English version below

I dag, den 26 april, är det fyra år sedan som KI-alumnen och forskaren Ahmadreza Djalali greps av polisen i Iran. Han befann sig då på en föreläsningsturné i landet för att tala om sitt forskningsområde, katastrofmedicin. I samband med gripandet anklagades han bland annat för spioneri och “fiendskap med Gud”. Året efter, den 21 oktober 2017, dömdes han till döden i en rättegång som måste betecknas som en rättslig skandal.

Sedan dess har Ahmadreza Djalali suttit fängslad under mycket svåra omständigheter och med ett ständigt dödshot hängande över sitt huvud. Rapporter från fängelset berättar om att han rent fysiskt mår mycket dåligt och tidvis varit riktigt illa däran. De få bilder som vi sett på honom på senare tid, bekräftar rapporterna; Det är tydligt att han inte alls mår bra och att han behöver både adekvat sjukvård och snabbt komma ut från den osunda miljön i fångenskap.

Många som agerat

Jag har länge engagerat mig för att få Ahmadreza Djalali fri. Det är med en stigande frustration jag ser hur tiden bara går och att hans fall inte verkar röra sig framåt alls. Och vi är många som agerat. Faktum är att en stor del av den akademiska världen på olika sätt försökt sätta tryck på den iranska regimen, men också försökt få omvärlden att reagera och aktivera sig för Djalalis sak.

Särskilt besvärligt är läget nu. Sedan flera månader lider Iran svårt av effekterna av pandemin. Hur omfattande smittspridningen är i landet är oklart, stora delar av sjukvårdsstrukturen fungerar dåligt eller inte alls. Men det är uppenbart att det är väldigt många i landet som drabbats av det nya coronaviruset. Lika klart är det att vissa grupper är utsatta för större risker än andra. Det gäller inte minst de som sitter i trånga fängelsebyggnader, med urusla möjligheter att isolera sig, sköta hygienen eller få tillgång till rimlig basal medicinsk vård.

Enligt uppgifter från flera källor har regimen tillfälligt släppt ut omkring 100 000 fångar från fängelserna i landet de senaste månaderna. Det motsvarar mer än hälften av det totala antalet fängslade som landet uppger sig ha officiellt. Utsläppandet är ett försök att förhindra att smittan får fäste på fängelserna – något som dock redan ska ha skett på flera enligt rapporteringar i medierna.

Såvitt vi känner till så finns inte Ahmadreza Djalali bland dem som släppts.

Öka pressen

Jag – och många med mig – uppmanar nu den svenska regeringen att ytterligare öka pressen på Iran för att få Ahmadreza Djalali frisläppt. Utifrån den rådande situationen, hans hälsotillstånd och med den befängda och uppenbart rättsvidriga domen i bakgrunden, borde det finnas en öppning för Iran att låta Djalali komma ut från fängelset och få möjlighet att snabbt kunna återförenas med sin familj i Sverige.

Dessutom skulle han, med sin expertkunskap i katastrofmedicin, kunna bidra rent konkret för att stödja den svåra situation som många i Irans befolkning just nu genomlider.

För precis ett år sedan skrev jag följande här på bloggen:

Det hela går inte att benämna på något annat sätt än vad det faktiskt handlar om: En rättslig skandal. Det här är det mest extrema övergrepp mot en enskild forskare som jag någonsin sett.

Jag kan tyvärr inte göra annat än att upprepa dessa ord.

Ahmadreza Djalali måste släppas nu!

 

Ps. Läs också gärna det gemensamma uttalande som publicerats, underskrivet av Anna Lindenfors, Amnesty International; Elisabeth Rachlew, Kungliga Vetenskapsakademin och jag från KI: Frige Ahmadreza Djalali!

 

Four years ago Ahmadreza Djalali was imprisoned – now we must secure his release

Today, April 26, it is four years since KI alumnus and researcher Ahmadreza Djalali was arrested by the Iranian police. At the time of his arrest, he was on a lecture tour in the country to talk about his research area, disaster medicine, and was accused, among other things, of espionage and “enmity with God”. The following year, on October 21, 2017, he was sentenced to death in a trial that can only be described as a legal scandal.

Since then, Ahmadreza Djalali has been imprisoned under very difficult circumstances and with the constant threat of death hanging over his head. According to reports, he is in poor health, and at times seriously ill. The few recent photos we have seen of him confirm these reports; it is clear that he is not well and that he needs adequate medical care and relief from the unhealthy prison environment.

Many have acted

I have long been committed to freeing Ahmadreza Djalali. It is with increasing frustration that I see how time is passing without his case moving forward. Many of us have acted. In fact, much of the academic world has tried in various ways to put pressure on the Iranian regime and to encourage the outside world to react and mobilize for Djalali’s sake.

Now the situation is particularly dire. For several months, Iran has been suffering severely from the effects of the pandemic.  The extent to which the virus has spread is unclear but it is obvious that many are affected and that some groups are at greater risk than others. This applies not least to those who are confined to prisons with few opportunities to isolate themselves, maintain hygiene or access basic medical care.

According to data from several sources, in recent months the regime has temporarily released about 100,000 prisoners throughout the country. This corresponds to more than half the total number of prisoners the country officially claims to be holding. The release is an attempt to prevent the infection from becoming entrenched in prisons – something that has unfortunately already happened, according to several media reports.

As far as we know, Ahmadreza Djalali is not among those released.

Increase the pressure

Together with many others I am now calling on the Swedish government to further increase the pressure on Iran to release Ahmadreza Djalali. Given the prevailing situation, his state of health, and the incomprehensible and clearly unjustified verdict, there should now be a new opening for Iran to allow Djalali to leave prison and reunite with his family in Sweden.

Furthermore, with his expertise in disaster medicine, he could make concrete contributions to improving the difficult situation that is causing great suffering for many in Iran.

Ahmadreza Djalali must be released now!

This afternoon I will participate in the panel at a webinar, hosted by Institute of Global Affairs, the School of Public Policy and SITE at the Stockholm School of Economics. The theme for the event is “The Swedish Exception: early lessons from Sweden’s different approach tol COVID-19“. Being no expert on Covid-19 my contribution will be to comment on the role of universities and on the challenges we all face when dealing with uncertainty. Thus the new corona virus does not come with a manual as to how to handle it, be it in the medical realm or in the society at large.

