A couple of days ago, but published this morning, I wrote a blog post with a link to a text about Hong Kong that I published in August. The last day, the situation in Hong Kong has deteriorated and is now becoming worse by the minute. The violence has literally moved into the university campus areas, the general safety for the people of Hong Kong cannot be guaranteed anymore and the commute to and from work places, schools and universities is strongly affected.

Because of the current situation, KI has now made the decision of temporarily closing down operations at our Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine. We advise our staff at the centre to stay at home, for safety reasons. It is unclear at this point how long the closure needs to last.

(Update: KI were able to reopen MWLC Tuesday November 19th, after a few days of temporary closure, and it is now running according to normal routines)

KI also have two students in Hongkong, through our exchange program. One of the students will leave Hong Kong shortly. KI will recommend the other one to do the same. We have continual contact with both of them.

The situation in Hong Kong is extremely difficult, potential dangerous and there are no signs of stabilization or improvement yet. We must be prepared for the worst, yet hope for the best.

There is also a short article on the siuation in Hong Kong, published (in Swedish) on KI’s web site.

A world leading university must be visible and active on the global scene. Our new Strategy 2030 leaves no doubt about that. We need the richness of perspectives that we get through international collaboration and we need to see health in a global perspective.

In the realm of research China is now snapping at USA´s heels and is on track to assume the position as the world´s number one R&D spender. We must relate to China, with the same critical attitude and the same attention to ethics, academic freedom and values that we apply to other international partners. Possibilities and challenges go hand in hand, as became abundantly clear to me on my trips earlier this year to Shanghai and Hong Kong. Please read my blog post from August, where I discuss the current situation in Hong Kong in some detail.

Fairs and events

Recently, a delegation from KI traveled to several cities in China for student recruitment fairs and networking events with KI’s alumni.

Academic Vice-President Bob Harris, supported by Nailin Li, Academic coordinator for China, Frank Chefing Ning, KI doctoral student representative, and Monika Berge, KI coordinator for KI-CSC programme, represented KI at the annual China Scholarship Council (CSC) Fairs. Currently, KI receives about 30 PhD students supported by CSC scholarship every year, and several more guest researchers and postdocs.

Collaborations

KI recently received a grant from STINT (the Swedish Foundation for International Cooperation in Research and Higher Education). The project thus supported will take a fresh look at international academic collaborations and aims to identify obstacles, ethical challenges, and success factors. The overriding goal is to improve on current models of international collaborations in order to strengthen our academic interactions with China and other international partners.

Alumni networking

Our alumni networking activities constitute an important element of these interactions.

Megan Osler, head of KI’s alumni office, accompanied the delegation to China to organize events in Beijing, Shanghai, and Shenzhen. Today, many of KI’s alumni in China work in key positions in China’s leading medical universities, governmental institutions, health care organizations, and pharma/biotech. The young generation of alumni expects bright futures, thanks to their international KI education. Building and fostering contact through alumni networks is an important tool to connect alumni back to KI, and pave the way for future exchange within the realms of education, research, and innovation.

Bottom-up

Most international collaborations are “bottom-up”, initiated by individual researchers. This is how it must be and this is how it will continue to be in the foreseeable future. But a flourishing alumni network may help establish new contacts and help forge new collaborative links that are ideally suited to the scientific questions at hand. My vision is that KI will stand as a university known for its attention to those who consider KI as their alma mater. We are on the right track. As one KI alumnus put it in the wake of my recent travel to our collaborative partners in Singapore: “Many KI alumni in different parts of world, like myself, love to keep close link with KI via networking, regular interactions and gathering (e.g., on regional basis) for building up friendship, sharing great experience, enhancing collaborations, upholding leadership, and importantly making more contributions to KI in one way or another.”

Read more about the visit in China on KI’s website.

Förra veckan publicerade jag här på bloggen några inledande perspektiv inför det kommande arbetet med forskningsproposition 2020. Bland annat refererade jag till ett antal områden, som vi på KI menar är särskilt viktiga att satsa på:

Ökade resurser till den fria forskningen för att öka chansen till avgörande forskningsgenombrott.
Ökade resurser till forskningsinfrastruktur för att Sverige ska kunna stå sig i en allt hårdare internationell konkurrens.
Ökade resurser för att bygga upp en e-infrastruktur för hälsodata.
Riktade satsningar mot precisionsmedicin.
Riktade satsningar mot implementeringsforskning, för att minska tiden från forskningsresultat till förbättringar i vården.

