OBS! Jag svarar inte på frågor om COVID-19. Information för KIs medarbeterare och studenter finns på ki.se/coronavirus. Allmän COVID-19-information finns hos Folkhälsomyndigheten.

Är du uttråkad? Less på att alla dina vanliga fritidsaktiviteter ställs in? Vill du göra något annat än att sträcktitta på TV-serier och sörja ditt sociala liv som försvunnit på några veckor? Vill du samtidigt undvika att smittas och att smitta andra?

Här kommer mina tips på roliga aktiviteter med social distans:

  1. Mat: Brukar du gilla att gå på restaurang? Variera restaurangbesöken med takeaway eller hemleverans. Eller varför inte laga det där receptet som du så länge velat prova?
  2. Fest: Är svettas på klubben din huvudsakliga sysselsättning på lördagskvällar? Varför inte dra ihop en liten grillkväll och ta med en bärbar högtalare ut? Vädret är kanske något kallt ännu, men det ger dig ju desto mer anledning att dansa loss för att hålla värmen. Tänk på att hålla avståndet till din partner 😉
  3. Träning: Ingår gruppass, tyngdlyftning och träning med maskiner i trånga gymlokaler i dina vanliga träningsrutiner? Prova att träna på utomhusgym, använda dig av träningsappar hemma eller utomhus, eller gå med i någon grupp som tränar utomhus. Det finns massvis av löparklubbar som håller sig utomhus. Nu när det långsamt börjar bli vår är jag säker på att fler träningspass kommer att hållas utomhus – en bonus är att många av dem är gratis!
  4. Kultur: Tyvärr har många konserter och föreställningar blivit inställda. Men flera föreställningar spelas in utan publik och sänds online istället. Vissa kostar såklart, men SVT Scen har en hel del svensk teater och opera tillgänglig gratis. Vill du inte kolla ensam? Det finns flera webbsidor som man kan använda sig av för att streama filmklipp tillsammans med en vän som är på en annan plats, så att man kan reagera och kommentera samtidigt.
  5. Shopping: Butiker, gallerior och köpcenter har begränsat sina öppettider. Varför inte shoppa online precis när du vill? Eller ännu bättre – inventera din garderob och rensa ur källarförrådet! Du kanske hittar ett gammalt plagg som blivit supertrendigt nu!

Viktigast av allt är såklart att du håller dig hemma om du är sjuk! Och lär dig att tvätta dina händer på rätt sätt!

Meddelande till befintliga studenter på KI.
Eftersom vi vet att många av bloggarnas läsare är befintliga studenter så använder vi alla kanaler vi kan för att nå ut till er studenter på KI.
KI följer regeringens rekommendationer och kommer att gå över till distansundervisning från och med onsdagen den 18 mars.
Det kommer att finnas många frågor kring de praktiska momenten att lösa den närmaste tiden. Vi ber om förståelse för att både lärare och administration arbetar väldigt hårt just nu och att det för tillfället kanske inte finns svar på alla frågor.
Tillsammans ska vi göra det bästa av situationen i detta extraordinära läge.
Informationen på ki.se uppdateras löpande och har ni allmänna frågor går det bra att mejla till ki-student@ki.se och gäller det programspecfika frågor så kontaktar ni era program.

Annika Östman Wernerson, Vicerektor KI

Du har väl inte missat att KI har digital öppet hus den 18 mars? All info hittar du här. Har du en fråga som inte står med här? Skicka dina frågor till mig via ”Kontakt” högst upp på bloggen.