The organizer describes the content of the seminar with these words:

Sweden has been pursuing a different approach to suppressing the epidemic curve, relying mainly on voluntary measures and keeping more of the economy open. The main theory has been that the population would respond to advice from the government because of the strong level of trust in Swedish society – the citizens’ trust in government institutions, the government’s trust in the citizens, and the trust among citizens. Also, the approach of allowing the development of “herd immunity” got traction.

Some aspects of this approach appear to have worked well, other aspects less so. The results so far point to a high death toll compared to other Nordic countries which have taken tougher measures, though the jury is still out on the long term outcome. The panel will draw early lessons from the Swedish experiment that could be relevant for emerging economies and developing countries that, for one reason or another, cannot afford massive lockdowns.

The “Swedish strategy” is debated and also questioned on the international arena right now. Here at Karolinska Institutet we daily recieve a lot of phone calls and e-mails with questions concering the approach and requests for comments from our researchers.

The other panelists this afternoon are Peter Baldwin, New York University of California, Sara Hagemann, Deputy Dean, LSE School of Public Policy, Lars Trägårdh, Ersta Sköndal Bräcke University and Erik Berglof, Director, Institute of Global Affairs, LSE School of Public Policy.

The event is part of the LSE Series on COVID-19 Crisis Management and Post-Crisis Reconstruction – lessons from the past and early insights from the current crisis

The webinar is open for public, you’ll find the livestream here between 16.30 and 18.00, Swedish time zone.

Svensk version nedan

Today I published a new video aimed for staff and students at Karolinska Institutet. Watch the video here:

 

 

And here is the text in print: 

Four weeks have elapsed since I posted my last video message to you – our students and staff. Four weeks ago I said that we must join forces to get through the current pandemic in the best possible way.

When I look back I see that this is exactly what happened: you – our staff and students – have joined forces to adjust to the new situation. During my more than 40 years in academia, I have never experienced anything similar when it comes to the speed of change – in the way we work, in the way we teach, and in the way we learn. We have seen how flexibility, creativity, and solidarity have been mustered to grapple with circumstances and challenges of unprecedented complexity and gravity.

What drives us through these most difficult of times is our collective concern for those that are hit – and hit hard – by the current pandemic. Our concern for the patients also extends into our support of the health care personnel that work day and night to take care of those that are seriously ill. In this extraordinary situation we see that many of our qualified students and staff members directly engage in the clinic and intensive care. I embrace and encourage your engagement, and we – the university leadership – do what we can to remove every hurdle that we see.

KI:s engagement in the current crisis must be aligned with our long term commitment. As an important pillar of society our university cannot close down. We have to do double duty – we must engage in the current crisis and at the same time keep up our research and education so as to be better prepared for the next. This is a difficult balancing act. But we will succeed. We also need to maintain our international engagement as the current pandemic is likely to strike particularly hard in resource poor settings.

At this point I must say how impressed and proud I am by all your efforts to meet the demand for education and research in this extraordinary situation.

Our education has been moved to a digital platform, and we have managed to safeguard our clinical training, thanks to an excellent cooperation with the regional authorities. Educational programs on Covid-19 have attracted tens of thousands of users, and intensive research is being done on vaccines, new treatments, new tests, and new approaches to the understanding of the corona virus and its effects on humans and humanity. Through education and research we help mitigate the fallout of the current pandemic.  And through the same education and research we build the resilience and knowledge that are needed to shoulder the next crisis. History tells us that it will come.

We are fighting the new corona virus. This small word “new” embodies what is the major challenge in this fight: that this virus does not come with a manual that tells us how to handle it. We have to cope with uncertainty – not only when it comes to prospects for prevention and treatment – but also when it comes to what measures should be taken at the societal level. Uncertainty calls for modesty and critical judgments, and should not be allowed to undermine trust. We are all in this together.

Uncertainty also pertains to the future operation of our own organization. We simply do not know how long this extraordinary situation will last – how long we have to work, teach, and learn under the imperative of social distancing. We may be talking about several months. This calls for flexibility and creativity when plans are laid for our future activities. Again there is a need to join forces. Again I am sure we will do this successfully.

Finally: I would like to reach out to those of you who are far away from your family and beloved ones. For you the current situation may prove particularly challenging. Don’t hesitate to ask for support. A university is a community and we are all here to help.

Thank you for your attention.

 

KI under förändringstryck: ny video för medarbetare och studenter

I dag publicerade jag en ny video riktad till medarbetare och studenter vid KI. Se klippet ovan. Här är en svensk översättning av det jag säger i videon: 

Fyra veckor har gått sedan jag publicerade min förra video till KI:s studenter och medarbetare. Då sa jag att vi måste agera tillsammans för att klara pandemin på bästa möjliga sätt.

När jag nu tittar tillbaka så ser jag att det är exakt vad som hände: medarbetare och studenter har gått samman för att hantera situationen. Under mina mer än 40 år inom akademin har jag aldrig upplevt något liknande när det gäller förändringstryck när det gäller hur vi arbetar, forskar och undervisar. Vi ser hur flexibilitet, kreativitet och solidaritet har utvecklats för att möta omständigheter och utmaningar av extraordinär komplexitet och allvarlighetsgrad.

Det som bland annat driver oss genom dessa svåra tider är vår kollektiva oro för de som drabbas – och drabbas hårt – av pandemin. Vår oro för patienternas hälsa sträcker sig också in i vårt stöd av vårdpersonalen som arbetar dag och natt för att ta hand om de som är allvarligt sjuka. I denna extrema situation ser vi att många av våra kvalificerade studenter och medarbetare arbetar inom vården. Jag uppmuntrar detta engagemang och vi, universitetsledningen, gör vad vi kan för att ta bort alla hinder för dessa insatser.

KI:s engagemang i den nuvarande krisen måste anpassas till vårt långsiktiga åtagande. Som en viktig pelare i samhället kan vårt universitet inte lägga ner verksamheten. Tvärtom måste vi vara aktiva i den nu pågående pandemin och samtidigt fortsätta vår forskning och utbildning för att bli bättre förberedda för nästa. Detta är en svår balansering. Men vi kommer att lyckas. Vi måste också behålla vårt internationella engagemang eftersom den nuvarande pandemin troligen kommer att slå särskilt hårt i resursfattiga miljöer.

Jag måste säga hur imponerad jag är över alla er ansträngningar att möta efterfrågan på utbildning och forskning i denna extraordinära situation.