I vårt inspel till utbildningsdepartementet har vi fördjupat resonemanget kring dessa områden enligt följande:

Fri forskning – för framtidens folkhälsa

Grundforskningen är plattformen för innovation och samhällsutveckling. Det är därifrån genombrotten kommer som sätter Sverige på den internationella forskningskartan och som krävs for att lösa de stora samhällsutmaningarna. Historien har visat att stora genombrott oftast kommer från forskning som drivs fram av forskarnas egna idéer.

För att säkra forskningens långsiktiga kvalitet är det av avgörande betydelse att enskilda forskare kan söka stöd till sin forskning av en instans på nationell nivå och härvid bli bedömda i konkurrens efter strikt vetenskapliga kriterier. Karolinska Institutet anser att statliga forskningsfinansiärer, i första hand Vetenskapsrådet (VR), bör få ökade resurser till fritt sökbara projektmedel. De projektanslag VR idag har möjlighet att fördela till medicinsk forskning är oftast alltför låga för att finansiera avancerad experimentell forskning eller kliniska studier.

Fria projektbidrag är särskilt viktiga för grundforskningen, för forskare i början av karriären och för nyfikenhetsdriven forskning. KI välkomnar att ämnesråden nu prövar ett tredelat anslagssystem för projektbidragen, med separata nivåer för ”starting, consolidator och advanced grants”, enligt den modell som tillämpas av European Research Council (ERC). Projektbidrag är en av de centrala finansieringskällorna för alla medicinska fakulteters verksamhet och är dessutom starkt kvalitetsdrivande. Att minska dem vore att försvaga Sveriges ställning som framstående forskningsnation.

Basanslagen är en viktig del i stödet för den fria forskningen men det kan inte ökas på bekostnad av resurser till de statliga forskningsfinansiärerna. KI föreslår därför att SFO-medlen (SFO = strategiska forskningsområden) permanentas och att de delas ut som ett tillägg till basanslaget.

Statliga finansiärers krav på medfinansiering är ett stort bekymmer. Statliga forskningsfinansiärers krav på medfinansiering från universitet och högskolor bör minska, detta då lärosätenas enda medfinansieringskälla är det statliga basanslaget. Basanslaget bör utnyttjas till de ändamål det tilldelats för av regeringen, såsom finansiering av professorer och lektorer, viss del av forskarutbildningen och teknisk infrastruktur samt till strategisk verksamhetsutveckling.

Forskningsinfrastruktur

Forskningsinfrastrukturer är idag centrala för att universitet, högskolor och företag gemensamt ska kunna möta globala samhällsutmaningar och krävs för att utbilda framtida kompetens inom industri och samhälle. En samordning och samutnyttjande av dessa avancerade infrastrukturer behövs för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande, upprätthålla ”state-of-the-art” vad gäller instrumentering, kompetens och erfarenhet, och för att kunna erbjuda forskare tillgång till infrastrukturer som inte kan drivas av enskilda forskargrupper. Lärosätenas förmåga att med egna medel finansiera forskningsinfrastruktur har blivit alltmer begränsad på grund av ökade investeringskostnader och för att det finns få externa finansiärer för detta.

Det finns ett särskilt behov av koordinering av dyra, avancerade forskningsinfrastrukturer på nationell nivå. VR har detta ansvar men dess resurser har på senare tid dränerats p.g.a. internationella satsningar (och den svaga kronan) och det finns en risk att VR inte kommer att kunna göra en ny utlysning 2021, vilken kommer att få uttalat negativa konsekvenser.

Det har gjorts stora statliga investeringar i anläggningar såsom MAX IV och ESS. Även medicinsk forskning kan använda sig av dessa infrastrukturer, i synnerhet om man kompletterar MAX IV med ett strålrör för medicin. En säkerställd finansiering för MAX IV och ESS måste dock finnas utan att resurser för övriga infrastrukturer utarmas.

Den stora life science-infrastrukturen, Science for Life Laboratories (SciLifeLab) i Stockholm och Uppsala stärker Sveriges attraktionskraft och internationella profilering. Det är viktigt att SciLifeLab – en nationell infrastruktur – även fortsättningsvis tillförs medel så att den kan förbli den motor i svensk life science forskning som den utvecklats till.

KI:s samlade bedömning är att betydande nya satsningar behövs för att säkra en fortsatt utveckling av svensk forskningsinfrastruktur.

