I ett tidigare inlägg berättade jag om hur en typisk dag på sjukhusavdelning för en (typisk) läkarstudent ser ut. Nu vill jag berätta hur mina dagar brukar se ut.

Det här är en fortsättning på inlägget ”KI-studenten Isabelles typiska morgon på sjukhuset”, eftersom praktiken brukar innefatta heldagar.

12.00 Lunch. Jag går till studenternas matsal och äter lunch med mina klasskamrater. När man har praktik är man för det mesta ganska ensam på vårdavdelningen, så jag brukar vilja passa på att snacka med mina kompisar på lunchen.

12.55 Jag snackar lite för länge med mina kompisar på lunchen och måste skynda mig tillbaka till sjukhusavdelningen för att hinna till eftermiddagens teamrond kl 13.00.

13.00 Teamronden är försenad eftersom min handledare måste ringa konsultsamtal (dvs konsultera kollegor inom andra specialiteter på sjukhuset) och sköterskorna är upptagna med besvärliga patienter. Jag pustar ut för det innebär att jag hinner hämta andan och äntligen gå på toa innan teamronden börjar.

13.20 Dags för teamrond! Återhämtad och tömd som jag är, tar jag modet till mig om att få be om att få ”ronda” (dvs presentera) ett par av patienterna som teamet ansvarar för.

13.35 Eftermiddagsrond – vi tittar till patienterna på samma sätt som vi gjorde i morse. Överläkaren har glömt bort att jag bad om att få ronda ett par av patienterna och leder hela ronden medan jag försöker springa ikapp hen – av någon anledning brukar läkare ha långa ben och väldigt snabba steg.

14.00 Jag har återigen strul med att komma in i TakeCare, men när jag väl kommer in kollar jag på provsvar, röntgensvar och odlingssvar och diskuterar med min handledare.

14.00-15.15 Diverse sysslor:

  • Gå igenom mina anteckningar från imorse med min handledare.
  • Kolla om det finns röntgensvar och provsvar – försöka bedöma svaren själv och koppla till patientens sjukdomsbild.
  • Dricka ännu mer kaffe.
  • Hoppas på att det finns frukt i personalrummet – ta en frukt isåfall.
  • Förbereda mig inför veckans seminarium.
  • Mer kaffe.

15.30 Jag känner mig ganska klar för dagen och frågar min handledare om det finns något mer jag kan göra, om inte får jag gå hem. Det är 90% chans att handledaren säger att jag får gå, 10% risk att hen säger att hen har en epikris som jag gärna får diktera.

16.00 Slut för idag! Jag går ner till omklädningsrummen och byter om. Är noggrann med att inte glömma kvar något i sjukhuskläderna, eftersom det som slängs in i tvätten aldrig kommer tillbaka – aldrig.

16.30 På väg hem inser jag att jag glömde min namnskylt kvar på bussarongen. Jag skulle kunna åka tillbaka och gräva fram bussarongen med namnskylten ur tvättkorgen. Jag skulle också kunna acceptera namnskyltens öde och fortsätta hem för att göra mig redo för nästa dag. Jag gör det sistnämnda.

I ett tidigare inlägg berättade jag om hur en typisk dag på sjukhusavdelning för en (typisk) läkarstudent ser ut. Nu vill jag berätta hur mina dagar brukar se ut.

Jag går termin 7 på läkarprogrammet och är placerad på Södersjukhuset (SöS). På SöS har jag varit på både internmedicinska avdelningar och kirurgavdelning. Så här brukar en vanlig praktikdag se ut för mig. 

06.30 Väckarklockan går igång på min mobiltelefon. Jag svär, trycker på snooze och somnar om.

06.39 Väckarklockan ringer igen. Jag svär, tvingar mig själv att hålla ögonen uppe genom att kolla diverse sociala medier på min mobil i X antal minuter tills jag börjar få bråttom och måste skynda mig att äta frukost.

