla allvarliga misstag och lära dig utav dem. Detta till skillnad från en praktikdag där du som kandis i bästa fall får utföra delar av arbetet, men sällan får driva hela tankeverksamheten ända in i mål, och alltid har en handledare som städar upp efter dig. Simuleringar accelererar utvecklingen framför allt hos oss läkarstudenter eller juniora läkare.
  2. Handledare – Att få ha samma handledare genom hela kursen på 4 veckor tillhör det ovanliga på läkarprogrammet. På så sätt kunde handledaren följa ens personliga utveckling och ge bättre underlag för återkoppling. (Annars slungas vi ju ständigt runt mellan olika handledare i hopp om att hitta någon som visar oss lite mer kärlek 😅).
  3. Återkoppling – Vi ger och får alldeles för lite feedback, så denna kurs öppnade upp en liten dörr för just personlig återkoppling, både från ens kursare och handledare efter varje simulering.
  4. Teorirepetition – Ovärdeligt inför ens kommande underläkarjobb, med genomgång av t.ex. blodgastolkning, EKG-tolkning, ultraljudsundersökning, internmedicin osv.
  5. Kursupplägg – Inga föreläsningar och få praktikdagar har för en gångs skull varit gynnsamt för denna korta kurs. Tydliga instuderingsuppgifter och matnyttiga schemalagda moment, förberedde oss väl inför simuleringarna, där ens reella kompetens sattes på prov.

En påminnelse om att tiden fortsätter att gå, även om världen tycks ha stannat upp. Vips så var det snart sommar och ännu en termin lider mot sitt slut. Även om det är annorlunda tider – ta vara på din tid, skapa fina minnen och ta aldrig livet för givet. 🌟

Här kommer en ny video:

Covid-19 orsakar stora som små förändringar och påverkar oss alla på ett eller annat sätt idag. Det finns gränslöst mycket att säga om pandemin. Så vart ska jag börja? Jag tänkte försöka lyfta fram alla positiva aspekter som covid-19 har medfört för mig och hur min vardag förändrats på sistone.

 

Hälsa 🏃🏻‍♀️

Till och börja med kan jag säga att jag hållit mig frisk hittills i vår. Har inte varit sjuk i covid såvitt jag vet, men har inte heller testats. Så teoretiskt sett vet jag varken om jag haft covid-19 eller bär på viruset utan att utveckla symtom.

Annars har jag, tack vare covid-orsakade förändringar, lyckats hålla mig borta från förkylningar och pollenbesvär i vår. Hur då? Färre aktiviteter, rörelse i samhället och begränsade sociala kontakter, minskar även på smittspridningen för förkylningsvirus. Nitiskt följande av hygienrutiner och oftare hårtvätt, gör att pollen på håret och kroppen tvättas bort och därmed inte ger symtom.

 

Studier 👩🏻‍💻

Som läkarstudent på KI är jag glad över att vår utbildning kunnat fortgå. Stor vikt har lagts vid att upprätthålla vår VFU/praktik, vilken är den viktigaste och alltid obligatoriska delen av utbildningen. Självklart har kvaliteten på praktiken försämrats under rådande omständigheter, men ändå tacksam att vi får fullfölja terminen.

Utbildningsmässiga förändringar för oss läkarstudenter är t.ex. teoretisk undervisning online, digitala hemtentor med högre godkändsgräns (75%) än vanligt, färre patienter på praktiken, nya riktlinjer och anpassningar på de olika praktikplatserna allteftersom ny kunskap om covid-19 inhämtas.

 

Karriär 👩🏻‍⚕️

Aldrig någonsin har det funnits så många jobberbjudanden inom vården. Aldrig någonsin har man som läkarstudent känt sig så eftertraktad. Annars är det alltid vi som får hunda arbetsgivaren efter olika tjänster, eftersom de sällan utlyses offentligt. Det har ju varit extra svårt det gångna halvåret i samband med att många sjukhus i Stockholm gått ut med stora varsel av vårdpersonal. Men denna pandemi trollar helt plötsligt fram hundratals jobb. Ska bli intressant att se hur de pusslar ihop ekonomin efter denna kris.

Alla jobberbjudanden ihop med att mängder av engagerade läkarstudenter velat hjälpa vården har lett till att många av oss numera jobbar parallelt, vid sidan av studierna, med covid på ett eller annat sätt. Personligen känner jag en enorm tacksamhet och fröjd över att kunna göra detta, kunna påverka utfallet, om så bara på minimal nivå.

Samling namnskyltar genom åren med otaligt många borttappade namnskyltar dock. Nyast i familjen: den röda läkarskylten.