E-infrastruktur för hälsodata

En säker och effektiv datahantering är av grundläggande betydelse för framgångsrik forskning och innovation och kommer att vara en viktig drivkraft för att Sverige ska kunna bibehålla och stärka sin position internationellt. Hanteringen av forskningsdata är en av de största utmaningarna för samtliga vetenskapsområden idag. En nationell satsning för datahantering – hur data hanteras, organiseras och struktureras under hela forskningsprocessen – inklusive lagring, överföring och spridning av data – är en stor utmaning. En sådan infrastruktur bör bygga på FAIR-principerna, som ska främja god datahantering och ökad kvalitet i forskningen genom certifiering av datahanteringstjänster, kvalitetskontroll och uppföljning.

För att åstadkomma detta föreslår KI en successiv uppbyggnad av en nationell infrastruktur i samarbete med sjukvårdsregionerna och nationella aktörer. Infrastrukturen bör även hantera länkning mellan nationella register, som handhas av Socialstyrelsen och SCB, samt kvalitetsregister. En e-infrastruktur för hälsodata, som inkluderar säker hantering av avidentifierad klinisk och patientgenererade data, kan användas för klinisk och translationell forskning, men även för framtagning av nya metoder och modeller inom statistik, beräkningsmedicin, informatik och artificiell intelligens.

Precisionsmedicin

De senaste årens forskningsframsteg inom bland annat molekylära biovetenskaper, bioinformatik och nya bildtekniker har drastiskt ökat möjligheterna till precisionsmedicin. Med precisionsmedicin avses diagnostiska metoder och terapi för individanpassad utredning, prevention och behandling av sjukdom, applicerade på individnivå eller i delar av befolkningen. På sikt kommer dödliga sjukdomar bli kroniska och kroniska sjukdomar kommer att kunna botas men för att nå dit krävs specifika satsningar och en nationell samordning. SciLifeLab har en central roll i denna utveckling. Den teknikutveckling som pågår vid SciLifeLab främjar framväxten av molekylär precisionsmedicin. Här finns också betydande möjligheter för innovation, implementering i sjukvården och kommersialisering. KI anser att finansieringen för SciLifeLab långsiktigt måste säkras. Genomic Medicine Sweden (GMS) är en annan mycket viktig struktur som verkar för att snabbt föra ut nya forskningsrön till hälso- och sjukvården. En långsiktighet för GMS måste också säkras.

Implementeringsforskning

Nyttan med forskningsresultat och innovationer uppstår först när produkten eller tjänsten tas i praktiskt bruk. Ofta kräver detta förändringar i rådande organisation och arbetssätt vilket är en utmaning. Utländska exempel visar på goda möjligheter att stimulera samverkan mellan universitet och hälso- och sjukvård som främjar nyttiggörande. I England finansieras med statliga medel samverkan inriktad på att sprida och implementera forskningsresultat och stödja anpassningen av sjukvårdsorganisationerna till bruket av de nya metoderna. Nyckeln till detta har varit en kraftfull satsning på translations- och innovationscentra i samarbete mellan sjukvården och de ledande universiteten (Biomedical Research Centres, BRC). Dessa satsningar har påskyndat överföringen av nya upptäckter från forskningen till sjukvården. Ledande multinationella Life Science-företag har etablerats i anslutning till dessa centra och antalet kliniska prövningar har ökat betydligt. En riktad satsning bör därför göras med medel för implementeringsforskning och implementeringscentrum, t.ex. en nationell forskarskola, i samarbete med kommuner och landsting t.ex. genom en utlysning av VINNOVA.

I början av maj meddelade sjukhusdirektör vid Karolinska Universitetssjukhuset, Björn Zoëga, öppet och utan försök till förskönande beskrivning att det råder ekonomisk kris. Några veckor senare skrev han på sin blogg att sjukhuset behöver spara mer än en miljard kronor under 2019 och att 550 medarbetare ska varslas om uppsägning. Tidigare hade man även infört anställningsstopp. Björn Zoëga har därefter frekvent pekat på allvaret i situationen, bland annat i flera blogginlägg nu under hösten. Det ekonomiska resultatet för sjukhuset under 2019 beräknas landa på minus 1,6 miljarder kronor.

I onsdags kom besked att sjukhuset lägger ett varsel på 250 läkartjänster och 350 underskötersketjänster. Det innebär att krisen nu nått en ny nivå – för första gången inom ramen för den pågående krisen så är det vårdpersonal som direkt kommer att drabbas av nedskärningar. Redan innan varslet har många anställda pekat på en mycket ansträngd situation för delar av vårdverksamheten vid sjukhuset.