Vår utbildning har flyttats till en digital plattform och vi har lyckats hantera större delen av vår verksamhetsförlagda utbildning tack vare ett utmärkt samarbete med Region Stockholm. KI:s e-kurser om covid-19 har lockat tiotusentals användare och forskning på vacciner, nya behandlingar, nya tester och nya metoder för att förstå coronaviruset och dess effekter på människor är intensiv. Genom utbildning och forskning hjälper vi till att mildra effekterna av pandemin och bygger den motståndskraft och kunskap som behövs för att ta nästa kris. Historien säger att det kommer att komma.

Vi kämpar mot det nya coronaviruset. Det lilla ordet “nya” förkroppsligar vad som är den största utmaningen i detta: att viruset inte kommer med en manual som berättar hur vi ska hantera det. Vi måste hantera osäkerhet inte bara när det gäller möjligheter till förebyggande och behandling, utan också när det gäller vilka åtgärder som ska vidtas på samhällsnivå. Osäkerhet kräver ödmjukhet och kritiska bedömningar och ska inte leda till att förtroende undergrävs. Vi är alla i detta tillsammans.

Osäkerhet gäller också den närmaste framtiden för vår egen organisation. Vi vet helt enkelt inte hur länge denna extraordinära situation kommer att fortsätta – hur länge vi måste arbeta, forska och undervisa mer eller mindre på distans. Det kan handla om flera månader. Detta kräver flexibilitet och kreativitet när vi planerar framåt. Återigen finns det ett behov av att göra detta samordnat, tillsammans. Återigen är jag säker på att vi kommer att göra detta framgångsrikt.

Slutligen: Jag skulle vilja rikta mig till de av er som är långt borta från familj, nära och kära. Den nuvarande situationen kan vara särskilt utmanande just för er. Tveka inte att be om stöd och hjälp. Ett universitet är en gemenskap och vi är alla beredda att finnas där om så behövs.

Tack för uppmärksamheten.

Svensk version nedan

As rector and president of Karolinska Institutet I am obliged to – and proud to – defend academic freedom. Academic freedom comes with no “buts”. Academic freedom must have no constraints – except those set by law.

Academic freedom is an enormous privilege – for us, as academics, and for the society at large. Academic freedom is a prerequisite for societal development. To enjoy this privilege in full, we have to safeguard it, by due attention to facts, by critical and ethical reflection, and by a modesty instilled by uncertainty. Not least when it comes to Covid-19 is modesty in place. We are dealing with a new virus. “New” means that the virus comes with no manual as to how we should handle it. We have no manual when it comes to the treatment of the individual patient and we have no manual when it comes to the measures taken to protect the society at large. We have to navigate in uncharted territory.

Decent debate culture

Serious debate calls for a decent debate culture. My call for a decent debate is not an attack on academic freedom – but a defense of it. We as academics – and the society that we serve – are better off if we approach the debate with humility and tolerance. The new corona virus has proved to be a treacherous enemy. The last thing we should allow it to do is to undermine the public discourse and the trust that we so sorely need when a crisis hits.

The best defense of academic freedom in the time of COVID-19 is to call for a debate that is open to all opinions and that is built on facts when facts are available, on reliable sources when such exists, and on a critical and ethical reflection that mirrors the gravity, complexity, and uncertainty of the issues at hand.

Should be an arena

A university is and should be an arena for debate – to serve as such is what is expected of us and is part of our mission. Public outreach is the ”third task” of a university and in time of crisis a particularly important one. We encourage our researchers to engage in the public debate and to contribute with knowledge from their respective expert areas.

Over the past few days I have received a number of questions regarding KI´s attitude towards specific views expressed by KI employees. My response is clear: A university cannot and should not take a stand on the opinions voiced by individual researchers. As a university our role is to protect the right to voice one’s opinions and to call for an informed and serious debate.

 

Akademisk frihet under covid-19

Som rektor för ett universitet är jag skyldig – och stolt över – att försvara den akademisk friheten. Akademisk frihet får inte ha några begränsningar.

Akademisk frihet är ett enormt privilegium för oss som akademiker och för samhället i stort. Det är en förutsättning för samhällsutveckling. För att kunna njuta av detta privilegium fullt ut måste vi skydda det genom att ta ansvar. Det handlar om att konsekvent vara uppmärksamma på korrekt fakta och kunskap, att reflektera kritisk och utifrån en etisk plattform och ha en ödmjuk inställning till osäkerhet.

Inte minst när det gäller covid-19 är denna ödmjukhet viktig. Vi har att göra med ett nytt virus. “Nytt” betyder att det med viruset inte medföljer en färdig manual för hur vi ska hantera det. Vi har ingen manual när det gäller behandlingen av den enskilda patienten och vi har ingen manual när det gäller de åtgärder som vidtagits för att skydda samhället i stort. Vi måste navigera på okända vatten.

Anständig debattkultur

En seriös debatt måste bygga på en anständig debattkultur. Att säga detta är inte ett angrepp på akademisk frihet – utan ett försvar av den. Vi som akademiker – och det samhälle som vi verkar i – tjänar på en debatt byggd på ödmjukhet och tolerans. Det nya coronaviruset har visat sig vara en lömsk fiende. Vi bör inte låta det undergräva kvaliteten på den offentliga diskursen och det förtroende som behövs när en kris inträffar.

Det bästa försvaret för akademisk frihet under covid-19 är att föra och kräva en debatt som är öppen för alla åsikter, som bygger på fakta när fakta finns tillgängliga, på tillförlitliga källor när sådana finns och på en kritisk och etisk reflektion som speglar allvar, komplexitet och osäkerhet i de aktuella frågorna.

En arena

Ett universitet är och bör vara en arena för debatt – det är vad som förväntas av oss och det är en del av vårt uppdrag. Att dela med sig av kunskap är universitetets ”tredje uppgift” och i kristider är denna uppgift särskilt viktig. Vi uppmuntrar därför våra forskare att delta i den offentliga debatten och att bidra med kunskap från sina respektive expertområden.

Under de senaste dagarna har jag fått ett antal frågor om KI:s inställning till specifika synpunkter uttryckta av KI-anställda. Mitt svar är tydligt: Ett universitet kan inte och bör inte ta ställning till åsikter från enskilda forskare. Som universitet och statlig myndighet är vår uppgift att skydda rätten att uttrycka sina åsikter och vara arena för en informerad och seriös debatt.

 

English version below

I dessa svåra tider måste vi också kunna unna oss lite goda och glädjande nyheter.

