Hans Rosling had a tremendous impact around the world. Internationally he is known for his captivating analysis of global health data, for discovering a paralyzing disease in Africa and explaining its socio-economic causes, and for his intense curiosity and life-long passion for educating students, world leaders and the public. He lectured at the World Economic Forum as well as for new students at KI. And the students came first, just as he came first for the students.

Now, Hans Rosling will be a name associated with the University of Washington’s transformative work in population health. The UW Board of Regents has approved naming the $230 million building under construction on UW’s Seattle campus the Hans Rosling Center for Population Health.

At approximately 300,000 square feet, the Rosling Center for Population Health will support spaces for collaborative group work, active learning, offices and training for global partners and multi-disciplinary work in population health. Honorary naming of various spaces within the building will take place over the course of its construction and following its opening.

The above description of the building ties well into our new Strategy 2030 and our vision to strive for a better health for all. Hans inspired us to reflect upon health in the broadest possible sense – how health relates to poverty, climate change, human rights, and governance. His message was that we are global citizens and that we should shoulder the responsibility that comes with it.

The University of Washington motivates its decision to name its Population Health Initiative Building as follows: “Dr. Rosling had a unique ability to focus us in on the big picture, shift narratives and inspire people to action through his transformational use of data visualizations. His seminal efforts are foundational to the work of the Population Health Initiative and the University of Washington’s vision for harnessing innovative approaches to improve population health, and we are deeply honored that we will now forever be associated with his name.”

Hans gave lectures that were groundbreaking in their ability to disseminate new knowledge and to question prevailing concepts. Hans was a serial myth killer, no less, and he gave hope for the future, speaking about an interconnected world, a world where our destinies are intertwined.

I am proud that the University of Washington has decided to name their new building after Hans Rosling. This decision is a telltale sign that the multifaceted collaboration between our two universities rests on a common understanding of the importance and complexity of population health.

Tillkännagivandena av vilka forskare, författare och fredsförkämpare som tilldelas årets Nobelpris var i full gång förra veckan, och jag kommer på mig själv att reflektera över ifall innovatören Alfred Nobel hade varit nöjd över hur hans arv förvaltats. Nobelpriset har, som de flesta vet, sin grund i Nobels stora privata förmögenhet som han testamenterade till priser till de personer som ”gjort mänskligheten mest nytta” inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete.

Överlag tror jag att Nobel hade varit mer än tillfreds med resultatet av hans betydelsefulla donation (även om en del historiska utnämningar varit kontroversiella av olika skäl). Nobelförsamlingarna och kommittéerna lyckas med fingertoppskänsla lyfta fram de individer som åstadkommit mest kunskap och nytta. Nobels gåva till mänskligheten fortsätter att inspirera forskare och samhället i stort.

Privata initiativ viktiga

Man kan tro att tiden för stora privata initiativ hör till historien, men faktum är att donationer och gåvor från privatpersoner fortfarande spelar en viktig roll för att Karolinska Institutet ska kunna behålla sin spetskvalitet inom forskning. De privata gåvorna bidrar inte endast med värdefulla resurser, utan kan ofta även bidra till att helt nya angreppssätt kan prövas för att besvara viktiga forskningsfrågor.

Att ta emot pengar från privatpersoner, stiftelser och företag kan av vissa uppfattas som tveksamt, eftersom vi i Sverige länge har varit stolta över hur mycket vi som nation satsar på utbildning och forskning. Förutsättningarna har dock ändrats under de senaste decennierna, delvis på grund ökade kostnader och kraftigt ökad internationell konkurrens. I skenet av detta anser jag att fundraising är ett helt nödvändigt komplement till de nationella forskningsbidrag, statsanslag och EU-anslag som utgör och fortsatt kommer att utgöra merparten av KI:s finansiering. Donationer är ett tydligt och konkret bevis på styrkan i en organisations relationer till sin omvärld.

Långsiktiga relationer

Fundraising handlar om att bygga långsiktiga, ömsesidiga och hållbara relationer med samarbetspartners och vänner i omvärlden och utifrån dessa relationer skapa ökat stöd från olika aktörer, både i och utanför Sverige. KI är inte och ska inte vara en isolerad ö, det är våra samarbeten med omvärlden som gör oss framgångsrikt. Inför KI:s 200-årsjubileum år 2010 samlades uppemot en miljard kronor in till forskning och utbildning. Dessa gåvor, för att enbart nämna några exempel, har bland annat möjliggjort en av världens största bröstcancerstudier, Karma, och finansierat KI:s prisbelönta Aula Medica.

Och för bara ett par veckor sedan bestämde sig en donator att utöka sitt engagemang i ett större projekt om kronisk smärta med ytterligare 20 miljoner kronor, utöver en tidigare donation på 30 miljoner. Denna gåva gör det möjligt att planera för forskning med ett mycket mer långsiktigt perspektiv, vilket skapar bättre förutsättningar för forskarna att förstå orsaken till långvarig smärta och hitta metoder för att bota den.