07.03 Ett nytt alarm ringer på min mobil för att påminna mig om att jag borde klä på mig och borsta tänderna innan jag springer till bussen.

07.12 Jag är på väg ut ur dörren men kommer på att jag inte packat min matlåda. Jag tar matlådan och måste springa från min ytterdörr fram till busshållplatsen.

07.18 Flämtandes säger jag godmorgon till busschauffören och kliver på bussen.

07.47 Bussen blir försenad i morgonrusningen.

07.50 Jag springer från busshållplatsen till SöS klädförråd. Suckar över att det inte finns några bussaronger i min storlek. Tar ett ombyte och går till studenternas omklädningsrum. Sliter av mig mina civilkläder och slänger på mig sjukhuskläderna, springer upp till sjukhusavdelningen för att hinna till morgonmötet.

08.01 Trillar in på morgonmötet svettig och flåsig och hoppas att svettfläckarna på min alldeles nytvättade och hemskt sittande bussarong inte är för uppenbara. Försöker hänga med i vad nattjouren rapporterar med varierande framgång.

08.15 Tar en kaffe som jag tar med in på teamronden i läkarrummet. Loggar in på en dator med mitt e-tjänstekort – datorn säger åt mig att vänta medan den uppdateras. Först när teamronden är klar kommer jag in på datorn, men då är det dags att titta till patienterna så jag måste logga ut på en gång.

08.30 Morgonrond av patienter. Vissa patienter har jag träffat tidigare, andra inte. Vissa är pratsamma och uppskattar att läkarstudenter är med på ronden, andra inte.

09.00 Dags för röntgenrond. Jag har länge inte förstått vad som menas med röntgenrond, men tydligen är det ett möte där läkare kan be radiologen att granska och jämföra röntgenbilder i komplicerade patientfall, utöver den vanliga röntgenbedömningen. Ibland kan det vara svårt att hänga med, men det är ofta lärorikt att se hur olika tillstånd ser ut på röntgen och vilken innebörd det har för patienten

09.30 Tar en till kaffe som jag dricker medan jag börjar skriva daganteckningar.

10.00 Diverse sysslor:

  • Titta till de patienter som behövde undersökas eller pratas med extra.
  • Skriva remisser för röntgenundersökning, vårdcentral, geriatrik, ASIH (avancerad sjukvård i hemmet).
  • Göra inskrivningar.
  • Hålla i utskrivningssamtal.
  • Dricka mycket kaffe. Det är någon outtalad regel att alla vårdgivare ska ha ett koffeinberoende.
  • Öva på att hålla blåsan. Trots att vårdgivare dricker oerhört mycket kaffe går de väldigt sällan på toaletten.

11.30 Fortsätter diverse sysslor samtidigt som jag räknar sekunderna till att klockan blir 12.00 för jag är så fruktansvärt hungrig. Äter sockerbitar som egentligen ska läggas i kaffet eller teet för att tysta min skrikande mage.

12.00 Äntligen lunch.

I det här inlägget berättar jag hur man skriver journalanteckningar.

För ett tag sedan fick jag en fråga om praktik på läkarprogrammet. Praktiken utgör en väldigt stor del av studierna från och med termin 5, den första kliniska terminen. Så här ser en typisk dag på en internmedicinsk sjukhusavdelning ut för en läkarstudent. 

07.45 Kom till sjukhuset en kvart innan avdelningsarbetet börjar för att hinna byta om. Gå till klädstationen och hämta kläder. Byt om i studentomklädningsrum.

08.00 Gå till avdelningen, se till att sprita händerna innan du påbörjar arbetet. Kolla snabbt igenom patientliggaren (listan på vilka patienter som ligger på avdelningen) i datorjournalsystemet TakeCare (som används av de flesta vårdgivare i Stockholms län).

08.15 Var med på morgonmötet där hela avdelningen samlas och går igenom vad som hänt under natten. Gå därefter till ditt arbetslag/team (samma som din handledare tillhör) och gå igenom patienterna på sängplatserna ni är ansvariga för (det här brukar kallas teamrond). Du som läkarstudent brukar få i uppgift att presentera åtminstone en av patienterna på teamronden.