 

Jag valde att engagera mig direkt inom vården, först som underläkare på en nyöppnad flödesavdelning för misstänkta covid-positiva patienter på Danderyds sjukhus (DS). Syftet är att vårda misstänkta coronapositiva patienter direkt från akuten fram tills en bekräftad covid-diagnos. På avdelningen har vi ansvar för att administrera och hantera läkemedel, vilket ju annars är sjuksköterskans arbetsuppgift, men försvåras av en rådande sköterskebrist.

Utöver DS, jobbar jag även som s.k. sjuksköterskeassistent på intensivvårdsavdelningen (IVA) Södertäljes sjukhus. Här är det i stället fokus på att assistera just IVA-sjuksköterskornas arbete med de allra sjukaste covid-patienterna som är i behov av och kan tillgodogöra sig intensivvård på ett tillfredsställande sätt. Vi hjälper till med alltifrån att ta blodgaser, blodprover, sköta olika in- och utfarter på patienten, räkna vätskebalans och dokumentera i Svenska Intensivvårdsregistret (SIR).

Äntligen betrodd som läkare i journalsystemet.

 

Färdighetsträning i läkemedelshantering och -administrering.

 

Kunskap 📚

Inlärningskurvorna på respektive nya arbetsplatser har varit enormt branta. Har nog lärt mig mer de senaste veckorna, än vad jag gjort under mina praktikdagar på läkarprogrammet denna termin. Det fullkomligt vimlar av kompetens och medicinsk kunskap.

 

Socialt 💃🏻

Även om mina sociala kontakter minskat på fritiden, har den definitivt ökat under arbetstid. För en gångs skull är jag oerhört tacksam över att vara fast på sjukhuset innanför slussarna till den sidan där alla covid-smittade patienter ligger. Här möts nämligen inkallad vårdpersonal med olika bakgrund och kompetens. Dessutom finns det t.o.m. privatpersoner eller människor från näringslivet som frivilligt anmält sig till att stötta IVA. Inte alla dagar man ser en IVA-sjuksköterskor och -undersköterskor, narkosläkare, allmänläkare, kirurger, operationssköterskor, narkossköterskor, ingenjörer, logopeder, studenter arbeta tillsammans kring en patient på IVA.

Översiktstavla på all personal som befinner sig innanför slussarna på covid-IVA. Varje person tar en magnet med rätt yrkestitel, skriver sitt namn och tid för ingång samt vad för slags skyddsutrustning man bär.

 

Ekonomi 💰

Tack vare Covid-19 har mina månadsuppgifter helt halverats. Fördelar med pandemin är nämligen all uppmärksamhet och stöd som samhället ger sjukvården, det gäller i form av alla olika initiativ som startats för att stötta vården. Exempelvis får många sjukhus mat donerat av olika företag eller privatpersoner m.m. Det innebär gratis mat och jag sparar egna matlådor.

Därutöver har jag även fått låna en gratis hyrbil i en månad, genom initiativet WeFightCovid.org. Det är en frivillig organisation i Sverige som stöttar vårdpersonalen i denna kris. Bland annat så erbjuder de vårdpersonal gratis tillgång till personbil för att minimera transporten i kollektivtrafiken. På så sätt minskar ju både smittorisken för oss, men likväl är det enormt besparande vad gäller tid och pengar. 💪🏼 Läs mer.

Min räddare i nöden denna månad.

Förra veckan läste vi barnkirurgi på Nya Karolinska Sjukhuset. Barnkirurgi är en separat specialitet i Sverige och finns bara på ett fåtal sjukhus runtom i landet med totalt 100 barnkirurger.

För oss läkarstudenter var kursveckan mestadels teoretisk, i form av seminarier på distans. Detta både till följd av coronapandemin som lett till att elektiv (planerad och icke-akut) verksamhet avstannat. Men likväl pga att barnkirurgi tillhör högspecialiserad vård, där vi inte förväntas lära oss det praktiska som olika kirurgiska ingrepp. Det vi ska kunna är att handlägga de allra vanligaste och mest akuta barnkirurgiska tillstånden, såsom appendicit, ljumskbråck, tarmhinder, testistorsion m.m.

Däremot har det ingått lite praktik ändå. En kväll var jag placerad på intensivakuten på NKS och fick bevittna ett traumalarm. En annan dag hade vi kandidatmottagning på barnkirurgiska mottagningen, där vi tog emot egna patienter. Temat var testikelåkommor.

Utsikt från NKS plan 11

 

Läs mer om specialiteten barnkirurgi här.