Mindre donationer kan göra skillnad

Även mindre donationer gör stor skillnad. Ett exempel är HOPE, en avdelning på Astrid Lindgrens Barnsjukhus där KI och Karolinska Universitetssjukhuset samarbetar för att barn med mycket svår cancer får möjlighet att delta i tidiga studier, vilket inte hade varit möjlig utan gåvor från många privatpersoner och företag.

Det här är bara enstaka exempel på donationer som har bidragit till att KI har en sådan framträdande position på internationella universitetsrankningar. I en av de senast publicerade rankningarna har KI nått sitt bästa resultat någonsin. Donationer spelar stor roll också i sådana här mätningar.

Filantropi skapar förutsättningar

Vi är oerhört tacksamma till alla som har ger stöd till KI på olika sätt. Men jag vill vara tydlig med att vi aldrig kommer att kunna lova våra donatorer framgång och forskningsgenombrott – det är inte så medicinsk forskning i frontlinjen fungerar.

Däremot kan vi lova att vi gör vårt yttersta för att besvara de viktiga forskningsfrågor som ställs i olika projekt. En gåva kan göra att ett forskningsprojekt blir av eller att det tidigareläggs och därmed påskynda viktiga forskningsgenombrott. Ytterst kan det bokstavligt talat handla om skillnaden mellan liv och död.

Vid Karolinska Institutet verkar några av världens mest inspirerande forskare i vetenskapens framkant. Med rätt förutsättningar kan dessa forskare bidra till att förverkliga Karolinska Institutets vision: att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

KI har idag en stabil verksamhet inom fundraising, på Development Office, och vi har nu beslutat att signifikant växla upp den verksamheten ytterligare.

Tillsammans kan vi göra skillnad.

English version below

Nästa vecka öppnar portarna till KI Culture week 2019. Detta är en möjlighet för både dig som är student, medarbetare och anknuten att mötas över gränserna och samtidigt upptäcka några av alla de spännande kopplingar som finns mellan kultur, kreativitet och vetenskap.

Att Karolinska Institutet är ett kreativt universitet råder det inget tvivel om. Utan kreativitet, nyfikenhet och passion hade KI knappast haft en sådan ställning och position som ledande medicinskt universitet. Men kreativiteten stannar inte vid forskning och högre utbildning. Bland många av våra forskare, studenter, medarbetare och aluymni finns också ett stort kulturellt intresse och engagemang.

Många exempel

Historien visar många exempel på hur vetenskapen har inspirerat konsten och hur konsten har inspirerat vetenskapen. Själv är jag övertygad om att konst och andra kulturella uttryck bidrar till nya sätt att tänka som inspirerar vår kreativitet, utmanar oss i vårt arbete och således stärker vår kärnverksamhet.

På KI finns många kreativa personer och att få vara kreativa är viktigt för många av oss. Kreativitet är också ett av KI:s kärnvärden i Karolinska Institutets värdegrund som är en del av Strategi 2030, som ju togs fram genom workshops, möten och seminarier med ledning, chefer samt de medarbetare och studenter som anmält intresse att delta i strategiarbetet.

Vår värdegrund

I vår värdegrund skriver vi att kreativitet handlar om att vara nytänkande, ihärdig, att samverka och skapa utrymme för originalitet. Hur är du nytänkande och ihärdig i ditt arbete eller dina studier? Hur samverkar du med andra? Vad innebär kreativitet för dig och hur bidrar din kreativitet till vår forskning och utbildning? Det här är frågor vi behöver prata om tillsammans. För det är genom att skapa tillsammans som vi får den perspektivrikedom som krävs för att nå banbrytande resultat inom forskningen och att hålla hög kvalitet på våra utbildningar. KI Culture Week är ett utmärkt tillfälle att samverka över gränserna inom universitetet.

Jag hoppas att vi ses där!

I samband med kulturveckan anordnar Hagströmerbiblioteket i Haga tingshus guidade visningar. Här kan du anmäla dig.

Kulturveckans höjdpunkt sker den 18 oktober: KI:s Culture and Creativity Day i Aula Medica. Registrera dig till dagen via den här länken.

Welcome to KI Culture Week 2019!

Next week we launch KI Culture week 2019. This is an opportunity for students, researchers, staff and alumni to meet and at the same time discover exciting synergies between culture, creativity and science.

Karolinska Institutet is a creative university. Without creativity, curiosity and passion, KI would not be the leading medical university that it is today. But creativity does not stop at research and higher education. Many of our researchers, students and staff also have a great interest in culture and a dedication to art, music or other manifestations of the creative mind.