Reaktionerna och protesterna från personal, fackliga organisationer och den politiska oppositionen i Region Stockholm har inte låtit vänta på sig, något som också Zoëga själv skriver om på sin blogg. Läs gärna de frågor och svar som publicerats om besparingarna.

Anpassning

Från sjukhusets sida betonas att neddragningen i första hand ska ses i skenet av att sjukhuset, i och med de omfattande strukturella förändringar som skett på senare år, nu har färre vårdplatser och tar hand om färre patienter. Det här är en anpassning av organisation till det nya uppdrag som finns.

Olika bilder och olika perspektiv, alltså. Oavsett detta delar nog många bilden av att läget är mycket allvarligt och att allt nu måste göras för att under rådande ekonomisk kris säkerställa fortsatt hög patientsäkerhet, hög tillgänglighet och en optimalt god kvalitet i vård, forskning och utbildning.

Det är fullt relevant att diskutera hur den här situationen uppkommit och på sikt är det viktigt att analysera, dra slutsatser och lärdomar av det här – inte minst för att undvika att hamna i en liknande situation igen. Men krisen är ett faktum här och nu. Det gäller således att hitta lösningar och vägar ut från det prekära läge som Karolinska Universitetssjukhuset är i.

Allvaret

Alla, och inte minst vi på KI, förstår allvaret i situationen och att åtgärder krävs. Men KI ser också med stor oro på långsiktiga konsekvenser och risker för klinisk forskning och utbildning. Med andra ord, kortsiktiga och akuta besparingar i tider av kris får inte ske på ett sätt som äventyrar kvaliteten på lång sikt. Det är en mycket stor utmaning att få ihop dessa två perspektiv och de kräver nära samverkan mellan KI och sjukhuset.

Jag och övriga medarbetare inom KI följer noga det som nu sker inom Karolinska Universitetssjukhuset. Vi i KI:s ledning har regelbundna möten med sjukhusdirektören och det pågår en kontinuerlig dialog mellan sjukhuset, Region Stockholm och KI på flera olika nivåer och inom olika områden om den situation som uppstått och vägen framåt.

Säkerställa samverkan

I KI:s och mitt fokus ligger naturligtvis att – trots det akuta ekonomiska läget på sjukhuset – säkerställa en kontinuerlig samverkan mellan sjukhuset, Region Stockholm och KI för att vidmakthålla en fortsatt väl fungerande verksamhet när det gäller verksamhetsförlagd utbildning och klinisk forskning. Det är min bestämda uppfattning att sjukhusledningen menar vad den säger när det gäller utbildning och forskning. Björn Zoëga var tydlig i ett blogginlägg för bara ett par veckor sedan:

När det är ont om pengar, som nu, så är det viktigt att besparingarna inte går ut över den här viktiga kliniska forskningen och utbildningen. Det handlar precis som alltid om prioriteringar, och att prioritera forskningen för framtidens patienter.

Det finns garanterat anledning att återkomma i den här frågan. Det rör sig om att leverera säkrast tänkbara vård, men också om att upprätthålla ett världsledande ekosystem för medicinsk forskning och utbildning.

It took a while, but now I’m on Twitter. The main purpose is to be able to communicate, comment and debate current issues and topics in a more direct and efficient way. I will also try to give you short reports and reflections from different meetings and events that I attend to or participate in, whether here in Stockholm or in other places around the globe.

My first tweet yesterday was about the recent trip I did to Singapore.

I will write alternately in English and Swedish (possibly with a slight Norwegian influence in the Swedish texts…).

Welcome to follow me: https://twitter.com/ottersenolep

My posts here on the blog will continue as before.

Nu har arbetet med forskningspropositionen 2020 inletts på allvar och det går inte att överdriva vikten av detta. Resultatet kommer att prägla forskningspolitiska prioriteringar och inriktningar under flera år framåt. Av tradition brukar forskningspropositionen ha ett tidsspann på fyra år – detta för att skapa en långsiktighet och förutsägbarhet som är synnerligen betydelsefullt för en så komplicerad sektor som forskning. Det gäller kanske i särskilt hög grad just den medicinska forskningen.

Vi på KI har själva satt våra strategiska mål – Strategi 2030 – på tio års sikt just av den anledningen. Högre utbildning och högkvalitativ forskningen kan aldrig ske med kortsiktiga perspektiv. KI Strategi 2030 kommer dessutom att utvärderas och revideras ungefär vart fjärde år, vilket kommer att fungera mycket bra utifrån de fyraårscykler som den nationella forskningspolitiken arbetar utifrån.

