Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

De senaste veckorna har svenska lärosätens relationer till Kina diskuterats i svenska medier och flera reportage har tagit upp forskningssamarbete som finns mellan svenska högskolor och universitet och ett antal utpekade lärosäten i Kina som sägs stå nära den kinesiska militären. Det här är en helt nödvändig diskussion i en värld som har blivit alltmer polariserad och turbulent.

Vi såg under pandemin hur viktigt det är att samarbete internationellt, även med forskare i auktoritära regimer. Delning av kunskap var avgörande för att vi snabbt kunde utveckla tester och vacciner mot ett virus som ju inte kom med någon handbok om hur det skulle hanteras. I dagens geopolitiska konflikter används begränsningar av forskningssamarbetet som ett instrument. Detta kan få allvarliga och oöverskådliga konsekvenser för vår förmåga att möta gemensamma hot.  

Svåra övervägande

Att upprätthålla det nödvändiga forskningssamarbetet är en utmaning som innebär svåra och noggranna avvägningar mellan å ena sidan öppet och gemensamt kunskapssökande för ömsesidiga mål och å andra sidan riskbedömningar för att förhindra att kunskapen inte missbrukas politiskt eller militärt. Exemplen som förs fram i veckans rapportering visar att lärosätena behöver kompetens om internationella förhållanden för att kunna samarbeta internationellt utan att vara naiva eller överdrivet rädda.

För stöd i dessa avvägningar tog KI för några år sedan initiativ till en extern rådgivande grupp för globala relationer. Denna grupp arbetar nu på uppdrag av och i samverkan med Sveriges universitets och högskoleförbund (SUHF). KI har också tagit fram stöd för arbetet med ansvarsfull internationalisering. Det här är nödvändiga och viktiga redskap när vi ska bedöma våra internationella samarbeten. Lärosäten måste själv utveckla och besitta kompetens inom det här fältet – alternativet är politisk överstyrning.  

Utveckla internationellt samarbete

Det är en grundläggande princip att utveckla internationellt samarbete inom akademin. Att isolera, bojkotta och använda “science sanctions” i den internationella forskningspolitiken kan vara befogat i begränsande och högst specificerade fall, men är normalt ingen framgångsväg om vi vill värna akademins ställning i världen. Målet bör vara att i möjligaste mån fortsätta samarbeten även under svåra förhållanden, men samtidigt ha en förmåga att sätta stopp. När och hur detta ska ske är ofta svårt att definiera, det finns många omständigheter som påverkar ett sådant ställningstagande.  Min personliga övertygelse är att samarbete och utbyte med kollegor och lärosäten i andra länder ska ses som något grundläggande positivt. Genom möten, samtal, kontakter främjas ömsesidig förståelse och idéer samtidigt som värderingar och kunskap får spridning och får lättare att fästa. I förlängningen innebär det rimligen att vi ser en utveckling mot mer öppenhet, frihet och ett större utrymme för grundläggande mänskliga rättigheter.

Auktoritär riktning

Det är också viktigt att tänka på att de avvägningar vi behöver göra inte bara avser Kina utan en växande rad länder och system som går i auktoritär riktning. Vi har de senaste åren sett hur demokrati, yttrandefrihet och akademisk frihet tappat fotfäste i världen. Senast häromdagen kom Economist Intelligence med sin årsrapport Democracy Index – ännu en gång utan något positivt trendbrott. Indexet landar på ungefär samma värde som förra året – som då var det lägsta någonsin. Med tanke på att det endast är 24 länder som enligt senaste demokratiindex bedöms vara “fullvärdiga demokratier”, är det svårt att upprätthålla kontakter endast med de länder som uppfyller dessa krav. Till exempel klassas nu USA som ”flawed democracy”.

Rapporteringen under de senaste veckorna har främst fokuserat på forskning med militära tillämpningar. Karolinska Institutets forskning har föga militärt intresse, även om det finns forskare även vid KI som samarbetar med forskare vid de lärosäten som kallas ”de sju försvarssönerna”. Det är främst teknisk inriktning som står i centrum i den geopolitiska dragkampen kring kunskapsutveckling. Det finns en risk att man applicerar samma farhågor på medicinsk forskning som forskning kring halvledare och robotteknik.  För KI är det centralt att utveckla och bedriva samarbeten globalt, också med Kina som på flera områden ligger i framkanten av den medicinska forskningen. I Kina finns tillgång till stora patientgrupper och väl utbyggd forskningsinfrastruktur.

Värderingsskillnader

Värderingsskillnader skapar svårigheter, exempelvis rörande forskningsresultats användning (uppbyggnaden av avancerade övervakningssystem är aktuellt tema). Även förutsättningarna för forskares, lärares och studenters frihet och regler rörande djurskydd är exempel på frågor där vi har olika syn.

Självklart ska vi inte vara naiva. För att kunna fortsätta utveckla vårt samarbete med kollegor i Kina och andra auktoritära länder måste KI fortsätta understryka och utveckla våra värderingar och principer så att vi kan göra tydliga och ansvarsfulla val. Vi behöver sätta stopp när kunskapsutveckling potentiellt kan missbrukas och utnyttjas av auktoritära regimer. Och vi behöver större transparens från Kinas sida så att vi får mer insikt i förhållanden för våra kinesiska studenter, medarbetare, kollegor och andra som berörs av vår verksamhet. Bristen på sådan transparens ledde under hösten till att KI beslutade att pausa samarbetet med China Scholarship Council.

Strategi för samarbete

En strategi för samarbete med Kina antogs av en enig riksdag 2019. I korthet innebär strategin att Sverige bör fortsätta upprätthålla handel och andra utbyten med Kina, samtidigt som vi ska vara uppmärksamma på förändringar och försämringar t ex avseende mänskliga rättigheter vilket kan komma att påverka framtida relationer.

Det som gäller för handel gäller också för forskningssamarbete: vi kan inte sluta samarbeta med kollegor i Kina. Men vi måste samarbeta på ett ansvarsfullt sätt med ett fokus på värdegrund och etik.  Och vi får inte avhända oss möjligheten att kritisera brist på yttrandefrihet, demokrati eller hur regimen behandlar minoriteter. Det gäller att hålla fast vid vår värdegrund.