Many examples

History shows many examples of how science has inspired art and how art has inspired science. I myself am convinced that art and other cultural expressions contribute to new ways of thinking that inspire our creativity, challenge us in our work and thus strengthen the very core of our university.

At KI there are many creative people and being creative is important to many of us. Creativity is also one of KI’s core values as set out in our new Strategy 2030.

Create space

In our strategy, we write that creativity is about being innovative and persistent, with an openness to collaboration and with a willingness to create space for originality. What does creativity mean to you and how does your creativity contribute to your research and education? These are questions we are eager to discuss. It is through such discussions that we can get the richness of perspective that is needed to break new ground in research and deliver excellent quality in our education. KI Culture Week is a great opportunity to collaborate across borders.

I hope to see you there!

As part of KI Culture Week 2019, the Hagströmer Library arranges series of guided tours. Please register here.

The culmination of the Culture Week is the KI Cukture and Creativity Day, October 18th in Aula Medica. You find more information and registration form via this link.

Nyheten har väl knappast undgått någon som är intresserad av medicinsk vetenskap och forskning: Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har beslutat att årets Nobelpris i fysiologi eller medicin ska delas mellan William G. Kaelin, Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza. De tre får priset för sina upptäckter kring hur celler anpassar sig till olika syrenivåer, rön som lett fram till nya och lovande strategier för att behandla bland annat cancertumörer – som behöver syre för att utvecklas.

En direkt implementering av den här forskningen är skapandet av behandlingsformer som stryper tillgången av syre för cancercellerna och därmed reducerar möjligheten för tumörerna att växa. Sådana läkemedel är på gång och innebär att lådan med verktyg för att behandla cancer utökas och utvecklas. I så måtto ligger årets pristagare i linje med förra årets; James Allison och Tasuku Honjo, som fick 2018 års pris för upptäckten av cancerbehandling genom hämmande av immunförsvarets bromsmekanismer.

Årets tre Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har dessutom rent allmänt flyttat fram kunskapsläget kraftigt när det gäller hur syrenivåer reglerar väsentliga delar av vår fysiologi – från fosterstadiet och framåt.

Jag ska inte gå in på några detaljer kring de tre forskarnas upptäckter, det kan ni läsa om på andra håll. Låt mig bara konstatera att Nobelförsamlingen vid KI åter gjort ett mycket klokt och genomtänkt val av pristagare. Denna forskning skapar ny förståelse för och ökad kunskap om ett fundamentalt viktigt område inom fysiologi och medicin.

Thomas Perlmann, Nobelförsamlingen vid KI, tillkännager 2019 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. Foto: Erik Flyg

För Karolinska Institutet är frågan om öppen tillgång till vetenskaplig information, open access, ytterst viktig. Det är ett område som berör inte bara våra forskare utan också studenter, forskarstuderande och andra medarbetare.

I en tidigare blogg skrev jag om hur utvecklingen av tryckpressen ledde till dramatiska förändringar i hur kunskap spreds och kommunicerades. Detta hände för nästan 600 år sedan och det hände inte utan motstånd. Idag innebär digitaliseringen en lika dramatisk och välkommen förändring mot en demokratisering av kunskap. Återigen ser vi att det är svårt att realisera nya möjligheter. Lancet-kommissionen jag ledde konkluderade att höga kostnader försvårar tillgång till medicinsk kunskap och bidrar till den globala ojämlikheten i hälsa. Det är dags att kunskap blir en offentlig tillgång.

Det har nu gått ett drygt år sedan avtalet mellan Bibsam och det helt dominerande förlaget inom sektorn, Elsevier, sas upp. Det innebär att tillgången till vetenskapliga artiklar inte längre är lika omfattande som den var före den 1 juli 2018. Det här skapar problem för forskare inte bara på KI utan generellt i Sverige. Men som jag skriver i min tidigare blogg: det här är en viktig markering. Nu pågår det förhandlingar om ett nytt avtal och resultat kan förväntas i när framtid.

Betydligt större

Den här frågan är dock egentligen betydligt större än “bara” ett avtal mellan två parter. I själva verket handlar det om något så grundläggande som tillgång till data och kunskap. Jag har skrivit det tidigare här på bloggen: För mig är det väsentligt att forskningsresultat ska vara tillgängliga och öppna för alla att ta del av utan kostnad. Det är ett grundfundament för hela forskningens idé. Samtidigt finns det naturligtvis komplicerande faktorer. Publiceringsprocessen är inte gratis. Det finns praktiska hinder som sekretess, upphovsrätt och betalväggar. Olika vetenskapliga tidskrifter har olika tyngd och innebär därmed olika genomslag, trovärdighet och status för publicerat vetenskapligt arbete.

