Drastiskt minskat anslag för utvecklingsforskning inom biståndet
Strax före jul fattade regeringen beslut om att dra ner på biståndsanslaget för utvecklingsforskning drastiskt. Det handlar om en halvering, från två procent av de totala biståndsmedlen till en procent. Mätt i pengar är det en minskning med en halv miljard kronor. Om detta har jag, tillsammans med fem andra, skrivit en debattartikel som i dag publiceras i Dagens Industri.
Det här är en högst olycklig trend som tyvärr eskalerat kraftigt under senare år. Så sent som för drygt tio år sedan var andelen medel för utvecklingsforskning inom ramen för biståndsanslaget åtta procent. Det är alltså knappast en överdrift att prata om en drastisk försämring när det gäller förutsättningarna för att kunna bedriva forskning inom utvecklingsområdet. Läs gärna ett tidigare blogginlägg om den här frågan, från sommaren 2021.
Nu är det alltså dags för ytterligare en nedskärning och det sker dessutom i direkt anslutning till att Sverige tar över som ordförandeland i EU. Det är ett samband som manar till eftertanke. För parallellt med att Sverige i praktiken håller på att avveckla sin ambition att bidra med evidensbaserad kunskap och forskning inom biståndsområdet, trappar EU snarare upp sina insatser inom samma område. Nyligen fattade EU beslut om en strategi för global hälsa och vid sidan av denna strategi satsar man också på att flytta fram positionerna när det gäller att skapa den europeiska hälsounionen. Båda dessa satsningar innehåller forskning, bistånd och global utveckling som starka komponenter.
I dag publicerar alltså jag, tillsammans med fem andra undertecknare, en debattartikel i Dagens Industri där vi kritiserar den svenska regeringens beslut att skära ner medlen för utvecklingsforskning. Övriga undertecknare är Carl Björkman, nordenchef för Bill & Melinda Gates Foundation, Lotta Ljungqvist, styrelseordförande för SwedenBIO, Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi/infektionsöverläkare, Karolinska Institutet och styrelseledamot i Världsinfektionsfonden, Gunilla Källenius, professor i klinisk mikrobiologi, Karolinska Institutet och styrelseledamot i Världsinfektionsfonden samt Stefan Swartling Peterson, professor i global systemomställning för hälsa, Karolinska Institutet.
Hela artikeln i Dagens Industri går att läsa här.
Klipp ur texten:
Utifrån den bakgrunden ter det sig ytterst uppseendeväckande att regeringen nu beslutar att mer än halvera forskningsbiståndet, ett beslut som framstår som än mer märkligt när EU går åt rakt motsatt håll och verkar för en ökad satsning på global hälsa via sin nya strategi. Som ordförandeland i EU:s ministerråd – och med den aktade internationella ställning som Sverige har inom området forskningsbistånd – borde vi i stället höja anslaget och fortsätta agera som ett föregångsland.
Vi uppmanar därför regeringen att i enlighet med sina egna prioriteringar för biståndet och den nya EU strategin för global hälsa ompröva den kraftiga nedskärningen av forskningsbiståndet. Vi föreslår att regeringen satsar ytterligare medel på forskningsbistånd och utveckling. Det skulle också vara en tydlig markering från EU:s ordförandeland om vikten av att aktivt bidra till en mer rättvis värld, där alla – även i fattiga och utsatta områden – får god tillgång till vård och mediciner, rimliga levnadsvillkor och en säker, hållbar och trygg miljö att leva i. Det är en strategi som gynnar även Sveriges ambition att vara en ledande forskningsnation.
0 comments