1. Är det svårt att komma in på läkarprogrammet?
Ja. Läkarprogrammet på Karolinska Institutet är en av de mest sökta högskoleutbildningarna. Därför brukar antagningspoängen för gymnasiebetyg ligga kring max (inklusive meritpoäng). För högskoleprovet ligger det kring 1.8, för de som söker med högskoleprovet via “Alternativt Urval” (PIL, en speciell kvot just för KIs läkarprogram där intervju och andra tester ingår) brukar poängen vara 1.3-1.5. Läs mer om PIL här: https://blog.kise/kistudentenisabelle/fraga-kan-jag-komma-in-pa-annat-an-betyg/. Exakta antagningspoäng för varje termin finns på statistik.uhr.se.
2. Hur långt är läkarprogrammet? 
11 terminer (5,5 år). Efter 11 terminer får man examen, men för att få läkarlegitimation behöver man göra allmäntjänstgöring (AT). DOCK kommer det här att förändras från och med hösten 2021. De som börjar läkarprogrammet hösten 2021 eller senare kommer läsa 12 terminer (6 år) och bli legitimerade samtidigt som de tar examen. Läs mer om det 6-åriga läkarprogrammet här: https://blog.ki.se/kistudentenisabelle/fraga-6-arigt-lakarprogram-eller-55-arigt-lakarprogram/
3. Vad är AT och ST?
AT är en ca 18 månader lång betald praktik, som är mer jobb än utbildning, med undantag för att man skriver en tenta i slutet av AT för att få sin legitimation. AT söker man via sjukhus, inte via högskolor. Man kan jobba som läkare innan man har gjort AT och fått sin legitimation. Efter AT kan man göra specialisttjänstgöring (ST), som också är betald och baserat på sjukhus/vårdcentral och inte högskola. ST brukar ta 5 år, efter ST blir man specialistläkare inom sitt valda område. Allmänmedicin (allmänläkare/husläkare som man träffar på vårdcentralen) är också specialistläkare.
4. Kan man läsa läkarprogrammet på engelska?
NEJ. I Sverige finns läkarprogrammet bara tillgängligt på svenska. Ett fåtal kurser på Karolinska Institutet ges på engelska så att utländska utbytesstudenter ska kunna hänga med, till exempel DFM3 Neurologi (termin 3) och Klinisk Medicin inriktning kirurgi (termin 7). Majoriteten av kurslitteraturen är skriven på engelska. DÄREMOT finns det inget krav på svenskt medborgarskap för att läsa till läkare i Sverige. Är du EU-medborgare är det helt gratis dessutom. Läs mer här: https://blog.ki.se/kistudentenisabelle/tag/english/
5. Är läkarprogrammet svårt? Behöver man plugga mycket?
Det här är såklart en väldigt subjektiv fråga. Det jag kan säga är att plugga på läkarprogrammet är en HELTIDSSYSSLA, du kommer behöver lägga ner tid och energi och du bör räkna med att läkarstudierna kommer vara din huvudsakliga sysselsättning. Det som kan uppfattas svårt med läkarprogrammet är att man behöver memorera väldigt många begrepp och koncept inför tentor, en del kurser (till exempel anatomi) handlar mycket om att bara kunna banka in information. Något man också bör ha i åtanke är att läkarprogrammet består av väldigt mycket schemalagd tid och obligatoriska moment jämfört med många andra högskoleutbildningar. Vi har inte speciellt många inlämningar, men vi har många seminarier och mycket praktik. Vi har också flera stora tentor som omfattar en hel termin. Läs mer om hur läkarprogrammets upplägg här: https://blog.ki.se/kistudentenisabelle/lakarprogrammets-11-terminer/.

Idag, den 16 mars öppnar ansökan till höstterminens högskoleprogram- och kurser. Har du tänkt att söka till Karolinska Institutets program och/eller kurser? Vill du veta mer innan du söker? Besök vårt digitala öppet hus den 18 mars.

På vårt digitala öppet hus kommer du få en digital rundtur av KIs campus, hitta videoföreläsningar och kunna ställa frågor till studenter som pluggar på KI, däribland mig! Vill du ställa mig en fråga redan idag kan du göra det under ”Kontakt” längst upp på bloggen. Passa på att kika på mina inlägg under ”Frågor och svar” där jag svarar på flera vanliga frågor.

Ansökan stänger den 15 april, så gå in på antagning.se och sök redan nu! 

En spärrtenta är en tenta man måste bli godkänd på för att få plugga vidare på programmet, annars blir man ”spärrad” tills man klarar den. Hur ser det ut med spärrtentor på Karolinska Institutets läkarprogram?

Spärrar på läkarprogrammet är ganska komplicerade. De består av både tentor och obligatoriska moment, beroende på termin. Kort sagt brukar man ha ett halvår på sig att bli godkänd på alla moment innan man blir spärrad – om du är underkänd på tentan i T1, kan du ändå gå T2, men du måste bli godkänd på T1 i tid till T3. Bäst är att kolla de specifika behörighetskraven på respektive kurswebb. Det brukar ligga under “Behörighet”, som det gör här: https://utbildning.ki.se/course-syllabus/2LK002.
Förenklat kan man ställa upp tentorna inkl spärr såhär:
Termin 1: Terminstenta (Den Friska Människan 1), spärr för termin 3.
Termin 2: Terminstenta (Den Friska Människan 2), spärr för termin 4.
Termin 3: 4 tentor, varav en stor i Patologi. Spärr för termin 5.
Termin 4: 2 tentor, en av dem är Preklin-tentan som täcker termin 1-4. Spärr till termin 7.
Hur det ser ut på de kliniska terminerna är lite mer avancerat eftersom en hel del praktiska moment ingår i behörighetskraven.
Om du inte klarar spärrtentan för en viss termin fastnar du i terminen precis innan spärren. Det innebär alltså att du får gå hela termin 2 men inte får börja termin 3 förrän du klarat termin 1-tentan.
Hur många chanser du har att klara en tenta beror på hur lång tid det är mellan tentan och tills den spärrar dig. Tentor brukar ges 1 gång ordinarie och 1(-2, i vissa fall) gånger rest. Per termin kan du alltså skriva tentan 2(-3) gånger. För termin 1-tentan innebär det att du kan skriva den 4 gånger innan du blir spärrad.
Läs mer om de olika terminerna och examinationerna på läkarprogrammet i här

