Vi tvingas ställa in examensceremonierna – men räknar med att återkomma med nytt datum

Tyvärr har Karolinska Institutet tvingats ställa in de examensceremonier som var inplanerade till i morgon, fredag. Orsaken är förstås den ökande smittspridningen i samhället. Det är uppenbart att omikron är betydligt mer smittsam än tidigare covid-varianter. Därför är det nu av största vikt att vi alla gör vad vi kan för att bryta smittkedjor och undvika sammanhang där det finns risk för spridning.

Dessvärre drabbar det här även arrangemang och aktiviteter vid KI. Vi har sedan tidigare meddelat att undervisning ska genomföras på distans där det är möjligt. Introduktioner för nya studenter får ske i digital form.

Det här berör hela sektorn. Nu i eftermiddags gick presidiet för Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) ut med information till de svenska lärosätena, efter att ha sammanträtt med Folkhälsomyndigheten och utbildningsdepartementet. Uppmaningen är tydlig: att det ur smittspridningsperspektiv är klokt att vara mer restriktiv gällande campusförlagd verksamhet.

In i det sista

In i det sista var det vår förhoppning att vi skulle kunna genomföra examensceremonierna enligt plan. Men sedan nya siffror över ökad smittspridning och belastning inom vården kommit, tvingades jag alltså i går kväll, med tungt hjärta, att fatta beslut om att ställa in.

Vi räknar med att kunna återkomma med inbjudan till ett nytt datum senare i vår.

Situationen vi nu står inför handlar inte bara om att det är många patienter som vårdas för covid – även om vi ser markanta ökningar inom slutenvården. Minst lika allvarligt är den brist på personal som blir ett allt större problem. Detta eftersom många är tvungna att hålla sig isolerade på grund av egen konstaterad smitta eller för att man varit i nära kontakt med någon som testats positivt. Det här drabbar vården hårt, men även nyckelpositioner inom många andra sektorer.

Till berörda studenter

Jag vill rikta mig till alla ni studenter som berörs direkt av de inställda ceremonierna:

Jag vet att många av er blivit både ledsna och frustrerade över att det nu inte blir något formellt firande. KI:s utbildningar är hårda och krävande och är det några som är värda att uppmärksammas och hedras så är det alla ni som lagt ner så mycket tid, energi och engagemang på att utbilda er här vid KI.

Tung i hjärtat

Jag blir uppriktigt tung i hjärtat när jag tänker på att det nu inte blir någon uppvaktning från KI:s sida gentemot er som planerat. Jag brukar själv vara med vid de här tillfällena (skulle också varit med i morgon) och kan tveklöst vittna om vilken betydelse de här ceremonierna har för både studenter och för universitetet. Det är en gemensam och officiell – men samtidigt varm och positiv – stund som markerar något viktigt: Att en ny kull studenter nu gått igenom sina utbildningar och som därmed är redo att ta nästa steg i sina liv. Och för oss i universitetsledningen är det här tillfället en mycket konkret bekräftelse på att vi fullgjort ett av våra viktigaste uppdrag: Att utbilda studenter inom medicin och hälsa.

I dag är det sista studiedagen för studenter vid programmen för läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Trots dessa tråkiga omständigheter vill jag varmt gratulera er till examen och önska er ett stort lycka till i framtiden.

Återkomma

Vi räknar med att kunna återkomma med en inbjudan till en senare ceremoni. Jag förstår ju att det inte blir samma sak när den inte sker i samband med själva examen – men det gör inte er insats mindre värd och minskar inte heller vår vilja att hedra er för de år ni kämpat och lagt ner på era utbildningar vid Karolinska Institutet.    

Ps. Jag vill också passa på att tacka personalen vid vår enhet för akademiska ceremonier som, ofta med mycket kort varsel, fått ställa om fokus, format och inriktning många gånger under den här pandemin. De gör en remarkabel insats och medverkar till att lösa alla tänkbara utmaningar med kompetens och kreativitet.

3 comments

  1. Ole Petter Ottersen says:

    Hej och tack för båda kommentarerna.
    Vi hade faktiskt förberett ett digitalt firande också (för närstående och studenter som av olika skäl inte kunde delta fysiskt). Samtidigt fanns det tydliga önskemål från väldigt många studenter att vi skulle försöka genomföra arrangemanget och vi hoppades på det ända fram till i onsdags, då vi fick tydliga tecken att siffrorna för smittspridningen fortsatte kraftigt uppåt. Jag beslutade då att ställa in både den fysiska och digitala ceremonin och ta fram en plan för att återkomma senare med en ny inbjudan – som i den bästa av världar också kan vara möjlig att delta i också för närstående.
    Det går alltid att diskutera vad som är rätt eller fel. Jag har stor respekt för att många är besvikna i dag. Samtidigt har vi ett flertal perspektiv att ta hänsyn till: Smittläget, kritik om vi hade genomfört evenemanget som planerat, kritik om vi bara hade genomfört det digitalt utan chans att få komma fysiskt etc. Relativt många är också själva smittade eller måste vara hemma för att de har haft kontakt med smittade – det märkte vi bl a för att det var många som avanmälde sig.
    Jag förstår att du/ni är ledsna över det här. Jag är det själv.
    Ole Petter

  2. kistudentenisabelle says:

    Det är väldigt spännande att ni bestämde er för att ställa in nu när ni så sent som den 11 januari försäkrade oss om att examensceremonin skulle bli av – vad har förändrats på dessa knappa 2 dagar?

  3. Isabelle says:

    Hej! Jag undrar hur ni i denna tid av osäkerhet inte kan ha förberett för ett alternativt, digitalt, firande och hyllning av oss som tar examen?

Leave a Comment

Related posts