08.30 Ronda patienterna som ditt arbetslag ansvarar för. Att ronda innebär att man snabbt tittar till patienterna, frågar hur de mår, undersöker om deras tillstånd förändrats både genom att prata med dem och att fysiskt bedöma dem. Du som läkarstudent brukar få leda undersökningen av åtminstone en av patienterna.

09.00 Skriv daganteckningar för patienterna. En daganteckning skrivs i TakeCare och ska innehålla vad som framkom alldeles nyss på ronden och vad du diskuterat med dina kollegor (läkare, sjuksköterskor och undersköterskor).

10.00 Diverse aktiviteter. Bland annat:

  • Gå tillbaka till de patienter som behöver tittas till eller undersökas mer utförligt än vad man hinner med på morgonronden.
  • Hälsa på och undersök nya patienter på vårdavdelningen. Behöver någon av dem skrivas in? Isåfall kan du som läkarstudent få vara ansvarig för det och ta en ordentlig anamnes och göra en heltäckande kroppsstatus. Efteråt kan du skriva en inskrivningsanteckning som är mer omfattande än en daganteckning.
  • Kolla om någon patient ska skrivas ut, alltså få åka hem. Isåfall, skriv ett utskrivningsmeddelande och ha ett utskrivningssamtal – där samtalar du med patienten som ska åka hem och försäkrar dig om att hen är införstådd med varför hen kom till sjukhuset, vad som hänt med hen under vårdtiden, vilka mediciner hen ska ta, när/om hen ska göra ett återbesök och om hen ska vara uppmärksam på något särskilt (till exempel om hen får ont i ett operationssår eller får svårt att kissa eller plötsligt går mycket upp i vikt.

12.00 Gå på lunch. De flesta läkarstudenter brukar samlas i lunchrum som bara är till för studenterna, men man får alltid lov att utnyttja avdelningens personalrum.

13.00 Sköterskorna (som jag har förstått det) har andra tider än läkarna. Strax efter lunch lämnar morgonsköterskan över till eftermiddagssköterskan, därför har man en till teamrond på eftermiddagen för att uppdatera eftermiddagssköterskan kring vad som har hänt med patienterna.

13.15 Ronda patienterna på samma sätt som du rondat dem under morgonen.

13.45 Kolla om några nya provsvar, röntgensvar eller odlingssvar dykt upp i TakeCare under dagen. Utvärdera om patientens vård måste anpassas efter dessa svar.

14.00 Gå igenom dina journalanteckningar och/eller utskrivna diktat (epikriser) med din handledare så att hen kan kontrollera att du fått med allt och ge dig feedback – olika handledare har olika åsikter om hur anteckningar ska skrivas, men det kan vara bra att få olika input så att du kan hitta ditt eget format.

14.30 Fortsätt diverse aktiviteter.

15.00-16.00 Beroende på hur mycket det finns att göra brukar du få gå hem ungefär vid den här tiden.

Byt tillbaka till dina vanliga kläder och gör dig redo för nästa dag på sjukhuset. 

Bilden ovan visar hur man skriver anteckningar i journalsystemet TakeCare. Journalen som visas tillhör en fiktiv patient så anmäl mig inte för sekretessbrott är ni snälla.

En väldigt stor och viktig del av sjukvården som inte brukar stå i rampljuset är alla journalanteckningar som skrivs. Kanske för att det inte är lika dramatiskt att berätta om den mastiga epikrisen man just dikterade som att skryta om mängden pleuravätska man just dränerade, eller vilken komplicerad blödning man just stoppade. Likväl är journalförandet essentiellt för att patienter ska kunna få rätt vård och det är en uppgift handledare gladeligen överlåter till sina läkarstudenter. 