Karolinska Institutet har, tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset, blivit först i Sverige med att ackrediteras som Comprehensive Cancer Center. Det är organisationen för Europas cancerinstitut (Organisations of European Cancer Institutes, OECI) som bedömer och fattar beslut om denna ackreditering, som är ytterligare ett bevis för den höga nivå KI och Karolinska Universitetssjukhuset håller när det gäller forskning, utbildning, vård och behandling om och av cancer.

Högsta kvalitet

Ackrediteringen betyder att KI tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset når högsta kvalitet inom allt från bemötande, prevention, diagnos, behandling, rehabilitering till forskning, undervisning och utbildning.

Denna officiella kvalitetsstämpel är ett resultat av ett omfattande arbete som pågått sedan hösten 2017, då den formella ansökan skickades in till OECI. Själva processen har innehållit grundliga genomlysningar av verksamheterna på både KI och på sjukhuset. En styrgrupp under ledning av Eva Gustafsson från sjukhuset har samordnat de olika delarna och haft kontinuerlig kontakt med representanterna från OECI. Ett stort antal intervjuer och andra former av dokumentation har genomförts. Totalt ställdes nästan 500 dokument samman för att beskriva verksamheterna.

Gemensam hatt

Ett viktigt steg i processen var när vi våren 2019 samlade all KI:s cancerforskning under en gemensam hatt: Cancer Research KI. Det innebar en helt annan möjlighet att skapa en helhetsbild av den omfattande verksamheten på KI och gav också nya impulser till mer samarbete och samverkan – något som också spelade in i bedömningen för ackrediteringen.

En annan viktig aspekt i det här är naturligtvis de täta kontakterna med sjukhusets tema cancer. Att få dessa samarbeten att fungera både på kort och lång sikt, horisontellt och vertikalt, har varit en viktig förutsättning för att ansökan skulle bifallas. Det här är verkligen ett utmärkt exempel på när samverkan mellan universitet och sjukhus fungerar förstärkande åt båda håll – och i slutänden också skapar stora mervärden för patienterna. Det sista – naturligtvis – det viktigaste.

Koordinator från KI:s sida har varit Jonas Bergh och många andra från både sjukhuset och KI har varit djupt involverade i detta arbete.

Ett stort grattis till alla som varit med och gjort detta möjligt!

Läs mer på KI:s webbplats, i LifeTime.se samt på OECI:s webbplats.

Här också en färsk och mycket aktuell artikel i Nature Medicine på cancertema: Caring for patients with cancer in the COVID-19 era. Tre författare från KI: Luigi De Petris, Ingemar Ernberg och Jonas Bergh

Congratulations to KI and Karolinska University Hospital for accreditation as a Comprehensive Cancer Center

In these most difficult of times, we must also be able to indulge in some positive news.

Karolinska Institutet, together with Karolinska University Hospital, has now became Sweden’s first accredited Comprehensive Cancer Center. The Organization of European Cancer Institutes (OECI) is the official body that assesses and grants this accreditation, attesting to the quality of the cancer research, education, care and treatment that KI and Karolinska University Hospital provide.

Highest quality

This accreditation means that KI, together with Karolinska University Hospital, meets the highest quality standards in everything from patient interaction, prevention, diagnosis, treatment and rehabilitation to research, teaching and education.

This official stamp of approval is the result of continuous efforts since autumn 2017 when the formal application was submitted to OECI. The process itself has included thorough reviews of operations at both KI and the hospital. A steering group led by Eva Gustafsson at the hospital was responsible for the coordination and continual contacts with OECI representatives. Numerous interviews were conducted and extensive reports were compiled, including nearly 500 documents describing operations.

Common umbrella

An important step was taken in spring 2019 when KI’s cancer research was organized under a common umbrella: Cancer Research KI. This step helped create an overarching view of the extensive activities at KI and strengthened ongoing collaborations. Making these collaborations work both in a short and long term perspective was an important prerequisite for the application’s approval. This is an excellent example of how collaboration between universities and hospitals mutually strengthens the organizations involved – and ultimately creates added value for patients.

Professor Jonas Bergh has served as coordinator on KI’s side. Numerous staff members from the hospital and KI have been deeply involved in this work.

Congratulations and thanks to everyone who contributed towards the achievement of this important goal.

 

I förmiddags hade KI och SciLifeLab besök av ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans. Syftet var att hon ville informera sig om den forskning som pågår när det gäller nya coronaviruset, men framförallt få en inblick i vad KI och SciLifeLab kan bidra med när det gäller att utöka landets testkapacitet för viruset.

Under omkring en timme fick ministern en genomgång av dagsläget och vad som ligger i den närmaste framtiden. På plats fanns bland andra Peter Wallenberg Jr, styrelseordförande i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, som finansierar en stor del av de extra insatser som nu görs för att snabbt bygga upp kapaciteten för analys av prover från främst patienter och vårdpersonal.

Bland deltagarna fanns även Sigbritt Karlsson, rektor KTH, Carl-Henrik Heldin, Uppsala universitet och styrelseordförande i SciLifeLab, Siv Andersson, professor Uppsala universitet och vice direktör för SciLifeLab, Hans-Gustaf Ljunggren, Lars Engstrand, båda professorer vid KI, Peter Nilsson, professor vid KTH samt Mathias Uhlén, professor Karolinska Institutet och KTH och dessutom grundare av SciLifeLab.

Direkt kontakt

Besöket var viktigt ur flera aspekter. Dels är det naturligtvis angeläget att vi från universiteten i direkt kontakt med ministern kan redovisa vilka möjligheter vi har till att bidra i den nu rådande situationen; att klargöra för den politiska ledningen att det såväl finns vilja, kunnande, utrustning och resurser från akademins sida.

Det är också bra att vi får tillfälle att diskutera med regeringsrepresentanter om de hinder vi ser när det gäller att snabbt kunna ställa om verksamheten och mer aktivt stödja vården. Det handlar t ex om att det ska finnas en legal och försäkringsmässig beredskap för studenter att kunna jobba eller praktisera i vården med kort varsel, även när det som nu är ett helt nytt virus som medför en hälsofara. Det som nu sker kommer att ge både oss inom akademin, myndigheter och politiker nya och nyttiga erfarenheter.

