Digitalt seminarium

I förra veckan fick jag möjligheten att vara med på ett digitalt seminarium om interprofessionellt lärande (IPL).

Vi var tre arbetsterapeutstudenter, två fysioterapeutstudenter, två läkarstudenter och en distriktssjuksköterskestudent som deltog och det var en möjlighet för oss att lära av varandras professioner och se likheter och olikheter i tankesätt. Vi fick ett fall att utgå ifrån och fick i små grupper diskutera huvudproblematik, orsak, ev åtgärder och om det var information vi saknade.

Det blev tydligt i diskussioner att olika yrkesgrupper hade olika fokus. Läkarstudenterna hade medicinska tester de ville göra och eventuellt skicka patienten till kirurgi, fysioterapeutstudenterna var mycket inne på rörelse och träning för att motverka immobilisering som förvärrar patientens åkommor. Vi arbetsterapeutstudenter diskuterade patientens förmåga till aktivitet som var meningsfull, var fanns motivationen? Och fanns förutsättningarna till aktivitet och mobilisering? Vi ville göra en ADL-bedömning och utreda eventuella hjälpmedelsbehov. Något vi kom fram till i våra diskussioner på seminariet var att alla roller och yrken behövs för patientens bästa.

 

 

I valborgstider är det kännbart för många studenter att vi inte har möjlighet att ses och känna samhörighet. Även om det kanske är som mest kännbart i städer som Uppsala och Lund där valborgsfirande är en stor studenttradition så kan det även i Stockholm börja kännas av att vi nu inte kunnat träffa vår klass, ha tentapubar eller luncha på campus på väldigt länge. Det är märkbart att man varit ifrån klassen och en rast under föreläsningen där man annars skulle pratat blir vid en digital föreläsning en ensam promenad hemma och kanske en tur till kylskåpet eller kaffekokaren. Den sociala kontakt och samhörigheten som annars kommer så naturligt är nu svårare att nå.

Men här är 3 tips för att ändå känna sig en del av studentlivet på Karolinska institutet i rådande tider.

Digitala studentpubar med klassen.

Som student på Karolinska institutet har du ett zoom-konto där du kan skapa länkar till digitala möten. Varför inte slänga upp en länk till klassen och ha en digital studentpub. Jag har till och med sett de som har frågesport över zoom. Huvudsaken är att få se och prata med klasskamrater och känna sig som en del av en klass och inte bara en ensam ö i studierna.

KI gymmets klasser – streamade

De fysiska gymmen på KI håller tillsvidare stängt av förklarliga skäl men Friskvården KI erbjuder istället vissa klasser digitalt och även vissa utomhus där man kan träna med andra och ändå hålla rekommenderade avstånd.  Så varför inte testa capoeira eller funktionell yoga? Hur schemat ser ut och hur man bokar en plats ser du på ki.gymsystem.se.

Zoom Fika med Medicinska föreningen. 

På måndagar mellan 15-16.30 har Medicinska föreningen digital fika. Kika in på Medicinska föreningen i Stockholm på facebook så finns det mer info om vad som händer och vad det går ut på.

För många med ledvärk i händerna, till exempel vid artros kan värme vara en smärtlindring. Det mjukar också upp stela leder och gör de lättare att röra.

På mottagningen där jag har praktik erbjuder de paraffinbehandling till de som behöver det. En metod att värma upp händerna hela vägen in i lederna. I veckan fick jag testa på det och så här gick det till för mig:

Efter att noga tvätta händerna och sedan sprita de med handsprit, doppar man en hand ca 5 gånger med några sekunders mellanrum i varmt paraffin. Det påminde mig om de gångerna man doppat fingret i stearinet från ett ljus. Efter det fick jag stoppa händerna i plastpåsar och sedan i stora vadderade vantar för att paraffinet skulle hålla värmen. Sen är det bara att sitta och njuta i ca 15-20 minuter medan värmen gör sitt. Efteråt tar man av vantarna och påsarna från händerna och paraffinet stannar kvar i påsen. Både leder och hud lämnas mjuk och varm. En väldigt härlig erfarenhet.

Det finns flera olika sätt att vara engagerad som student på Karolinska institutet. Här kommer några exempel:

Medicinska föreningen

En av KIs två studentkårer. Här finns mängder av sätt att engagera sig på den nivån man själv vill. Det finns utskott som t.ex. idrottsutskottet, mottagningsutskottet och näringslivsutskottet. Nämnder som t.ex. likabehandlingsnämnden och internationella nämnden. Kårföreningar som t.ex. Queerolinska, A scalpella och klimatföreningen. Vill man läsa mer om medicinska föreningen kan man göra det här. 

Sveriges arbetsterapeutstudenter

En organisation där studenter är med och påverkar utbildningen och förbundet Sveriges arbetsterapeuters arbete. Detta sker både i en central styrelse för alla universitet och högskolor som har ett arbetsterapeutprogram och i en lokal styrelse på Karolinska institutet (eller den studieort man går). Mer om det går att läsa här. 

Artemis

Arbetsterapisektionen på Karolinska institutet kallas för Artemis och fungerar som MFs kårsektion och engagerar sig också med Sveriges arbetsterapeutsstudenter. Artemis är engagerade i studentfrågor och arrangerar  bland annat kick-off för nya studenter och är med och arrangerar Fik-AT. Styrelsen möts ungefär varannan vecka och diskuterar vad som behöver göras eller som är aktuellt. Det finns stora möjligheter att engagera sig på den nivån man själv är bekväm med.

Bild från roscermoni för utgångsstudenter som Artemis tillsammans med lärarna anordnar.

Studentrepresentant

På programmet välkomnas studentinflytande och det finns många ställen man som student får vara med och ha inflytande och åsikter om utbildningen. Ex. lärarlag och programråd.

Det finns med andra ord mängder av sätt att engagera sig som student och studietiden blir väldigt berikad av det. Dessutom är det en bonus på CVt när man är klar.

 

Tiden flyger och det är redan två veckor sedan jag avslutade min första praktik period, denna gång på akutsjukhus. En omtumlande period att göra praktik på under rådande omständigheter men under den första tiden var det ändå ganska mycket som vanligt och oj vad roligt det har varit! Jag har lärt mig supermycket om yrket och om min egen förmåga. Jag har fått se alla möjliga avdelningar men mest hjärtklinik och neuroklinik.

Jag har t.ex:

  • skrivit journal
  • tagit anamnes (samlat in information om personens liv före sjukdom/skada)
  • bedömt status
  • gjort ADL-bedömningar för att se vad en patient klarar av/behöver stöd med i dagliga aktiviteter
  • provat ut och varit med och förskrivit hjälpmedel som strumppådragare och förhöjningsdynor
  • gjort MoCA tester (för att bedöma kognition)
  • lärt mig hur man testar grov- och finmotorik i händerna och taktil gnosis (igenkänning av objekt genom känsel)