Det finns lite olika sorters journalanteckningar. De som du som läkarstudent främst kommer få skriva är daganteckningar, inskrivningsanteckningar och utskrivningsmeddelanden. Du kommer också få diktera utskrivningsanteckningar (även kallat epikriser), akutanteckningar och primärvårdsanteckningar. Att diktera innebär att du talar in i mikrofon istället för att skriva – ljudinspelningen skickas sedan till de medicinska sekreterarna som skriver ner det du pratat in.

Daganteckningar är anteckningar som skrivs varje dag på vårdavdelningar. Som läkarstudent kommer du få skriva många sådana. De ska innehålla:

  • Hur mår patienten idag?
  • Statusfynd, något avvikande i fysisk undersökning?
  • Eventuella svar från blodprov eller röntgen som inte tidigare antecknats.
  • Avsluta daganteckningen med en plan för patientens fortsatta vård.
    • Ska hen skrivas hem? När? Om inte, vad behöver patienten fortfarande vård för?
    • Behöver något läkemedel sättas in?
    • Behöver personalen uppmärksamma något särskilt? Exempelvis hur mycket patienten äter och dricker? Vikt? Blodtryck, syresättning?

Inskrivningsanteckningar skrivs för nya patienter på vårdavdelningar. Se till att prata med och undersöka patienten ordentligt personligen innan du börjar skriva inskrivningsanteckningen. Jämför med gamla anteckningar för att se att alla uppgifter stämmer. Inskrivningsanteckningen ska innehålla:

  • Läkemedel patienten tar för tillfället.
  • Tidigare och nuvarande sjukdomar – särskilt sjukdomar som är relevanta för det patienten behöver vård för nu.
  • Hur patienten bor och lever, har patienten hemhjälp eller hjälpmedel? Jobbar hen? Har hen partner, (minderåriga) barn?
  • Rökning, alkohol, droger.
  • Bakgrund till varför patienten läggs in nu.
  • Hur mår patienten när du träffar hen?
  • Fynd från kroppsstatus – allmäntillstånd, hjärta, lungor, buk, neurologi, mm.
  • Avsluta med sammanfattning och bedömning. Trolig diagnos, trolig vård som patienten behöver.

Akutanteckningar och primärvårdsanteckningar brukar dikteras men innehåller väsentligen samma delar som inskrivningsanteckningarna. Det enda du behöver tänka på är att diskutera uppföljning i primärvårdsanteckningarna – när är nästa vårdcentralsbesök planerat, när ska patienten söka igen om hens tillstånd förändras drastiskt och varför?

Utskrivningsanteckningar dikteras också och de brukar vara de mest omfattande anteckningarna som skrivs. De påminner om inskrivningsanteckningar, men de ska fokusera på vården patienten har fått under tiden hen har varit på sjukhuset och varför patienten skrivs ut nu. De brukar innehålla, utöver läkemedel, tidigare sjukdomar och socialt:

  • Vad patienten vårdats för och hur patienten har vårdats.
  • Hur har patienten mått under vårdtiden?
  • Hur mår patienten nu när hen skrivs ut?
  • Viktiga blodprovsvärden.
  • Röntgenresultat och andra undersökningsresultat (exempelvis EKG, spirometri).
  • Nya läkemedel som satts in under vårdtiden.
  • Hur ska patienten följas upp? Återbesök? Remiss till vårdcentral?

Utskrivingsmeddelanden skrivs riktade till själva patienten (till skillnad från alla andra journalanteckningar som riktas till vårdpersonal). Försök att undvika fackspråk så mycket som möjligt och gör utskrivningsmeddelandet lättförståeligt för en person som inte jobbar inom vården. Informera patienten om vad som har hänt hen under vårdtiden och vad hen behöver göra för att värna om sin hälsa i fortsättningen och om det är något särskilt hen behöver vara uppmärksam på (exempelvis om hen får feber bör hen söka vård akut).