Avgörande betydelse

För ett ledande forskningsuniversitet som Karolinska Institutet är den kommande forskningspropositionen av avgörande betydelse. Därför kommer vi att på olika sätt följa och delta i den debatt som redan initierats – och också att aktivt komma med inspel och förslag. För mig är det självklart att KI ska och måste finnas med som en drivande aktör nu när framtidens forskningspolitiska inriktning ska avgöras.

För omkring en vecka sedan skickade KI in våra grundläggande perspektiv och synpunkter till utbildningsdepartementet. Jag kommer att diskutera forskningens framtida villkor och möjligheter i flera inlägg här på bloggen framöver, men vill redan nu ge en sammanfattning av det som vi pekade på i vårt första inspel.

Ny kunskap och nya grepp

För att möta framtidens sjukdomspanorama, ökad antibiotikaresistens och stegvis hitta nya botemedel mot dagens obotliga sjukdomar, behövs ny kunskap och nya grepp kring hur sjukdomar kan förebyggas, diagnosticeras och behandlas.

Sverige – inte minst KI – är framstående inom medicinsk forskning, i vissa fall ledande, men den internationella konkurrensen ökar, liksom kostnaderna. Det gäller inte minst för experimentell forskning. För att behålla positionen behövs mer resurser. I dagsläget satsar svenska staten 0,75 procent av bruttonationalprodukten på forskning. På sikt behövs en ökning till 1 procent för att Sverige ska behålla sin konkurrenskraft. I Norge passerades denna gräns redan 2017.

Särskilda satsningar

Dessutom behöver Sverige göra särskilda satsningar inom vissa områden:

Ökade resurser till den fria forskningen för att öka chansen till avgörande forskningsgenombrott.
Ökade resurser till forskningsinfrastruktur för att Sverige ska kunna stå sig i en allt hårdare internationell konkurrens.
Ökade resurser för att bygga upp en e-infrastruktur för hälsodata.
Riktade satsningar mot precisionsmedicin.
Riktade satsningar mot implementeringsforskning, för att minska tiden från forskningsresultat till förbättringar i vården – en bättre och mer effektiv implementeringsprocess stimulerar och stärker forskningen

Lagstiftning och regelverk

Men det räcker inte med större satsningar. Också lagstiftning och regelverk måste gå i takt med kunskapsutveckling och samhällsförändringar. I vårt inspel tar vi framförallt upp följande:

Modernisera lagstiftningen kring datadelning och biobanker
Revidera reglerna för yngre forskares karriärvägar
Förenkla reglerna för antagning av doktorander
Gör det möjligt att ta ut avgifter för användande av forskningsinfrastruktur

Jag kommer i senare inlägg att fortsätta diskutera vad vi menar är nödvändigt för att skapa optimala förutsättningar för att även i framtiden kunna ta fram och dela kunskap på en hög nivå. För KI är de villkor och förutsättningar som ges av de politiska beslutsfattarna av mycket stor betydelse. Ni som läser bloggen är också välkomna att höra av er med tankar, idéer och synpunkter. Sverige behöver en levande och aktiv debatt om forskningspolitik!

Ps.

Från och med nu finns jag även på Twitter. Följ mig gärna: @ottersenolep

We are in the midst of what some have called a research reproducibility crisis. While scientific discovery and complexity are developing at an unprecedented speed, less than 50% of scientific research studies can be reliably replicated. Left unchecked, this troubling fact may threaten our ability to generate sound, evidence-based knowledge that meets society’s needs. It is time to look beyond the traditional measures of quality and re-examine the very concept of quality itself.

Tuesday October 22nd, KI is proud to host university presidents and directors from around the country at the annual Association of Swedish Higher Education Institutions (SUHF) conference: Redefining research quality: The reproducibility challenge.

Throughout the day we will shine a light on these urgent challenges together with experts John Ioannidis (Stanford University Department of Medicine), Anna Dreber Almenberg (Stockholm School of Economics), Glenn Begley (BioCurate Pty Ltd) and Sweden’s Minister for Higher Education & Research Matilda Ernkrans, among others.

We’ll also explore strategies for developing a more nuanced understanding of quality – one that takes into account the need for soundness and replicability, for better study designs and more appropriate statistical methods, for proactive ethical and critical reflection, and for more open and democratic access to scientific results.