I den ideala världen bör vi sträva efter att hitta den perfekta kombinationen mellan öppen och gratis tillgång till vetenskaplig information och den enskilda forskarens rättighet och frihet att publicera sig där hon eller han önskar. Vi behöver hitta en hållbar lösning på denna ekvation. Här har vi en utmaning.

En serie texter

Karolinska Institutets universitetsbibliotek, KIB, arbetar mycket engagerat och aktivt med den aktuella frågan om öppen tillgång till vetenskaplig information, open access. Universitetsbibliotekets medarbetare Henrik Schmidt inleder nu publiceringen av en serie texter som ska belysa frågan om tillgänglighet utifrån olika perspektiv. Artiklarna bygger på de rekommendationer för omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem som Kungliga biblioteket tagit fram på uppdrag av regeringen. Den första artikeln ligger på KI:s webbplats och har rubriken Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer – meritvärdering.

Jag rekommenderar alla som är intresserade av den här viktiga frågan att följa KIB:s fortsatta publiceringar.

Så har då en ny termin rullat igång här på Karolinska Institutet och våra campus har fyllts på med totalt omkring 2 200 nya studenter på våra utbildningar.

Som rektor är det med en känsla av stolthet och glädje som jag ser dessa nykomlingar gå runt och försöka hitta rätt bland alla byggnader och salar. Ha förtröstan: Ni kommer snart att känna er som hemma här på KI och jag är övertygad om att ni efterhand kommer att undra hur dessa år kunde gå så fort.

Ni är alla mycket varmt välkomna hit till oss! Och välkomna tillbaka, ni studenter som redan hunnit tillbringa en eller flera terminer här på KI!

Ligger i toppen

Nyligen fick jag frågor från en journalist om hur det kommer sig att KI alltid ligger med i toppen bland Europas universitet i internationella rankningar. Detta med anledning av att Times Higher Education nyss publicerat ytterligare en stor jämförelse som placerar KI högst upp bland Nordens lärosäten. För en tid sedan kom också statistik som visar att antalet förstahandssökande till KI:s läkarprogram är högst bland alla program i hela Sverige.

Mitt svar på journalistens fråga var, i korthet, att det i grunden handlar om en god spiral. God kvalitet i utbildning och forskning leder till att de bästa vill söka sig till oss, vilket i sin tur leder till ännu bättre kvalitet och resultat.

Det här är förstås inget självspelande piano. För att upprätthålla en god kvalitet, måste vi ständigt arbeta aktivt för bli bättre. Vi kan aldrig slå oss till ro eller inbilla oss att KI:s goda anseende är något för alltid givet. Det är därför jag konsekvent pekar på vikten av att vi nu gör verklighet av vår nyligen antagna Strategi 2030.

Styrkan i mångfalden

En synnerligen angelägen del av Strategi 2030, och i KI:s verksamhet överhuvudtaget, handlar om styrkan i mångfalden, den självklara rätten till lika villkor oavsett bakgrund och vikten av att vi ständigt bekämpar alla tendenser till kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier. Det här är och måste vara ett fundament för ett universitet som KI – ja, för alla högre lärosäten.

Möten mellan olikheter och mellan människor med olika bakgrund, främjar och breddar kunskapsfält, initierar nyfikenhet, skapar möjligheter för nya och oväntade upptäckter och ökar förståelsen för vår omvärld. Dessutom berikar det oss alla som medmänniskor.

Strategi 2030 syftar bland annat till att skapa en gemensam värdegrund, där allas lika värde är en självklar utgångspunkt. Detta speglas också i vår vision: Vi driver utvecklingen av kunskap om livet och verkar för en bättre hälsa för alla. Det lilla men också stora ordet ”alla” säger att vårt perspektiv ska vara globalt och att vi ska arbeta för bättre och jämlik hälsa också för kommande generationer. Vi inleder nu på allvar arbetet med att implementera strategin i reell verksamhet och också ta sikta på att förverkliga vår vision.

Viktig mötesplats

Med den bakgrunden är det fantastiskt att kunna konstatera att KI är en stor och viktig mötesplats för människor från hela världen. Förra året tog vi emot ansökningar till våra utbildningar från nästan 150 länder. Varje gång jag går runt på campus i Solna eller Flemingsberg hör jag olika språk och fast vi är olika så brinner vi för samma sak: att lära sig mer, att utsträcka kunskapens gränser ännu lite till och för att dela med oss av våra kunskaper.

Den som följer min blogg vet att jag brinner för att undervisa. Förra veckan föreläste jag för studenter som går på KI:s tandhygienistprogram och hade lite senare tre föreläsningar i anatomi för läkarstudenter. Det är alltid inspirerande att träffa våra studenter. Ser fram emot nästa gång!

