Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

Sedan några år är Karolinska Institutet, via universitetsalliansen Stockholm trio (KI, KTH och Stockholms universitet) på plats med egen representation i Bryssel. Närvaron i “EU:s huvudstad” är en viktig markering från vår sida om den vikt vi tillmäter EU:s aktiviteter gällande både forskning och högre utbildning. Men kontoret har också en praktisk betydelse, främst när det gäller KI:s långsiktiga ambition att bli mer synligt i EU-sammanhang. Det gäller inte minst avseende våra möjligheter att påverka framtida inriktningar och prioriteringar inom EU:s ramprogram för forskning. Från KI:s sida hävdar vi att EU borde investera mera i forskning på hälsa. Vi stödjer inspelet från organisationen The Guild om just detta:

In response to the European Commission consultation on the Horizon Europe programme, The Guild highlights that the last three years have demonstrated the critical need for investing in health research, to ensure that citizens across Europe have access to innovative and high-quality healthcare. We also stress the importance of ensuring appropriate data sharing, multinational clinical trials, and access to digital solutions as a critical way to enhance the effectiveness and affordability of healthcare in Europe.

Förra veckan hade jag förmånen att få vistas ett par dagar i Bryssel och med hjälp en utomordentlig planering från kontorets sida, blev det dagar fyllda angelägna samtal och utvecklande utbyte.

Högintressant tid

Högt upp på agendan för flera möten fanns bland annat rollen som Sverige just nu har, som ordförande för ministerrådet. Det är en högintressant tid för EU just nu, inte minst för ett ledande medicinskt universitet som KI. Frågor som rör lagstiftning kring hälsodata, satsning på life science, implementeringen av EU som en hälsounion och den alldeles nyligen antagna EU-strategin för global hälsa är bara några exempel på ämnesområden som verkligen har direkt bäring på vår verksamhet. Läs gärna ett tidigare blogginlägg som tog upp bland annat dessa EU-relaterade frågor.

Det är min absoluta övertygelse att Sverige, tillsammans med andra samarbetspartners inom EU, har stora möjligheter att faktiskt konkret påverka utvecklingen i EU inom områden som rör hälsa, forskning och högre utbildning. Förutom att Sverige nu håller i ordförandeklubban, så har vi en stabil och högst relevant ställning som en framstående kunskapsnation, inte minst inom medicin och hälsa. Vi har också ett mycket gott anseende som ett framträdande innovationsland. Samtidigt har Sverige potential för att få ett mycket större genomslag inom EU:s organ och beslutskanaler.

Ökat svenskt deltagande

Jag vet att det görs insatser för att skapa mer incitament för ökad svensk aktivitet. Här skulle det svenska ordförandeskapet kunna vara just ett sådant tillfälle att sprida ordet om vikten av ett ökat svenskt deltagande i EU:s processer.

KI har som ambition att öka både närvaro och synlighet inom EU. Sedan Brexit är KI tveklöst ett ledande medicinskt universitet i EU och det för med sig såväl ett ansvar som stora möjligheter. För att realisera dessa möjligheter – t ex i form av högre EU-anlag till angelägen forskning, EU-gemensam lagstiftning som underlättar och förbättrar möjligheterna för forskning eller enklare och tydligare regler för mobilitet för studenter, doktorander och forskare inom EU – krävs att vi har en strategi för kunskapsförmedling, engagemang och policypåverkan. Det är en sådan strategi vi nu i allt större omfattning är i färd med att ta fram och formulera, bland annat via universitetsalliansens gemensamma satsning på kontoret i Bryssel.

Kunskapshöjning

Det handlar inte om några större investeringar. Knappt två tjänster delat på tre lärosäten. Den potentiella utkomsten kan bli mångdubbelt större. Jag tänker inte minst på den kunskapshöjning för forskare och förvaltning om EU:s ofta komplicerade besluts och utlysningsprocesser som vi nu, bland annat tack vare den här satsningen, håller på att genomföra. Till exempel kunde uppemot 20 forskare från alla tre lärosäten i höstas genomgå en särskild EU-kurs i regi av vårt gemensamma EU-kontor. En upprepning av den kursen planeras kommande höst. Syftet är att öka kunskapen om EU utifrån forskarens behov och intresse.

Forskningssamarbete

En annan sak som slog mig i samband med besöket i Bryssel är de svårigheter gällande forskningssamarbete som uppkommit som en direkt följt av Brexit. Vi ser försök från EU:s sida på att exkludera enskilda forskningsområden från samarbeten med Storbritannien. Det här drabbar givetvis forskare och forskning i Storbritannien, men det riskerar också att få negativa följder för forskare och forskning inom EU. Britterna söker upp andra samarbeten, i andra delar av världen, samtidigt som EU tappar tillgång till den kompetens och den höga kvalitet som Storbritannien kunnat bidra med.

Även här menar jag att Sverige och ett ledande universitet som KI kan fungera som stabiliserande aktör. Det är inte en framgångsväg att säga upp väl fungerande forskningssamarbeten med Storbritannien eller andra nationer. Internationell samverkan och samarbete mellan forskare är alldeles för viktigt för det.

Jag vill gärna passa på att tacka vårt EU-kontor för mycket bra dagar i Bryssel. EU:s forskningspolitik och forskningsfinansiering blir alltmer viktig för KI. Det gäller att följa med i vad som sker. Och påverka processerna så att hälsa får det fokus som krävs.

Läs mer om universitetsalliansen Stockholm trio på KI:s webbplats.