If KI is to remain a leading medical university and societal actor, it is paramount that we continue to make space for critical reflection and open discussions about the very nature of research quality – for it is quality that provides the foundation for groundbreaking discoveries, world-class education, and the translation of evidence-based knowledge into societal benefits.

By deeply examining the factors that can threaten or strengthen the soundness of scientific research, we can begin to take greater responsibility for fostering the very best academic research practice.

Conference speakers and points:

10:00 Welcome: Astrid Söderbergh Widding, SUHF Board Chair and President, Stockholm University

10:10 Redefining the concept of medical research quality, Ole Petter Ottersen, President, Karolinska Institutet

10:20 The “reproducibility crisis” in academic research, John P.A. Ioannidis, Professor of Medicine, Co-Director, Meta-Research Innovation Center, Stanford University

11:30 Which results can we trust? Using replications and prediction markets to assess the reliability of scientific results, Anna Dreber Almenberg, Johan Björkman Professor of Economics, Stockholm School of Economics

12:00 Challenges for basic and preclinical research, C. Glenn Begley, MD, CEO of BioCurate (via video link)

12:15 Reflections and discussion, C. Glenn Begley, Gustav Nilsonne & Carl Johan Sundberg

13:30 Research quality from a national perspective, Matilda Ernkrans, Minister for Higher Education & Research

13:50 Panel: The multiple faces of research quality: Preconditions, hallmarks and outcomes
Moderator: Carl Johan Sundberg, Professor, KI
Agneta Bladh, Board Chair, Swedish Research Council
Sten Linnarsson, Professor, KI/MBB
Ulrica von Thiele Schwarz, Professor, MälardalenUniversity
Stefan James, Professor, Uppsala University

15:30 Panel: Strengthening the soundness of academic research
Moderator: Ole Petter Ottersen, President, KI
Astrid Söderbergh Widding, SUHF Board Chair; President, Stockholm University
John P.A. Ioannidis, Professor of Medicine, Stanford University
Anna Dreber Almenberg, Professor of Economics, Stockholm School of Economics

Article written by the main speakers:
Glenn Begley, John P.A. Ioannidis. Reproducibility in Science: Improving the Standard for Basic and Preclinical Research. Circ Res. 2015;116:116-126

Marcus R. Munafò, Brian A. Nosek, John P.A. Ioannidis et al. A manifesto for reproducible science. Nature Human Behavior. 1, 0021, 2017

Colin F. Camerer, Anna Dreber et al. Evaluating replicability of laboratory experiments in economics. Science. 25 Mar 2016: Vol. 351, Issue 6280, pp. 1433-1436

Anna Dreber Almenberg och Magnus Johannesson. Vilka forskningsresultat kan vi lita på? Ekonomisk Debatt. nr 2 2018 årgång 46

Information på svenska från SUHF:s hemsida.

Hans Rosling had a tremendous impact around the world. Internationally he is known for his captivating analysis of global health data, for discovering a paralyzing disease in Africa and explaining its socio-economic causes, and for his intense curiosity and life-long passion for educating students, world leaders and the public. He lectured at the World Economic Forum as well as for new students at KI. And the students came first, just as he came first for the students.

Now, Hans Rosling will be a name associated with the University of Washington’s transformative work in population health. The UW Board of Regents has approved naming the $230 million building under construction on UW’s Seattle campus the Hans Rosling Center for Population Health.

At approximately 300,000 square feet, the Rosling Center for Population Health will support spaces for collaborative group work, active learning, offices and training for global partners and multi-disciplinary work in population health. Honorary naming of various spaces within the building will take place over the course of its construction and following its opening.

The above description of the building ties well into our new Strategy 2030 and our vision to strive for a better health for all. Hans inspired us to reflect upon health in the broadest possible sense – how health relates to poverty, climate change, human rights, and governance. His message was that we are global citizens and that we should shoulder the responsibility that comes with it.

The University of Washington motivates its decision to name its Population Health Initiative Building as follows: “Dr. Rosling had a unique ability to focus us in on the big picture, shift narratives and inspire people to action through his transformational use of data visualizations. His seminal efforts are foundational to the work of the Population Health Initiative and the University of Washington’s vision for harnessing innovative approaches to improve population health, and we are deeply honored that we will now forever be associated with his name.”

Hans gave lectures that were groundbreaking in their ability to disseminate new knowledge and to question prevailing concepts. Hans was a serial myth killer, no less, and he gave hope for the future, speaking about an interconnected world, a world where our destinies are intertwined.