Föreläsning inför studenterna på KI:s tandhygienistprogram. Foto: Erik Flyg

Det är med glädje jag kan berätta att Karolinska Institutet vänder uppåt igen efter tre år med sjunkande anseenderesultat i Kantar Sifos nationella undersökning av svenska lärosäten. KI får värdet (TRI*M-index) 45 i årets (2019) undersökning. Det är en ökning från 2018, då KI nådde 36 i motsvarande mätning. Inget annat svenskt lärosäte ökar lika mycket som KI mellan 2018 och 2019.

KI har gått fram 9 platser – mer än något annat universitet – men vi måste vara ödmjuka. Nationellt är vi fortfarande under snittet och har en lång väg att gå. Dock ser jag denna ökning som ett tecken på att vi är på rätt väg.

När de tyngre internationella rankningslistorna publiceras ligger KI stabilt högt upp. Tittar vi bakåt i tiden har KI:s position inte försvagats. I flera fall ser vi tvärtom att placeringarna förbättrats. Vid årets så kallade Shanghai-rankning (ARWU – Academic Ranking of World Universities) fick KI placeringen 38, det bästa resultatet under de 17 år som denna rankning genomförts. Som jag tidigare sagt; att KI ständigt – år efter år – placerar sig högt upp i alla de olika internationella rankningar som görs, visar att vi står för kvalitet av yttersta klass. Samtidigt måste vi alltid understryka att sådana rankningar har metodbrister och att det är svårt att tvinga en så komplex aktivitet som ett universitet bedriver, in i en linjär skala.

Jag vill rikta ett stort tack till KI:s medarbetare, studenter och forskare för deras stora insats.

Detta leder mig in på vår Strategi 2030, det verktyg som ska leda oss i processen att ytterligare utveckla ett av världens bästa universitet. Den nya strategin kommer att hjälpa oss bli ett ännu mera banbrytande, samverkande och globalt universitet. Den nyfikenhetsdrivna forskningen med möjligheterna till vetenskapliga genombrott ska vara självklar och viktig vid KI, liksom en utbildning på hög nivå som vilar på vetenskaplig grund.

Vi kommer att behöva fokusera våra ansträngningar på flera områden för att nå dit: vi ska skapa en förutsebarhet i vad det innebär att vara student eller medarbetare inom KI, vi ska säkerställa ett fortsatt högt förtroende för KI som ledande medicinskt universitet och vi ska se till att vi fullt ut utnyttjar de senaste årens stora investeringar i moderna byggnader och infrastruktur.

Vi befinner oss sedan ett antal år i en förändringsprocess både vad gäller organisation och nya moderna lokaler. Parallellt med satsningen på forskningslokaler har vi det senaste decenniet arbetat systematiskt med att lyfta lärandemiljöerna till en ny nivå som bidrar till att ge våra studenter och doktorander en god grund för ett yrkesliv i forskningens eller folkhälsans tjänst.

Vi har i övrigt också byggt en mycket stabil grund med infrastruktur, nya interna regelverk och rutiner, och det gäller nu att till fullo utnyttja vår stabila grund. Förutsättningarna är på plats och vi står väl rustade för att vi ytterligare ska flytta fram vår position nationellt och internationellt.

Än en gång, tack alla ni som gör detta möjligt!

Metod och urval:

Målgrupp: Allmänheten, 18 – 74 år
Urvalsram: Allmänheten via Kantar Sifos Onlinepanel – en slumpmässigt rekryterad panel
Datainsamlingsmetod: webbaserad enkät
Fältperiod: 2019-07-11 till 2019-07-29
Antal intervjuer 4 443 intervjuer (som sammanlagt gav 12 022 utvärderingar)
Kännedomskrav: De som angett att de inte känner till lärosätet alls eller bara till namnet, har inte fått några följdfrågor om anseende

Läs mer på Kantar Sifo:s hemsida.

Årets så kallade Shanghai-rankning (ARWU – Academic Ranking of World Universities) visar att Karolinska Institutet står starkt i den allt hårdare internationella konkurrensen mellan lärosäten. Faktum är att KI, med placeringen 38, aldrig haft ett bättre resultat under de 17 år som denna rankning genomförts. Förra årets placering var 44.

Tittar vi på mer detaljerade rankningar (“Subject Ranking”), ligger KI ännu bättre till i de olika ämnena inom samlingsområdena “Medical Sciences” och “Life Sciences” – vilket naturligtvis inte är så konstigt med tanke på att KI är ett medicinskt universitet. Vi har t ex placering 21 i världen i “Clinical Medicine“. När det gäller “Nursing” ligger KI på sjätte plats. I ämnet “Public Health” är placeringen fem och i “Pharmacy and Pharmaceutical Sciences” fyra.

Nämnas kan att även Uppsala universitet (plats 62) och Stockholms universitet (73) finns med på listan över den 100 bästa universiteten i världen. Harvard toppar, följt av Stanford och Cambridge. Amerikanska och brittiska universitet dominerar listan. Detta betyder att KI kommer att vara placerat 3 i EU när/om Brexit inträffar.