Flexibilitet och kreativitet

Men det är också utmärkt att kunna ge ministern en mer övergripande inblick i att inom avancerad och specialiserad forskning av världsklass, finns en inbyggd flexibilitet och kreativitet som gör att verksamheten kan omvandlas från en långsiktig kunskapsutveckling till omedelbar samhällsnytta när detta behövs. Beröm till Lars Engstrand som under några dagar har ställt om sitt laboratorium från mikrobiom till covid-19. Och tack till all personal för fantastisk flexibilitet och engagemang.

”Covid-23”

Nej, det finns ännu inget som kallas ”covid-23”. Men vi vet att det kommer nya pandemier. Insatsen som nu görs för covid-19 kommer också att ge oss en bättre beredskap för “covid-23”. Allt vi som universitet gör för att forska på covid-19 och hjälpa till i denna akuta kris, kommer också att stärka samhällets motståndskraft mot nya epidemier. Vi måste samla in data och göra de analyser som krävs för att förstå det nya coronavirus och sjukdomen det orsakar. De ansträngningar vi nu gör har betydelse för patienterna idag, men också för de som drabbas av nästa pandemi. Med andra ord: vår insats i denna akuta kris är samtidigt en insats för den långsiktiga kunskapsutvecklingen.

 

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, på besök på KI:s campus Solna i förmiddags. Vacker vårväder, men allvarligt tema för besöket.

 

English version below

Det händer så oerhört mycket just nu när det gäller att bekämpa spridningen av nya coronaviruset.  Sällan, om ens någon gång, har så många ägnat så mycket tid åt ett enda område. Det är i tider som denna som vår kreativitet, förändringsvilja och förmåga att lösa problem verkligen visar sig.

Mycket lång lista

Vi ser nu en internationell kraftsamling för att besegra det nya viruset. KI deltar i denna satsning på olika sätt. Listan på initiativ, smarta lösningar, innovativa idéer, omprioriterad forskning, nyskapande undervisning, spontana stödinsatser till vården och allt annat som jag dagligen får rapporter om – den listan kan göras mycket, mycket lång. Jag har aldrig, under mina drygt 40 år i akademin, varit med om något liknande när det gäller att snabbt ändra fokus och ta sig an helt nya – och i stort sett helt oväntade – förutsättningar och villkor.

Jag har redan ett flertal gånger här på bloggen berättat om hur våra medarbetare och studenter ställer upp i denna svåra situation. Jag ska inte upprepa mig.

E-utbildningar

Men låt mig bara ta upp en konkret insats – av många – som är extra aktuell i dessa dagar. Det handlar om de e-utbildningar som medarbetare vid KI:s Institution för global folkhälsa tagit fram efter att vi fick ett uppdrag om detta från Socialstyrelsen.

Uppdraget handlade alltså om att ta fram utbildningar för personal inom vård och omsorg som i sitt arbete möter personer med misstänkt eller bekräftad covid-19. Det skickades över till oss från Socialstyrelsen torsdagen den 9 mars. Samma dag var KI med på Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferens för att redogöra för uppdraget. Ett intensivt arbete inleddes omedelbart, utfört främst av Anna Karin Sjöblom, Petra Hellbom, Johan von Schreeb och Anneli Eriksson, under projektledning av Martina Gustavsson från global folkhälsa samt Rickard Markstedt, från KI:s uppdragsutbildning.

Det här är ett arbete som innehåller många moment: faktakollar, genomgång av upplägg och innehåll, inspelning, redigering, textning och annat som måste till för att skapa en bra och kvalitetssäkrad e-utbildning. Många fler personer var också inblandade och stödde arbetet, som statister, produktionsansvariga och filmare. Allt förankrades och faktagranskades dessutom av bland andra Folkhälsomyndigheten, Vårdhygien Stockholm och Socialstyrelsens egna experter, innan lanseringen skedde kl 12 den 18 mars – bara tio dagar efter att uppdraget tagits emot.

Mycket nöjda

– Vi är mycket nöjda med resultatet och oerhört tacksamma för den snabba leveransen från Karolinska Institutet, kommenterade Socialstyrelsens krisberedskapschef Johanna Sandwall i ett pressmeddelande från myndigheten samma dag.

Att det finns en stor efterfrågan på dessa utbildningar råder det inga tvivel om. Under de två första veckorna de låg ute hade omkring 60 000 personer gått dem. Intresset har inte minskat sedan dess och de har fått extra stor aktualitet nu när problemen med smittspridning inom äldreomsorgen uppmärksammats rejält under de senaste dagarna. Personal inom omsorgen har normalt inte samma utbildning när det gäller vårdhygien och skyddsutrustning i samband med infektioner, som medicinskt utbildad personal. Här fyller KI:s utbildningar ett stort behov.

Sedan lanseringen den 18 mars har en av utbildningarna även översatts till engelska, arabiska, persiska och ryska och den andra till engelska. Det finns också ytterligare en modul tillgänglig: ”kunskapsbank för chefer/utbildningsansvariga”, med utbildningsmaterial baserat på utbildningarna.

Med ett nytt virus kommer behovet för ny kunskap. Det passar bra att avsluta med ett känt citat från Sun Tzu: Om du känner fienden och dig själv, är utgången av hundratals strider givna.

 

New corona virus and online training:
The virus must be fought with knowledge

There is so much happening right now when it comes to fighting the spread of the new corona virus. Rarely, if ever, have so many people devoted so much time and efforts towards a common goal. It is in times like this that our creativity, willingness to change and ability to solve problems really shows.

A very long list

We are now seeing an international mobilization to defeat the new virus and KI is participating in many different ways. There is an ever growing list of initiatives, smart solutions, creative ideas, and new approaches, and we see multiple examples of innovative teaching and support for healthcare providers and personnel. During my more than 40 years in academia, I have never experienced anything similar when it comes to the speed by which focus is changed to grapple with circumstances and challenges of unprecedented complexity and gravity.

I have already described in this blog how our staff and students are contributing and rising to the occasion. I am truly impressed.

Online training

Let me just bring up one concrete example out of many that is particularly relevant these days: the online training courses developed by KI’s Department of Global Public Health on the request of the National Board of Health and Welfare.

The assignment was to develop training for healthcare staff who, in the course of their work, meet people with suspected or confirmed cases of COVID-19. We received the request from the National Board of Health and Welfare on Thursday, March 9. On the same day, KI participated in the Public Health Agency of Sweden’s daily press conference to report on the assignment. Intensive work began immediately, carried out principally by Anna-Karin Sjöblom, Petra Hellbom, Johan von Schreeb and Anneli Eriksson, under the project management of Martina Gustavsson from KI’s Department of Global Public Health, and Rickard Markstedt, from KI’s office of Executive and Professional Education.