I am proud that the University of Washington has decided to name their new building after Hans Rosling. This decision is a telltale sign that the multifaceted collaboration between our two universities rests on a common understanding of the importance and complexity of population health.

Tillkännagivandena av vilka forskare, författare och fredsförkämpare som tilldelas årets Nobelpris var i full gång förra veckan, och jag kommer på mig själv att reflektera över ifall innovatören Alfred Nobel hade varit nöjd över hur hans arv förvaltats. Nobelpriset har, som de flesta vet, sin grund i Nobels stora privata förmögenhet som han testamenterade till priser till de personer som ”gjort mänskligheten mest nytta” inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete.

Överlag tror jag att Nobel hade varit mer än tillfreds med resultatet av hans betydelsefulla donation (även om en del historiska utnämningar varit kontroversiella av olika skäl). Nobelförsamlingarna och kommittéerna lyckas med fingertoppskänsla lyfta fram de individer som åstadkommit mest kunskap och nytta. Nobels gåva till mänskligheten fortsätter att inspirera forskare och samhället i stort.

Privata initiativ viktiga

Man kan tro att tiden för stora privata initiativ hör till historien, men faktum är att donationer och gåvor från privatpersoner fortfarande spelar en viktig roll för att Karolinska Institutet ska kunna behålla sin spetskvalitet inom forskning. De privata gåvorna bidrar inte endast med värdefulla resurser, utan kan ofta även bidra till att helt nya angreppssätt kan prövas för att besvara viktiga forskningsfrågor.

Att ta emot pengar från privatpersoner, stiftelser och företag kan av vissa uppfattas som tveksamt, eftersom vi i Sverige länge har varit stolta över hur mycket vi som nation satsar på utbildning och forskning. Förutsättningarna har dock ändrats under de senaste decennierna, delvis på grund ökade kostnader och kraftigt ökad internationell konkurrens. I skenet av detta anser jag att fundraising är ett helt nödvändigt komplement till de nationella forskningsbidrag, statsanslag och EU-anslag som utgör och fortsatt kommer att utgöra merparten av KI:s finansiering. Donationer är ett tydligt och konkret bevis på styrkan i en organisations relationer till sin omvärld.

Långsiktiga relationer

Fundraising handlar om att bygga långsiktiga, ömsesidiga och hållbara relationer med samarbetspartners och vänner i omvärlden och utifrån dessa relationer skapa ökat stöd från olika aktörer, både i och utanför Sverige. KI är inte och ska inte vara en isolerad ö, det är våra samarbeten med omvärlden som gör oss framgångsrikt. Inför KI:s 200-årsjubileum år 2010 samlades uppemot en miljard kronor in till forskning och utbildning. Dessa gåvor, för att enbart nämna några exempel, har bland annat möjliggjort en av världens största bröstcancerstudier, Karma, och finansierat KI:s prisbelönta Aula Medica.

Och för bara ett par veckor sedan bestämde sig en donator att utöka sitt engagemang i ett större projekt om kronisk smärta med ytterligare 20 miljoner kronor, utöver en tidigare donation på 30 miljoner. Denna gåva gör det möjligt att planera för forskning med ett mycket mer långsiktigt perspektiv, vilket skapar bättre förutsättningar för forskarna att förstå orsaken till långvarig smärta och hitta metoder för att bota den.

Mindre donationer kan göra skillnad

Även mindre donationer gör stor skillnad. Ett exempel är HOPE, en avdelning på Astrid Lindgrens Barnsjukhus där KI och Karolinska Universitetssjukhuset samarbetar för att barn med mycket svår cancer får möjlighet att delta i tidiga studier, vilket inte hade varit möjlig utan gåvor från många privatpersoner och företag.

Det här är bara enstaka exempel på donationer som har bidragit till att KI har en sådan framträdande position på internationella universitetsrankningar. I en av de senast publicerade rankningarna har KI nått sitt bästa resultat någonsin. Donationer spelar stor roll också i sådana här mätningar.

Filantropi skapar förutsättningar

Vi är oerhört tacksamma till alla som har ger stöd till KI på olika sätt. Men jag vill vara tydlig med att vi aldrig kommer att kunna lova våra donatorer framgång och forskningsgenombrott – det är inte så medicinsk forskning i frontlinjen fungerar.

Däremot kan vi lova att vi gör vårt yttersta för att besvara de viktiga forskningsfrågor som ställs i olika projekt. En gåva kan göra att ett forskningsprojekt blir av eller att det tidigareläggs och därmed påskynda viktiga forskningsgenombrott. Ytterst kan det bokstavligt talat handla om skillnaden mellan liv och död.