Svår valsituation

Varje gång en universitetsrankning landar på mitt bord känner jag mig i en svår valsituation – i ett verkligt dilemma. Ska jag skriva om rankningen, eller ska jag låta bli? Om jag inte skriver, kommer det ändå frågor från media och andra som jag måste svara på. Om jag skriver, hjälper jag till att upprätthålla vad som är en helt omöjlig övning: att tvinga en så komplex aktivitet som ett universitet bedriver, in i en linjär skala.

I sin bok The Soul of a University kallar Chris Brink detta för “linearism”. Några av de parametrar som används i en universitetsrankning är uttryck för kvalitet – det vet vi. Men viktningen som rankningarna gör, kan tvinga alla universitet in i samma form och därmed motverka mångfald och diversitet. Därför ska inte klättring på en rankning vara ett mål i sig. Det måste vara ett välkommet resultat av det dagliga kvalitetsarbetet – inspirerat av våra egna mål och vår egen strategi.

Tydlig signal

Men icke desto mindre är det här en tydligt signal om att KI:s medarbetare och studenter står för en fantastisk prestation. Att KI ständig – år efter år – placerar sig högt upp i alla de olika etablerade rankningar som görs, visar att KI står för kvalitet av yttersta klass.

Det är lätt att bli fartblind, luta sig tillbaka och ta framgångar för givet. Det misstaget får vi inte göra. Allt fler universitet och högskolor världen över satsar nu mycket resurser på att förbättra sin undervisning och forskning. Vi lever i en sektor som utvecklas oerhört snabbt och där allt fler gör anspråk på forskningsmedel och anslag. Här måste vi finnas med, hitta nya samverkansaktörer och fortsätta gå framåt inom de områden där vi redan är ledande. Det är också viktigt att vi har politiken med oss. Ska Sverige utvecklas som en kunskapsnation, måste det finnas en genomarbetad och väl förankrad nationell plan och tillräckliga resurser avsatta för långsiktig strategisk satsning på högre utbildning och forskning.

Ett kvitto

Att få sådana här glädjande resultat av tunga och etablerade rankningsinstitutioner är, trots ovan nämnda dubier, ett kvitto på att vi är på rätt väg. Med de senaste årens omfattande satsningar på nya och moderna lokaler, uppgraderingar av infrastruktur, översyn av interna rutiner och regelverk och med vår nyligen beslutade Strategi 2030 i ryggen, har vi byggt ett fundament som ger oss utsökta förutsättningar att fortsätta vara ett världsledande universitet.

English version below

Situationen i Hongkong är fortsatt spänd och nyhetsrapporteringen berättar om eskalerande motsättningar mellan polis och demonstranter. Eftersom Karolinska Institutet, genom Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine (MWLC) bedriver verksamhet där sedan tre år, är jag naturligtvis mycket engagerad i händelseutvecklingen. Som jag tidigare skrivit här på bloggen så bevakar vi vad som händer timme för timme och står i ständig kontakt med våra kollegor och medarbetare på MWLC . Vi har också kontinuerliga avstämningar med det svenska konsulatet i Hongkong och bevakar vad som sker via andra kanaler.

I juni var jag själv i Hongkong tillsamman med MWLC:s direktör Sandra Ceccatelli. Vi besökte centret och kunde se demonstrationerna på nära håll.

Så här långt har KI:s verksamhet vid MWLC kunnat fungera normalt, bortsett från att en del medarbetare stundtals haft en del svårigheter att ta sig till arbetet på grund av störningar i kollektivtrafiken.

Förutsättning för etablering

Det som händer i Hongkong aktualiserar det som jag tidigare diskuterat ett flertal gånger både här på bloggen, men också på plats i Hongkong och i dialog med den politiska ledningen där: En förutsättning för etableringen och vår närvaro i Hongkong är att forskarna på MWLC får bedriva verksamheten i full akademisk frihet och med personlig säkerhet, utifrån samma principer som i Sverige. Skulle inte detta uppfyllas innebär det att vi i konsekvens måste överväga att ompröva etableringen.

Jag har haft direkt kontakt med Hongkongs chefsminister Carrie Lam, som i ett brev till mig redan hösten 2017 försäkrade att det ska råda akademisk frihet i Hongkong:

I see huge potential for Hong Kong in this area because of our competitive edge in the rule of law, rights and freedoms, IP protection, quality universities, local research talents, international network, collaboration with the neighbouring Shenzhen which has grown into a tech hub, etc. Indeed, autonomy and academic freedom of educational institutions of all kinds are enshrined in the Basic Law, a constitutional document that provides the basis of our “One Country, Two Systems”.

