Fråga: När var det du visste att du ville bli läkare? Hur visste du om läkarprogrammet passade dig? Vad har varit största utmaningen?

Svar: Jag visste inte om jag ville bli läkare innan jag sökte läkarprogrammet, det var först under utbildningens gång som jag kom fram till att det faktiskt skulle kunna passa mig.

Jag var absolut osäker på om jag skulle trivas med all patientkontakt innan jag började plugga, och såklart om jag var rätt person att ha en så stor ansvarsroll som en läkare har. Men det man måste komma ihåg är att ingen läkare är perfekt och att det duger ofta med att vara en “tillräckligt bra” läkare – vilket de allra flesta som pluggar till läkare blir. Så länge du har ett intresse för andra människors välmående, fysiskt såväl som psykiskt, och är villig att lära klarar du dig gott och väl.
Jag skrev lite mer om hur jag kom fram till att välja läkarprogrammet här: https://blog.ki.se/kistudentenisabelle/varfor-valja-lakarprogrammet/
Största utmaningen var nog att anpassa mig till pluggtempot på universitetet – man har mycket mer eget ansvar för sin inlärning – i andra hand var det nog att bli bekväm med att prata med patienter. Skillnader mellan gymnasiet och universitetet har jag skrivit om här: https://blog.ki.se/kistudentenisabelle/5-skillnader-mellan-gymnasiet-och-universitetet/. Det roligaste är all kunskap man får i utbildningen – och hur mycket nytta man faktiskt har av den!

Fråga: Jag skulle vilja forska inom medicin. Är läkarprogrammet bra för det?

Svar: Om du är intresserad av medicinsk forskning och vill plugga på engelska skulle jag rekommendera Karolinska Institutets program i biomedicin hellre än läkarprogrammet: https://education.ki.se/programme/1bi17-bachelors-programme-in-biomedicine. Det programmet är helt på engelska och erbjuder större möjlighet till internationella samarbeten än läkarprogrammet.
Om du ändå vill plugga till läkare för att kunna arbeta med patienter så skulle jag säga att KIs läkarprogram erbjuder bra möjligheter till forskning också. Läs vad jag skrivit om forskning som läkarstudent här: https://blog.ki.se/kistudentenisabelle/5-tips-for-att-komma-igang-med-forskning/
Det går okej att kombinera läkarstudier med forskning på alla läkarutbildningar i Sverige, men det är lättast på KI, Lund och Uppsala då de är störst inom medicinforskning.

Läs mitt tidigare inlägg om jobb för läkarstudenter här.

Det finns många jobb för läkarstudenter – särskilt i pandemitider. Här är några av de vanligaste:

Vårdbiträde: Vårdbiträden arbetar oftast på ålderdomshem, i hemsjukvården eller i hemtjänsten. Yrket kräver ingen legitimation eller särskild utbildning. Som vårdbiträde hjälper du patienter med dagliga behov som hygien, städning, matning, sällskap.

Undersköterska: Undersköterskor arbetar på sjukhusavdelningar och -mottagningar, vårdcentraler, i hemsjukvården och i hemtjänsten. För att få jobba som undersköterska måste du ha gått undersköterskeutbildning eller ha pluggat 4 terminer på läkarprogrammet eller 3 terminer på sjuksköterskeprogrammet (kravet på antal terminer kan variera mellan arbetsgivare). Det finns flera olika specialiseringar som undersköterskor kan vidareutbilda sig inom. Undersköterskor har väldigt varierande uppgifter beroende på var de arbetar. I hemtjänsten fungerar de ungefär som vårdbiträden. På sjukhusavdelningar arbetar undersköterskor nära sjuksköterskorna, som delegerar uppgifter till dem. Vanliga uppgifter är att ta blodprover, kontrollera vitalparametrar, hjälpa patienter med hygien, lägga om sår, sätta kateter, servera mat, med mera.

Labbassistent: Labbassistenter kan arbeta i forskningslabb, sjukhuslaboratorier eller för privata företag som behandlar labbprover. Labbassistent kräver ingen formell utbildning, men labberfarenhet är alltid meriterande. Läkarstudenter får viss labbträning under utbildningen. Labbassistenter har olika uppgifter beroende på arbetsplats. Ibland hanterar och utför de diverse analyser på blodprover, urinprover, avföringsprover, med mera. Ibland sköter labbassistenter administrativt pappersarbete och tar hand om labbmaskiner. Vissa labbassistenter har rengöring av undersökningsmateriel som huvuduppgift – de kallas då steriltekniker (vilket är en undersköterskespecialisering).