This type of work requires much of many: fact-checking, layout and content review, recording, editing, subtitles, and other elements that are needed to create a quality-assured online course. The works was supported by extras, production managers and videographers. In addition, all components were confirmed and fact-checked by the Public Health Agency, Healthcare Hygiene Stockholm, and the National Board of Health and Welfare’s own experts, among others, before the training was launched at noon on March 18 – just ten days after KI received the assignment.

Very pleased

“We are very pleased with the result and extremely grateful for Karolinska Institutet’s prompt delivery,” said the National Board of Emergency Management’s emergency preparedness manager Johanna Sandwall in a press release that same day.

There is no doubt that there is great demand for these training programs. During the first two weeks they were available, approximately 60,000 people had taken them. Since then, interest has only grown, and the programs have increased in relevance now that problems with the spread of infection in elderly care settings have attracted considerable attention. Care service workers do not normally receive the same education as clinically trained personnel. Thus KI’s training programs fill a great need.

 

English version below

Karolinska Institutet la ut den första informationen om nya coronaviruset till studenter och medarbetare den 27 januari. Några dagar senare klassade regeringen sjukdomen som samhällsfarlig och i samma veva kom det rapporter om det första bekräftade svenska fallet.

Under de två månader som gått sedan dess har vi upplevt historiska händelser slag i slag. Sverige och stort sett hela vår omvärld har tvingats att drastiskt ställa om och förändra verksamheter, aktiviteter och insatser. Allas yrkesliv, studier och vardag har påverkats.

Distansutbildning

Förändringarna gäller naturligtvis inte minst ett universitet som KI. För två veckor sedan gick vi över till distansutbildning och ungefär samtidigt började många att arbeta hemifrån förutsatt att man har arbetsuppgifter som tillåter det.

Det är viktigt att poängtera att KI inte är stängt. Vi upprätthåller vår verksamhet, men arbetar nu på ett annat sätt än tidigare.

Under de gångna månaderna har många forskare på KI varit extremt aktiva som kunskapsspridare. Mest synbart förstås i allmänna massmedier, men en del av detta viktiga uppdrag utförs också på andra arenor; KI-medarbetare har deltagit som experter i olika grupperingar knutna till främst vården och de berörda nationella myndigheterna.

Ett annat exempel: Många av våra kombinationsanställda kliniska forskare och lärare arbetar nu intensivt för att stötta och öka sin kliniska tid inom vårdverksamheten och på så vis bidra till ökat antal vårdplatser och snabbutbildning av personal inom nyckeldiscipliner.

Lång tid

Det står nu alltmer klart att vi kommer att få leva med det här utbrottet under lång tid framåt. Exakt hur länge är det ingen som vet, men jag har svårt att se att KI har möjlighet att återgå till normalt arbetssätt under det här första halvåret.

Därför har vår planering, via krisledning, universitetsledning och institutionsledningar, nu börjat gå från de kortsiktiga och akuta problemlösningarna, till att inriktas mot det mer långsiktiga. Vi måste helt enkelt bereda och rusta oss för att ha en uthållighet, skapa en organisation som håller över tid i en extrem situation.

Hur det här ser ut hänger förstås till stor del på vilken verksamhet vi talar om. Vissa uppgifter, tjänster och uppdrag måste upprätthållas oavsett läge. Annat kan prioriteras om, skjutas upp eller ändra inriktning.

Jag ser redan nu hur snabbt och effektivt KI ställer om till en ny verklighet.  Jag är otroligt imponerad av att denna historiska och omskakande omställning kunnat ske så smidigt och med det omfattande tålamod, lojalitet och god vilja som ni alla visat.

Flera resursgrupper

Just för att skapa en långsiktig hållbarhet och beredskap i organisationen, har vi tillsatt flera resursgrupper centralt på KI. Det är samlingar av interna experter och resurspersoner med olika sakkunskap som fungerar som ett stöd för universitetsledningen, för vår interna och externa kommunikation och – inte minst – som ett stöd för samhället i stort. Syftet är också att de ska agera för att i möjligaste mån kvalitetssäkra våra insatser, kanske särskilt när dessa behöver genomföras snabbt.

I skrivande stund finns det fem sådana stödjande KI-grupperingar, några tydligt formaliserade, andra mer byggda på den verksamhet som finns också i normala situationer. Det är värt att betona att grupperingarna består endast ett litet urval av alla experter som KI har inom dessa områden :

  • Covid-19 expertgruppen (presenterad i ett tidigare blogginlägg)
  • Resursgrupp för kvalitetssäkring av information avseende covid-19
  • Resursgrupp för etikfrågor i samband med covid-19-pandemin
  • Folkhälsoforskning kring covid-19
  • Resursgrupp för psykisk hälsa under covid-19

Observera att inte alla namn är officiella. Grupperingarna arbetar i tät kontakt med hälso- och sjukvården och Region Stockholm.

Kreativa idéer

Som nämnts: KI måste ställa om sin verksamhet, men det betyder inte att verksamheten läggs ned. Tvärtom ser vi nu att verksamheten intensifieras för att möta det nya coronaviruset med all den kreativiteten som ett modernt universitet kan uppbåda. Varje dag hör jag om nya idéer till diagnostik, vaccin och behandling, och varje dag initieras nya projekt och studier som ofta baseras på öppen utväxling av data och information med våra nationella och internationella partners. Självklart ska det nya coronaviruset besegras. Och självklart är det forskningen och sjukvården som ska stå för detta.

Solidaritet och samverkan

Ett sista aspekt jag vill lyfta handlar om solidaritet. Även här får jag dagliga bevis för hur våra studenter och medarbetare sätter andra grupper före sitt egenintresse. Det handlar om olika former av support till första linjens personal i sjukvården och till riskutsatta grupper, men också om att vi tar ett gemensamt ansvar att som universitet stödja och bidra till de nationella myndigheternas strategier.

I morgon, onsdag, kommer vi tillsammans med andra aktörer att träffa Folkhälsomyndigheten för att gemensamt diskutera hur vi kan agera för att konkret hjälpa till för att öka testnings- och analyskapaciteten i landet. Vi är redo att bidra där det behövs.