Under februari månad kommer jag och de andra studentbloggarna att blogga på temat interprofessionellt arbete, #proffsutbyte. Det handlar alltså om samarbete mellan de olika utbildningarna på KI och yrkesrollerna inom vården.

Interprofessionellt arbete och lärande är något man pratar mycket om på läkarutbildningen. Men vad innebär det i praktiken?

Som läkare kommer man att behöva samarbeta med och rådfråga personer i många andra vårdprofessioner – läs mer om exakt vilka i mitt tidigare inlägg ”Vem gör vad på sjukhusavdelningen?”. För att öka förståelsen för vad de andra vårdyrkena innebär och hur vi kan samarbeta med dem i vårt framtida yrkesliv försöker Karolinska Institutet integrera interprofessionalism i sina utbildningar. Här är några exempel på tillfällen där vi läkarstudenter har fått tillfälle att interagera med studenter på andra utbildningar:

  • Efter första dissektionen. Dissektion av balsamerade människokroppar kan väcka många känslor, läs mer i mitt inlägg ”Dissektion: Att se en död kropp”. Efter första dissektionstillfället på termin 1 får läkarstudenterna diskutera och reflektera kring upplevelsen med psykologstudenter i slutet av sin utbildning.
  • På akutvårdsscenarion. På termin 5 eller 6, beroende på vilket sjukhus man tillhör, introduceras läkarstudenter till akutsjukvård. Då ingår en heldag när man övar på iscensatta akutvårdsfall tillsammans med sjuksköterskestudenter på termin 4 eller 5. Man övar på att arbeta i team, under tidspress, och med tydlig kommunikation. På termin 7 finns det också en dag där man övar på akutvårdsscenarion tillsammans med sjuksköterskestudenter på termin 5 eller 6.
  • På praktik i ambulanssjukvården. På Södersjukhuset när man går termin 5-7 har man möjligheten att få praktisera i ambulans 2 pass när man har praktik på akutmottagningen. I ambulansen åker man tillsammans med 2 ambulansskötare och en sjuksköterskestudent som går termin 6.
  • Under den studentvalda kursen Global Hälsa. Global Hälsa kan man välja när man går termin 6 eller 11 på läkarprogrammet. Nästan alla grundutbildningar på KI kan välja att läsa Global Hälsa; audionomer, logopeder, biomedicinska analytiker, arbetsterapeuter, mm.  Global Hälsa utforskar hur sociala, kulturella och ekonomiska faktorer påverkar sjukvård och hälsa utifrån ett samhällsperspektiv, något som man vanligtvis inte studerar på KIs grundutbildningar.
  • På Klinisk utbildningsavdelning och Klinisk utbildningsmottagning. Klinisk utbildningsavdelning (KUA) är en studentdriven sjukhusavdelning, oftast med ortopedisk inriktning. KUA på Södersjukhuset där jag var, är en elektiv (det vill säga inplanerade och inte akuta operationer) ortopedavdelning där patienterna framför allt behövde vård med fokus på återhämtning efter sina operationer. På KUA arbetar man i team av läkarstudenter på termin 7, sjuksköterskestudenter på termin 6, fysioterapeuter på termin 6 och arbetsterapeuter på termin 6. Man får stöd av de legitimerade sjuksköterskorna som jobbar på avdelningen, men förväntas själv leda vården för patienterna. Det är spännande men ganska krävande att få arbeta så självständigt – KUA är utan jämförelse den praktiken där man som student spelar störst roll. Klinisk utbildningsmottagning (KUM) fungerar likadant som KUA förutom att det är en mottagning, så patienterna sover inte över. Läs mer om KUA och KUM på min bloggkollega Emmas blogg här och här.

Jag har haft övervägande positiva erfarenheter av interprofessionellt lärande på läkarprogrammet. Jag skulle gärna se mer av det.