Skötare: Skötare är generellt sett undersköterskor som jobbar inom psykiatrin eller rättspsykiatrin. De kan jobba på slutna vårdavdelningar eller i mobila team. För att få jobba som skötare behöver du samma kompetens som en undersköterska. Skötare har ungefär samma uppgifter som undersköterskor, men större vikt läggs vid patienternas mentala hälsa. Skötare har ansvar för patientsäkerhet och ser till att patienter inte skadar sig själva eller andra. Det är vanligt att skötare är samtalsstöd för patienter, håller patienter sällskap vid måltider och går ut på promenader med patienter. Om det är en psykiatrisk patient som också har kroppsliga besvär kan skötare behöva hjälpa till med såromläggning, hygien och matning.

Medicinsk sekreterare: Medicinska sekreterare sköter pappersarbetet på sjukhus, vårdcentraler och liknande. En viktig uppgift är att skriva ner dikterade (alltså röstinspelade) journalanteckningar. Termin 4-5 på läkarprogrammet krävs, beroende på var du söker jobbet.

Läkarassistent: I vissa regioner finns yrket läkarassistent, men i många regioner (exempelvis Stockholm och Skåne) har rollen försvunnit. Läkarassistenter assisterar läkarna vid patientsamtal, -undersökningar och journalföring. För att få jobba som läkarassistent brukar termin 6 på läkarprogrammet krävas.

Underläkare: Underläkare är läkare som inte gått en specialistutbildning än. Läkarstudenter som gått termin 9 får lov att jobba som underläkare. Underläkare gör det mesta som specialiserade läkare gör på vårdavdelningar. De bedömer vårdbehov, justerar läkemedelsbehandling, gör kroppsliga undersökningar, ordinerar provtagning och skriver remisser – i samråd med specialisterna och överläkarna.

Det finns såklart många andra roliga sommarjobb för läkarstudenter som inte är direkt relaterade till medicin och sjukvård. Själv har jag sommarjobbat inom HR och rekrytering, på restaurang samt inom kundtjänst och har tyckt att det har varit jätteroliga och lärorika erfarenheter. 

 

 

Sommartider innebär tentamenstider för högskolestudenter. Det innebär också att vissa av oss kommer bli underkända kanske för första gången i våra liv. Så vad innebär ett underkänt betyg?

På Karolinska Institutets läkarprogram har vi inga betyg, bara godkänd (G) och underkänd (U). Gränsen för godkänt på skriftliga tentor brukar ligga på 66% rätt, med viss variation. Efter att du har skrivit en tenta har examinatorerna 10 arbetsdagar på sig att rätta tentan. Resultatet får du oftast via kurswebben, studentmejlen eller Ladok (där alla högskolepoäng registreras). Skulle du bli underkänd har jag några råd till dig:

  1. Du kan överklaga. Om du tycker att du har blivit felaktigt rättad kan du kontakta kursledningen och se om du kan skrapa ihop tillräckligt många poäng för att komma över godkäntgränsen. Det är dock bara lönt att överklaga om du ligger precis under poänggränsen.
  2. Registrera dig till omtentan. Omtenta kan också kallas resttillfälle. För att få delta i ett resttillfälle behöver du aktivt registrera dig genom att kontakta kurssekreteraren. Glömmer du bort det får du inte skriva omtentan och måste vänta till ytterligare en tenta.
  3. Håll koll på CSN. Tentorna brukar inte vara värda så många högskolepoäng att du riskerar att förlora CSN (omkring 5 hp), även om de innehållsmässigt omfattar en hel termin. Men ligger du flera tentor efter är det bra att hålla koll i Ladok så att du har tillräckligt många poäng för att inte bli återbetalningsskyldig.
  4. Det fula U:et i Ladok försvinner så fort du blir godkänd. Ladok registrerar inte hur många omtentor du skrivit, så du behöver inte oroa dig för det heller.
  5. Se till att inte bli spärrad. Om du har flera tentor att skriva är det bra att hålla koll på om någon av dem är nödvändig för att du ska få fortsätta på nästa utbildningsmoment. Om någon av dem är en spärr, bör du prioritera den. Läs mer om spärrtentor här.