The new coronavirus will be defeated through our creativity, solidarity, and resolve

The new corona virus will be defeated through our creativity, solidarity, and resolve

Karolinska Institutet shared its first information about the new corona virus with students and staff on January 27. A few days later, the government classified the disease as a danger to society. This notification came to coincide in time with reports of the first confirmed Swedish Covid-19 case.

In the two months that have passed since then, we have experienced a series of events for which there is no precedence in recent history. Sweden and the world around us have been forced to drastically adapt and change operations, activities and efforts. Everyone’s personal and professional lives have been affected.

Distance learning and long term planning

These dramatic changes have impacted all educational institutions, not least complex institutions like KI. Two weeks ago, we transitioned to distance education. Around the same time, many of our employees began working from home.

It is important to emphasize that KI is not closed. We maintain our operations but change the way we work.

It is now becoming increasingly clear that we will have to live with this pandemic for a long time to come. No one can say exactly how long this extraordinary situation will last, but I find it unlikely that KI will be able to return to its normal operations during the first half of this year. We have to brace ourselves for several weeks or even months of hardship where our stamina, resolve, and creativity will be put to test.

Therefore, our crisis management group has begun to move from short-term and urgent problem-solving to longer-term measures. We simply must prepare and equip ourselves with the perseverance needed to create a sustainable organization over time in an extreme situation.

I already see how quickly and efficiently KI is adapting to a new reality. I am impressed that these unprecedented changes have taken place so smoothly, energized by your patience, flexibility, creativity and goodwill.

Several resource groups

In order to create long-term organizational sustainability and preparedness, we have established several resource groups at KI. These are groups of internal experts that support the university leadership, our internal and external communication, and not least, society at large. The aim is that they will ensure, as far as possible, the quality of our work, especially when rapid implementation is required.

At the moment there are five such resource groups at KI, in the following areas. It is worth emphasizing that the groups consist of only a small selection of the KI experts in these areas:

  • COVID-19 expert group (presented in a previous blog post)
  • Resource group for quality assurance of COVID-19 information
  • Resource group for ethical issues related to the COVID-19 pandemic
  • Public health research on COVID-19
  • Mental health resource group

The groups are working in close collaboration with the healthcare sector and Region Stockholm.

Creative ideas

As mentioned, while KI must change its operations, this does not mean that the university’s operations have been shut down. On the contrary, we now see – and embrace – intensified efforts to confront the new corona virus with all the creativity that a modern university can muster. Every day I hear about new ideas for diagnostics, vaccines and treatments, and every day new projects and studies are initiated, many of which are based on an open exchange of data and information with our national and international partners. The new corona virus will be defeated. And research will play a critical role.

Solidarity and cooperation

A last aspect I would like to highlight is solidarity. Here too I receive daily evidence of how our students and staff put other issues ahead of their own self-interest. It is about different forms of support for front-line healthcare staff and risk groups, but also about our shared responsibility as a university to support and contribute to the national authorities’ strategies.

On Wednesday this week we met with the Public Health Agency of Sweden and other actors to jointly discuss the concrete measures we can take to increase the country’s testing and analysis capacity. We are ready to contribute wherever and whenever needed.

Situationen för hälso- och sjukvården i främst Stockholmsregionen blir nu alltmer ansträngd. Fler tvingas söka vård och för en del, främst äldre, leder insjuknandet till intensivvård. Samtidigt får vi tydliga signaler från vårdpersonal att de samlade resurserna är begränsade. Även om antalet intensivvårdsplatser nu byggs ut snabbt och inköp av medicinsk skyddsutrustning och annat material kompletteras med många donationer, så finns det risk för att brister uppstår. Till detta kan läggas att en del vårdpersonal är hemma med sjukdomssymtom och att antalet specialister inom t ex intensivvård är begränsat.

Det här arbetar nu Region Stockholm och samverkansaktörer intensivt med att hantera på olika sätt och jag kan konstatera att många ställer upp på ett fantastiskt sätt. Det strömmar in erbjudanden, förslag och idéer också hit till KI. Det handlar om allt ifrån personal med medicinsk utbildning men som i dag arbetar med annat, som nu är beredda att går ut i vården – till studenter som hör av sig och frågar om de kan bidra på något sätt. Läs exempelvis om KI-studenten Christoffer Hintze, som tagit initiativ till att samla ihop omkring 200 studerande på läkarprogrammet som nu erbjudit sig att hjälpa till på våra sjukhus.

Engagemanget är imponerande!

Omfördela och omprioritera

Som jag tidigare har skrivit så stödjer Karolinska Institutet vården på flera sätt. I takt med att situationen förvärras är vi också beredda att omfördela och omprioritera ännu mer av vår verksamhet för att öka stödet. Vi är kort sagt beredda att göra vad vi kan och mäktar med.

För att Sverige ska kunna ge se effektiv vård som möjligt krävs att vi har så mycket kunskap om viruset som möjligt – till exempel om hur det sprids och spridits inom och utom vården.

KI har avancerad expertkompetens inom påvisning och analys av virus samt immunitet mot virus och vi jobbar nu intensivt för att kunna styra om och skala upp vår verksamhet för att kunna bidra till att ge vården så mycket relevant kunskap som möjligt. Den här omställningen låter möjligen som enkel sak att genomföra, men tyvärr är det inte så lätt i praktiken. Det finns en mängd praktiska, tekniska, logistiska och juridiska knäckfrågor att lösa.

Konkreta stöd

Men med detta sagt är ambitionen tydlig och klar: vi ska nu snabbt få igång konkreta stöd till vården för att öka den samlade kompetensen inom påvisning och analys av viruset. Ett projekt som redan rullar på kunde vi berätta om häromdagen. Flera andra är i startgroparna.

Just testning av patienter består egentligen av en kedja av olika aktiviteter och insatser. Kapaciteten kommer alltid att vara begränsad, så den första länken i kedjan är att avgöra vem som ska provtas. För att detta ska ske på ett effektivt och rättvist sätt som genererar maximalt med kunskap, behövs en tydlig evidensbaserad strategi. Därefter följer själva provtagningen, som kräver såväl kompetens och utrustning, inklusive personlig skyddsutrustning för den som tar provet. Provet ska sedan transporteras till ett laboratorium, där det analyseras och slutligen ska resultatet kommuniceras tillbaka till vårdpersonal och patient.

Det KI i första hand kan vara är en stödjande resurs för analysdelarna i den här kedjan. Detta med våra laboratorier, utrustning och expertis – alla av högsta kvalitet.