Jag utgår ifrån att chefsministern står fast vid sitt ord.

Kompetent ledningsteam

Frågor som rör akademisk verksamhet förlagd till andra länder, med andra traditioner, politiska system, kultur och historia, är aldrig lätta att hantera. Jag är oerhört tacksam och glad över att vi har ett ytterst kompetent och engagerat ledningsteam för MWLC på plats både i Hongkong och här i Stockholm. Jag känner mig trygg med att vi har en beredskap för att kunna ta hand om vår personal på bästa sätt och är övertygad om att vår närvaro i förlängningen kommer att gynna förutsättningarna för forskningens villkor i Hongkong. Det är därför viktigt att vi konsekvent och aktivt tar ställning för den akademiska frihetens principer och att samtidigt, genom att vara närvarande kan påverka utvecklingen positivt i ständig dialog med företrädare för myndigheter och de som styr politiskt.

Den verksamhet som KI bedriver i Hongkong är värdefull ur ett medicinskt grundforskningsperspektiv. Visionen är att MWLC ska fungera som nav för att utveckla samarbete med universitet i Hong Kong och i Greater Bay Area – ett av de mest dynamiska områdena för forskning och utveckling i Asien.

Medan jag arbetade med denna blogg kom ett yttrande från EU:s talesperson för Foreign Affairs and Security Policy. Hon skriver:

In light of the continuing unrest and the increase in violent incidents in Hong Kong, it is crucial that all sides exercise restraint, reject all kinds of violence, and take urgent steps to de-escalate the situation.

Det är just detta som nu är viktigt: att situationen de-eskaleras. Det är viktigt i denna akuta situation, men också viktigt för den långsiktiga utvecklingen av Hongkong och det internationella akademiska nätverk som vi alla är beroende av.

Hong Kong: Now we prioritize the safety of our employees

The situation in Hong Kong remains tense and the news tells of escalating conflicts between police and protesters. As Karolinska Institutet, through the Ming Wai Lau Center for Reparative Medicine (MWLC) has been deeply engaged in Hong Kong for three years, I am naturally very concerned about the recent turn of events. As stated in a previous blog, we monitor what happens hour by hour and are in close contact with our colleagues and employees at MWLC. We consult with the Swedish consulate in Hong Kong and monitor what is happening through other channels. In June I travelled to Hong Kong myself – together with MWLC director Sandra Ceccatelli. We visited the Center and were witnessing the demonstrations up close.

So far, KI’s operations at MWLC have functioned normally, except that some employees occasionally have had difficulties getting to work due to disruptions in public transport.

Prerequisite for the establishment

What happens now brings to the fore what I have discussed on this blog and in dialogue with the political leadership in Hong Kong: a prerequisite for the establishment of our Center and for our continued presence in Hong Kong is that our researchers at MWLC – like our researchers here in Sweden – are granted full academic freedom and personal security. Any development seen as inimical to academic freedom will force us to reconsider our engagement in Hong Kong.

I have had direct contact with Hong Kong Chief Executive Carrie Lam, who in a letter to me as early as autumn of 2017 assured me of her support of academic freedom:

I assume that the Chief Executive of Hong Kong stands by her words.

Competent managment team

It is always a challenge to establish academic activities in other countries, with other traditions, political systems, culture, and history. As a leading university we need to grapple with these challenges so as to contribute to the global academy and to enjoy the richness of perspectives that is a precondition for excellence in research and education. I am extremely grateful and pleased that we have such a competent and dedicated management team for MWLC on site, in Hong Kong and here in Stockholm. We are ready to take care of our staff in the best possible way and I am convinced that our presence in Hong Kong will have a positive impact on research and development in Hong Kong and beyond. It is therefore important that we consistently and actively take a stand for the principles of academic freedom and that we can positively influence developments in constant dialogue with representatives of the political authorities.

KI’s operations in Hong Kong are valuable from the perspective of basic medical research. My vision is that MWLC will serve as a hub for developing collaboration with universities in Hong Kong and the Greater Bay Area – one of the most dynamic areas of research and development in Asia. We are already on our way towards realizing this vision.

While working on this blog, a statement was issued by the EU Foreign Affairs and Security Policy spokesperson. She writes:

This is spot on: we must go from escalation to de-escalation. This is important in this acute situation, but this is also critical for the long-term development of Hong Kong and the international academic network we all depend on.

Jag tillsammans med Eva Wiberg, rektor Göteborgs universitet, Stefan Bengtsson, rektor Chalmers tekniska högskola, Peter Friberg, föreståndare för SIGHT (Swedish Institute for Global Health Transformation) vid Kungl. Vetenskapsakademien och professor Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet samt Carl Johan Sundberg, professor/prefekt här på KI, skriver på GP debatt om att universitet och högskolor har ett stort ansvar för omställningen till ett hållbart samhälle.

