Unikt samarbete öppnar för professur i kardiovaskulär prevention

Vi har arbetat för det ett bra tag och nu har vi nått målet: utlysningen av en professur i preventionsmedicin. Det sker tack vare insatser från flera aktörer – privata som offentliga: Norheds stiftelse via Hjärt-Lungfonden, hälsoanalysföretaget Werlabs, fordonstillverkaren Scania och Region Stockholm. Dessutom har en privatperson bidragit med medel till professuren.

Underprioriterat

Prevention är underprioriterat inom såväl vården som i samhället i stort, trots att vi vet att det er ett stort behov för att hindra sjukdom och främja hälsa. Det finns flera orsaker till att det inte satsas tillräckligt på prevention. En av de tydligare är att prevention bygger på långa tidsperspektiv:

“Vad kan uppnås i dagens budgetsystem där intäkter och kostnader ska balanseras varje år, men där nyttan av prevention kan hämtas hem långt senare? (…) Det ligger en utmaning i att motivera satsningar på stöd till hälsofrämjande och prevention när effekterna av sådana insatser först faller ut längre fram. Hur motivera omfördelningar av medel i hälso- och sjukvårdsbudgeten från kortsiktiga till sådana långsiktiga insatser?”

Frågorna ställdes i den nyligen publicerade slutrapporten från Region Stockholms långtidsrapport “Hälsa och vård 2040“. De är relevanta och viktiga. Hälsofrämjande insatser som görs i dag kanske ger effekt om kanske 10 eller 25 år. Det är svårt att få en omedelbar avkastning på insatta medel och de är ett problem när vi arbetar med budgetar och bokslut på årsbasis. Att vi hämtar hem “vinsten” ett decennium senare hjälper inte de politiker som är satta att få ihop budgeten i dag.

Kortsiktighet

Det är i grunden samma problem kring kortsiktighet som vi ser inom till exempel klimatfrågan, även om processen där är tvärtom. Det vi tar ut i dag – i form av koldioxidutsläpp till värme, transporter och annan konsumtion – låter vi framtida generationer betala.

Att lösa denna gordiska knut med att skapa en långsiktigt hållbar och framtidsinriktad investering i hälsofrämjande och tidiga insatser är långt ifrån enkelt. Men det finns sätt att komma framåt. Ett sådant är att samverka brett i samhället.

Bredare bas

Karolinska Institutet har arbetat länge för att etablera en större satsning på kunskapsutveckling och forskning kring prevention. Inte minst har KI-professorn Mai-Lis Hellenius gjort en fantastisk insats inom detta fält. Nu tar vi ytterligare ett stort steg framåt. Vi har precis utlyst en ny professur i kardiovaskulär prevention. Det sker tack vare god samverkan mellan näringsliv, civilsamhälle, offentlig verksamhet och akademi. Genom att stödet kommer från samhällets olika sektorer, säkerställer vi just den bredd vi eftersträvat när vi började skissa på den här professuren. Det är ju nämligen så att såväl näringsliv som civilsamhälle och offentlig verksamhet har mycket att vinna på en ökad generell samhällssatsning på prevention. Genom att bygga upp strukturer där olika parter kan gå in och stödja projekt där det finns gemensamma intressen, kan vi gemensamt komma betydligt längre än om vi ensidigt hade varit beroende av enskilda bidragsgivare eller statsanslag.

Utveckla mer

Det här är en modell som jag tror är nödvändig att utveckla och arbeta mer med framöver – också inom andra forskningsfält.

En stor del av nutidens sjukdomsbörda orsakas av ohälsosamma levnadsvanor. En majoritet av alla hjärtinfarkter och stroke skulle vi sannolikt kunna förebygga liksom minst vart tredje fall av våra vanligaste cancerformer och vart annat fall av typ 2 diabetes. Ny forskning visar också att en hälsosam livsstil kan bidra till att förebygga demenssjukdomar, även Alzheimers sjukdom. Det vi behöver veta mer om är bland annat vilka preventiva insatser som är mest effektiva för att åstadkomma livsstilsförbättringar och hur sjukvården bäst kan nå de människor som behöver insatser mest.

Vinnarna

Det är frågor som den nya professuren ska arbeta med och hitta svar på. De stora vinnarna av detta – på lång sikt – är alla de individer som kommer att slippa insjukna i undvikbara sjukdomar, men också alla de delar som bygger vårt samhälle: civilsamhället, näringslivet och den offentliga sektorn.

Läs mer om den kommande professuren i den nyhet som publicerats tidigare i dag och där det redogörs närmare för syfte, inriktning och prioriteringar. H.K.H. Prins Daniel ger namn åt och beskyddar satsningen: Prins Daniels professur i kardiovaskulär prevention.

0 comments

Leave a Comment

Related posts