En omtenta är inte hela världen. Läs mina bästa pluggtips för att klara av en omtenta här.

4-5 juni arrangerar Karolinska Institutet digitala examensceremonier för alla studenter som tar examen.

Examen i år blir ganska annorlunda från hur den brukar vara, men du som tar examen förtjänar ändå att fira! Här är några förslag på hur du kan fira examen på distans.

  1. Fira digitalt med KI: Titta på KIs digitala examensceremonier 4 och 5 juni. Hela första veckan i juni kommer Medicinska Föreningen och Odontologiska Föreningen lägga ut examensrelaterat innehåll på sina sociala medier, så håll ögonen öppna.
  2. Festa med fysisk distans: Om vädret tillåter, varför inte arrangera ett knytkalas i mindre grupp utomhus? För att minska smittorisk kan alla ta med sig egen mat, hålla 2 meters avstånd och tvätta händerna ofta – rena drömkalaset!
  3. Skicka en fin examensgåva: Har du inte möjlighet att gratulera den som tar examen i person? Numera finns det ett fantastiskt stort utbud av present- och blomsterombud online. Med lite framförhållning kan du få presenten levererad precis i tid till examen!
  4. Unna dig en fin middag med sällskap via videokonferens: Allt fler restauranger erbjuder numera hemleveranser och take-away. Kan du inte äta ute med dina nära och kära som du hade tänkt dig, kan ni ändå koordinera er och ha middagssällskap via videokonferens.
  5. Fira att du har en examen inom ett essentiellt yrkesområde! Om det är någonting man har kommit fram till under den här pandemin är det att samhället inte klarar sig utan välutvecklad sjukvård och individer som driver den medicinska vetenskapen framåt. Du som har tagit examen från KI kan med stolthet säga att du tillhör en essentiell yrkeskategori!

Jag önskar alla studenter som tar examen nu ett stort grattis! Vi behöver er med medicinsk bakgrund nu mer än någonsin!

Vill du ha tips på fler saker att hitta på i pandemitider? Kolla på mitt inlägg  ”5 roliga aktiviteter med social distans” och på KIs sida ”Studentens guide till distansplugg”.

På Karolinska Institutets läkarprogram skriver man sitt examensarbete termin 8, även om man tar examen först termin 11. Examensarbetet är en uppsats inom medicinsk forskning värd 30 hp, dvs en hel termins arbete. 

Termin 8 skiljer sig från andra terminer på läkarprogrammet då man knappt har någon schemalagd undervisning och ännu färre obligatoriska moment. Vissa studenter utnyttjar friheten till fullo och gör minsta möjliga för att bli godkända, andra satsar stenhårt på att göra ett banbrytande forskningsprojekt för att påbörja en forskarkarrriär*.

Såhär brukar processen med examensarbetet se ut:

  • Under termin 7: Hitta en forskargrupp anknuten till KI som du kan göra ditt arbete hos. Skapa ett projektförslag tillsammans med din handledare och skicka in för godkännande.
    • Utomlands? I och med att termin 8 har väldigt lite bunden undervisning, finns det goda möjligheter att göra sitt examensarbete utomlands. Det kräver såklart lite mer logistiska förberedelser. Din handledare behöver vara bunden till KI även om labbet är utomlands.
  • Tidigt termin 8: Bygg vidare på ditt projektförslag och skapa en detaljerad arbetsplan för uppsatsen.
  • Mitten av termin 8: Halvtidsrapport av ditt arbete. Sikta mot att vara väl inläst på ditt ämne och så gott som färdig med bakgrunden och datainsamlingen för ditt arbete.
  • Mot slutet av termin 8: Seminarieversion. Lämna in en fullständig (men inte slutgiltig) uppsats. Du ska redovisa och försvara din uppsats i grupp. En klasskamrat kommer att opponera (dvs kritisera och kommentera) på din uppsats.
  • Slutet av termin 8: Slutgiltig fullständig uppsats lämnas in för bedömning. Baserat på kommentarerna du fått på din seminarieversion ska du färdigställa din uppsats. Finslipa texten och hoppas på det bästa!

Tänk på: att forskningsämnet måste vara medicinskt! Och att din handledare måste vara ansluten till KI! Du får inte göra ditt examensarbete på ett företag.

* Är du sugen på mer forskning? Läs mitt inlägg om hur man kan börja forska som student!