De globala hållbarhetsmålen kommer att få en viktig roll i EU:s nya ramprogram: ”In June 2018, the European Commission proposed a total budget allocation of €100 billion to finance science, research and innovation projects during the 2021-2027 period, of which the vast majority, €94.1 billion in current prices, would be allocated to the Horizon Europe framework program. The main aims are to strengthen science and technology, to foster industrial competitiveness, and to implement the sustainable development goals in the EU. Horizon Europe would introduce new features such as the European Innovation Council, missions to promote research results, and new forms of partnerships.” Också i Sverige ser vi att forskningsfinansiärer önskar att fokusera på hållbarhetsmålen. Från och med oktober kan man söka forskningsbidrag från FORMAS för stora projekt som ska bedriva forskning med hög relevans för FN:a globala hållbarhetsmål inom Agenda 2030.

Vad är egentligen nytt med hållbarhetsmålen och Agenda 2030? Vi har länge känt till att mänsklig aktivitet utmanar planetens gränser och att det finns stora olikheter i ekonomiska förutsättningar och hälsa som måste hanteras. Klimatfrågorna har varit på agendan i mer än 100 år. År 1896 framlade Svante Arrhenius beräkningar som visade att ökningar i koldioxidkoncentrationen i atmosfären skulle medföra stora temperaturförhöjningar. Och återigen sätter svenska forskare – och en svensk skolelev, Greta Thunberg – klimatfrågan på den internationella agendan.

Det som är nytt med FN:s Agenda 2030 är att den så tydligt påvisar de stora sammanhangen – hur klimat, miljö, resurser, ekonomi och hälsa är tätt sammankopplade. Man kan inte tala om klimatförändringar utan att också tala om hälsa. Och man kan inte tala om ekonomisk utveckling utan att samtidigt se på hur vi utnyttjar olika naturresurser. FN:s agenda sätter tydliga mål och de ska nås innan vi skriver 2030.

Vem har ansvaret för att realisera ambitionerna i de 17 hållbarhetsmålen? I Agenda 2030 framhålls att om resan mot 2030 ska bli framgångsrik måste den involvera regeringar såväl som parlament, FN-systemet och andra internationella institutioner, lokala myndigheter, ursprungsbefolkningar, civilsamhället, näringslivet och den privata sektorn, det vetenskapliga och akademiska samhället, och ”alla människor”

Det som behövs nu är att varje aktör kliver fram och definierar sitt eget ansvar. En kritisk utgångspunkt är då att ingen enskild aktör kan hantera de utmaningar vi står inför. Aktörerna i den långa listan ovan måste gemensamt skapa allianser av en helt ny typ, där särintressen måste vika för övergripande mål.

Universitet och högskolor har ett stort ansvar för omställningen till ett hållbart samhälle. Ska de 17 globala målen infrias, behövs ett strukturerat och gemensamt arbete där alla arbetar och drar åt samma håll. Kunskap och samverkan är nyckelfaktorer om vi ska klara detta. Universitetens insatser i detta är avgörande.

Vi måste skapa förståelse för hållbarhetsmålen och hur de kan uppnås. Vi måste revidera våra utbildningsprogram för att förbereda morgondagens ledare och medborgare att möta de globala utmaningarna. För forskningen är den första och viktigaste åtgärden att tillse att olika, redan kända, forskningsbaserade lösningar kommer till nytta utanför universitetens väggar.

Att samhällsutmaningarna hör ihop ställer krav på ökad tvärdisciplinär kompetens ”vilket bör premieras i större utsträckning än i dag”, som den svenska Agenda 2030 delegationen skrev i DN debatt 11/3 2019. De helt nya och avgörande genombrotten kommer från grundforskning.

Fjorton av de 17 hållbarhetsmålen har direkta kopplingar till hälsa. När vi nu utmanar planetens gränser måste hälsa ses i en bredare kontext än tidigare. Det är inte utan grund att vår nya Strategi 2030 har samma tidshorisont som FN:s Agenda 2030. Tillsammans har svenska lärosäten den breda kompetensen som är helt nödvändigt för att belysa hur de olika hållbarhetsmålen hänger ihop och påverkar varandra. Denna kompetens måste komma beslutsfattare, näringslivet och det civila samhället till del.

Rethinking Higher Education Conference

Edit: Idag 15 augusti gick SSF ut med att de utlyser 200 miljoner kronor för forskning som kopplar till FN:s Agenda 2030.

Ett stort tack till Lennart Levi, MD, PhD och Professor em i psykosocial miljömedicin, som har varit en viktig inspiratör för KI:s arbete med de globala hållbarhetsmålen.

President's blog

University of Washington names Population Health Initiative building after Hans Rosling

Både stora och små donationer betyder mycket för forskningens framgångar