Alla journalanteckningar skrivs eller dikteras i datorjournalsystemet. Tänk på att vara kort och koncis. Se till att du skriver i rätt patientjournal – det är väldigt förargligt om man råkar skriva om fel person. Försök att inte använda några personliga pronomen i anteckningarna – omnämn patienten som patienten och inte han/hon/hen, säg inte ”jag tror att…” utan hellre ”troligen…”. Försök också att bara skriva anteckningar på de patienter som du faktiskt har träffat. Lycka till!

 

Medicinska Föreningen är en del av plugget på Karolinska Institutet som ligger mig varmt om hjärtat men jag inte pratat så mycket om. [Med undantag för i det här gamla inlägget.]

Medicinska Föreningen (MF) är en av två studentkårer vid Karolinska InstitutetDen andra är Odontologiska Föreningen, som främst är riktad till studenterna som pluggar tandvårdsprogram (tandläkare, tandsköterska, tandhygienist). MF är däremot till för alla studenter på KI, även masterstudenter och doktorander, och har ungefär 3 000 medlemmar. Men vad håller MF på med egentligen, och varför borde du gå med så fort du börjar plugga på KI?

  • MF finns till för att representera studenternas intressen. Programsektionerna, exempelvis läkarsektionen, ligger under MF och sysslar med studiebevakning. I praktiken innebär det att de bland annat sitter med på programstyrelsens möten och lägger fram förslag eller
  • MF står för det mesta av studentlivet på KI. Det är MF som arrangerar välkomnandet av de nya studenterna, studentpubar, fester och sittningar, gratis idrottsaktiviteter, språkkurser, körsång med mera.
  • Alla roliga utskott och kommittéer är en del av, eller stöds av, MF. 
    • Bland dessa är Programutskottet (PrU) som ordnar de flesta fester och fredagspubar – en sorts after school-pub med billig öl och snacks för studenter varje fredag.
    • Idrottsutskottet (IdrU) ordnar idrottsaktiviteter som ofta är helt gratis för studenter. Exempelvis capoeira, simning, innebandy och volleyboll. Dessutom arrangerar IdrU en massa prova-på aktiviteter på KI’s idrottsdag – en helt föreläsnings- och praktikfri dag per termin som är till för att studenter och anställda ska få aktivera sig fysiskt. Jag har provat på klättring genom IdrU, flera av mina vänner har gått på kickboxning, poledance, kampsport.
    • Spexen Flix och Corpus Karrolina är egentligen fristående från MF, men de stöds finansiellt av MF och utnyttjar MFs lokaler. Jag har skrivit mer om spexen tidigare här.
    • Internationella kommittén representerar internationella studenters intressen på Karolinska Institutet och ser till att utbildningarna liksom studentlivet är tillgängligt för alla studenter oavsett nationalitet.
    • Medicor Magazine, studenttidningen som jag faktiskt är chefredaktör för, är en del av Kommunikationsutskottet och är Stockholms största studenttidning. Tidningen är ett jättebra sätt att hålla sig uppdaterad på vad som händer på KI och MF och utveckla sin kommunikativa förmåga genom skrift, bild och presentation. Intresserad? Kolla in Medicors Facebooksida och engagera dig!
  • MF är bästa sättet att lära känna folk. Framför allt folk som inte går i din klass. Genom MF har jag lärt känna folk från andra terminer på läkarprogrammet och många internationella studenter som jag annars inte hade kommit i kontakt med.  Dessutom är det bekvämt att nätverka på MF, eftersom MFs lokaler ligger på Campus Solna, så har man föreläsningar i Solna är det bara att svänga förbi efter skoldagen.
  • Det är ekonomiskt fördelaktigt att gå med i MF. Medlemmar i MF får MFs Mecenatkort (studentrabattkort) som ger tillgång till lite fler och bättre studentrabatter än Mecenatkortet man får från KI.  Dessutom är det alltid billigare inträde till MFs evenemang för MF-medlemmar.

Vill du veta mer om MF kan du titta på MFs hemsida eller Facebooksida