Vid Karolinska Institutet verkar några av världens mest inspirerande forskare i vetenskapens framkant. Med rätt förutsättningar kan dessa forskare bidra till att förverkliga Karolinska Institutets vision: att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

KI har idag en stabil verksamhet inom fundraising, på Development Office, och vi har nu beslutat att signifikant växla upp den verksamheten ytterligare.

Tillsammans kan vi göra skillnad.

English version below

Nästa vecka öppnar portarna till KI Culture week 2019. Detta är en möjlighet för både dig som är student, medarbetare och anknuten att mötas över gränserna och samtidigt upptäcka några av alla de spännande kopplingar som finns mellan kultur, kreativitet och vetenskap.

Att Karolinska Institutet är ett kreativt universitet råder det inget tvivel om. Utan kreativitet, nyfikenhet och passion hade KI knappast haft en sådan ställning och position som ledande medicinskt universitet. Men kreativiteten stannar inte vid forskning och högre utbildning. Bland många av våra forskare, studenter, medarbetare och aluymni finns också ett stort kulturellt intresse och engagemang.

Många exempel

Historien visar många exempel på hur vetenskapen har inspirerat konsten och hur konsten har inspirerat vetenskapen. Själv är jag övertygad om att konst och andra kulturella uttryck bidrar till nya sätt att tänka som inspirerar vår kreativitet, utmanar oss i vårt arbete och således stärker vår kärnverksamhet.

På KI finns många kreativa personer och att få vara kreativa är viktigt för många av oss. Kreativitet är också ett av KI:s kärnvärden i Karolinska Institutets värdegrund som är en del av Strategi 2030, som ju togs fram genom workshops, möten och seminarier med ledning, chefer samt de medarbetare och studenter som anmält intresse att delta i strategiarbetet.

Vår värdegrund

I vår värdegrund skriver vi att kreativitet handlar om att vara nytänkande, ihärdig, att samverka och skapa utrymme för originalitet. Hur är du nytänkande och ihärdig i ditt arbete eller dina studier? Hur samverkar du med andra? Vad innebär kreativitet för dig och hur bidrar din kreativitet till vår forskning och utbildning? Det här är frågor vi behöver prata om tillsammans. För det är genom att skapa tillsammans som vi får den perspektivrikedom som krävs för att nå banbrytande resultat inom forskningen och att hålla hög kvalitet på våra utbildningar. KI Culture Week är ett utmärkt tillfälle att samverka över gränserna inom universitetet.

Jag hoppas att vi ses där!

I samband med kulturveckan anordnar Hagströmerbiblioteket i Haga tingshus guidade visningar. Här kan du anmäla dig.

Kulturveckans höjdpunkt sker den 18 oktober: KI:s Culture and Creativity Day i Aula Medica. Registrera dig till dagen via den här länken.

Welcome to KI Culture Week 2019!

Next week we launch KI Culture week 2019. This is an opportunity for students, researchers, staff and alumni to meet and at the same time discover exciting synergies between culture, creativity and science.

Karolinska Institutet is a creative university. Without creativity, curiosity and passion, KI would not be the leading medical university that it is today. But creativity does not stop at research and higher education. Many of our researchers, students and staff also have a great interest in culture and a dedication to art, music or other manifestations of the creative mind.

Many examples

History shows many examples of how science has inspired art and how art has inspired science. I myself am convinced that art and other cultural expressions contribute to new ways of thinking that inspire our creativity, challenge us in our work and thus strengthen the very core of our university.

At KI there are many creative people and being creative is important to many of us. Creativity is also one of KI’s core values as set out in our new Strategy 2030.

Create space

In our strategy, we write that creativity is about being innovative and persistent, with an openness to collaboration and with a willingness to create space for originality. What does creativity mean to you and how does your creativity contribute to your research and education? These are questions we are eager to discuss. It is through such discussions that we can get the richness of perspective that is needed to break new ground in research and deliver excellent quality in our education. KI Culture Week is a great opportunity to collaborate across borders.

I hope to see you there!

As part of KI Culture Week 2019, the Hagströmer Library arranges series of guided tours. Please register here.

The culmination of the Culture Week is the KI Cukture and Creativity Day, October 18th in Aula Medica. You find more information and registration form via this link.

President's blog

On the situation in Hong Kong

International recruitment and alumni relations in China support internationalization goals