Se hela kedjan

Slutsatsen här blir att vi, tillsammans med vården i Region Stockholm och ansvariga myndigheter, kontinuerligt måste se på hela kedjan och skapa oss en bild av hur behovet av stöd från oss förändras i takt med att situationen och behoven förändras.

De här diskussionerna för vi nu med främst vården i Stockholm, men även till viss del med de nationella myndigheterna.

Låt mig vara alldeles glasklar: KI har resurserna, kompetensen, tekniken och viljan att snabbt och kraftfullt skala upp vårt stöd när det gäller coronaviruset. Det måste ske i samverkan med ansvariga inom vården och med expertmyndigheterna, det måste ske på rätt sätt och det måste ske vid rätt tillfälle.

Tid för agerande är nu.

 

English version below

I tider som präglas av oro eller kris tenderar validerad fakta, verklig kunskap och sanna nyheter utsättas för ett konkret hot att ersättas av rykten, skvaller, konspirationsteorier och falska nyheter.

Stanforduniversitetet  har visat att upprepad exponering för falska nyheter bryter ner motståndsförmågan hos mottagarna och gör att de löper större risk att låta sig övertygas. På samma sätt som exponering för större mängder och varianter av virus ökar risken att infekteras.

Falska nyheter

Under globala omskakande händelser som den pågående pandemin ökar spridningen även av falska nyheter, myter och skräckpropaganda. Och precis som virus alltid har funnits, men idag kan spridas snabbare över en globaliserad värld, gör våra tekniska plattformar att falsk information kan spridas i större volymer och hastigheter än någonsin förr.

För att öka samhällets motståndskraft mot detta behövs bredare och djupare kunskap om källkritik. Karolinska Institutets bibliotek, KIB, har publicerat artikeln Vikten av källkritik under covid-19-utbrottet, med handfasta tips och rekommendationer om hur du kan skydda dig och närstående från falsk information.

Vem är källan?

När du tar emot eller söker information om nya coronaviruset, tänk över vem som är källa till informationen, vad den syftar till och om den innehåller värderingar. Brist på källor och referenser är en annan varningssignal. Värderingar är också bra att undvika när du söker själv, eftersom det kan göra sökresultatet skevt.

Bästa källan till information är nationella myndigheter. Gå direkt till Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och 1177.se Vårdguiden för aktuell och korrekt information om vad som gäller. Även internationella organ har bra, uppdaterad och viktig information, till exempel WHO och EU:s smittskyddsmyndighet ECDC.

Folkhälsomyndigheten publicerar löpande vad som gäller för svenska förhållanden. Svenskar har i grunden ett starkt förtroende för sina myndigheter. Det är dessutom ett förtroende som ökat under de senaste åren.

Stort tryck

Karolinska Institutet är ett universitet, men vi är också en myndighet och ett av våra uppdrag är att informera om vår forskning. Just nu är trycket stort på våra forskare från både medier och allmänhet. Det är ett kvitto på att förtroendet för den kompetens vi har, och ständigt arbetar på att utöka och förstärka, är högt i vår omvärld.  Vi arbetar hårt för att svara upp mot det förtroendet.

Många på KI arbetar dessutom intensivt med att ta fram vaccin och behandlingsmetoder mot det nya coronaviruset SARS-CoV-2. Genom dessa olika kunskapsrelaterade aktiviteter bidrar KI till att vaccinera samhället mot falsk information.

Vi etablerar nu också en särskild resursgrupp med seniora KI-forskare från olika fält. Denna grupp kommer bland annat arbeta med att kvalitetssäkra den information vi har på webbplatsen och på andra plattformar.

Jag vill rikta ett stort tack till er alla som nu ställer upp och arbetar för vårt universitet och för att ni delar med er av kompetens till övriga samhället.

Kunskapsspridning är definitivt att föredra framför smittspridning.

 

Som alltid: Gå in ofta och läs informationen till KI:s medarbetare och studenter. Den uppdateras kontinuerligt.

 

Coronavirus: Viral infections and viral fake news share many similarities

In times of worry or crisis, validated facts, genuine knowledge and real news are often threatened by rumors, gossip, conspiracy theories and fake news.
Stanford University has shown that repeated exposure to fake news degrades recipients’ resilience and increases the risk of being falsely convinced. . Similarly, the greater the exposure to large quantities and variants of viruses, the greater the risk of infection.

Fake news

During global crises, like the ongoing pandemic, the spread of fake news, myths and fear-mongering propaganda also increases. And just as viruses have always existed and spread quickly across our increasingly globalized world, our technical platforms enable false information to be disseminated at greater volumes and speeds than ever before.

In order to increase society’s resilience to this phenomenon, we need broader and deeper knowledge of ways to critically assess sources of information. Karolinska Institutet’s library has published an article entitled “The importance of source criticism during the COVID-19 outbreak” (in Swedish) with handy tips and recommendations on how to protect yourself and your loved ones from false information.

Check the source

When receiving or seeking out information about the new corona virus, consider the source of the information, its purpose and whether it is expressing specific values or points of view. A lack of sources and references is another warning sign. In addition, try to put your own opinions and values aside when searching for information, as this can skew your search results.

National government agencies are the best sources of information. Go directly to the Public Health Agency of Sweden, , the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) and 1177.se (Vårdguiden) for current and accurate information. International organizations, such as the World Health Organization and the European Centre for Disease Prevention and Control, also have good, timely and important information.

The Public Health Agency regularly publishes updated information pertaining to the current circumstances in Sweden. Swedish people typically have strong confidence in their government authorities – a confidence that has increased in recent years.

Tremendous demand

Karolinska Institutet is a university, but also a government authority, and one of our important mandates is to inform the public about our research. Right now, there is an unusually high demand for our researchers – both from the media and from the general public. This attests to  the breadth and depth of KI’s competence.  We are working hard  to live up to the trust bestowed on us.

Many at KI are working intensively to develop vaccines and treatments for the new corona virus SARS-CoV-2. In the same way we must help  vaccinate society against false information.

We are now also establishing a special resource group consisting of senior KI researchers from a variety of fields. This group will work to assure the quality of the information on the university’s website and on other platforms.

I would like to extend my gratitude and appreciation  to all of you who share your  expertise with media and society at large in these most difficult of times. Many of you do so on a daily basis, be it early in the morning or late in the afternoon.

As always, I encourage you to frequently read the information we publish for KI’s staff students – it is continuously updated.