In English below

Utredningen för starka och ansvarsfulla lärosäten, också kallad Strut, tillsattes av regeringen för ett år sedan och ska redovisa sitt uppdrag den 3 december i år. Syftet är att göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning, och lämna för­slag för hur styr­ningen av de stat­liga läro­sä­tena ska utformas. Detta ska bland annat leda till att Sverige ska stärka sin position som ett av värl­dens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kun­skaps­nation.

Det är med andra ord en mycket viktig utredning för oss som är verksamma inom universitet och högskolor. Vi på Karolinska Institutet följer utredningen med stort intresse och deltar också aktivt i den kontinuerliga diskussion som särskilda utredaren Pam Fredman bjudit in till på ett föredömligt öppet sätt.

Några centrala frågor

Även om utredningen ännu inte presenterat några officiella slutsatser, vill jag gärna redan nu peka på några frågor som jag menar är helt centrala för kvaliteten i den framtida forskningen och utbildningen i Sverige.

Den preliminära viljeinriktningen är att lägga samman basanslagen för utbildning och forskning. Det är en bra modell, förutsatt att det samtidigt ges ökade möjligheter till flexibilitet och autonomi för lärosätena. Det kan till exempel underlätta för att öka forskningsanknytning i utbildningen. Det är väsentligt att utredningen föreslår åtgärder för att stärka förutsättningar för ökad frihetsgrad och att styrningen är anpassad till lärosätenas olika uppdrag, profil och särart. Anslagets utformning och fördelning måste bygga på en dialog mellan utbildningsdepartement och respektive lärosäte utifrån kvalitet i kärnverksamheten – inte på förutbestämda kvantitativa måluppfyllelser om exempelvis volym inom utbildningen.

Verka för hög kvalitet

Jag menar att regeringens viktigaste uppgift i detta sammanhang är att verka för en högkvalitativ och internationellt konkurrenskraftig högskolesektor. Det skapas inte genom att detaljstyra universiteten utifrån likriktade mallar eller ett ökande antal diversifierande mål. Nivellering är inte en framgångsväg när det gäller att stärka den internationella konkurrenskraften.

Sverige är ett litet land och det mesta av forskningen sker utanför våra gränser. Vår framgång som forsknings- och kunskapsnation är helt beroende av vår förmåga att delta i internationella forskningsnätverk – och detta är dessutom ett beroende som ökar i takt med kunskapsutvecklingen. För att kunna delta i världens främsta forskningsnätverk, måste vi säkerställa en hög kvalitetsnivå i både utbildning och forskning här i Sverige. Kvaliteten på vår egen utbildning och forskning är biljetten till de viktiga kunskapsnätverken utomlands – det finns ingen genväg.

Se och diskutera riskerna

Jag har arbetat med strategiska utbildnings- och forskningsfrågor på internationell nivå under lång tid och har lärt mig en hel del under resans gång. En erfarenhet är att vi måste våga se och diskutera riskerna innan ett nytt finansieringssystem införs. Här ser jag med viss oro hur kvalitetsambitionerna tonats ner i utredningen. Ska vi stärka vår ställning när det gäller högkvalitativ utbildning och forskning, måste vi våga diskutera hur den kommande finansieringsmodellen bäst stöder det uttalade målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kun­skaps­nation. Jag har sett i andra länder hur förändringar i finansieringssystemet har lett till nivellering och ökad byråkrati. Detta måste vi undvika här i Sverige.

Vi på KI kommer att följa utredningens viktiga arbete och i möjligaste mån föra fram våra synpunkter om vad vi menar bäst gynnar kvalitet och utveckling inom forskning och utbildning. I dagarna går ett brev från KI till utredningen, där vi bland annat tar upp en del av det som jag diskuterar här ovan.

Safeguard high-quality education and research

The Investigation for strong and responsible institutions of higher learning (utredningen för starka och ansvarsfulla lärosäten), also known as Strut, was established, by the government, a year ago and is to present its report on December 3 of this year. The object is to conduct a comprehensive review of university and college governance, including resource allocation, and to propose how governance of these state institutions should be designed. This will, among other things, enable Sweden to strengthen its position as one of the world’s leading research and innovation countries and as a leading knowledge country.

In other words, it is an extremely important investigation for those of us who are active in universities and colleges. We, at Karolinska Institutet, are following this investigation with great interest and are actively participating in the ongoing discussion that special investigator Pam Fredman has admirably opened up.

A few central matters

Although the investigation has not yet presented any official conclusions, at this time, I would like to point out several matters that are central to the quality of future research and education in Sweden.

The preliminary intended aim is to combine all basic allocations for education and research. This is a good model, provided an increased opportunity for flexibility and autonomy is given to the institutions. This can, for example, aid in increasing the ties between research and education. It is important for the investigation to propose measures for strengthening opportunities for increased freedom and that governance be adapted to the institutions’ different missions, profiles and unique characteristics. The proposal’s design and setup must be built on a dialogue between the education department and the respective institutions and be based on the quality of core activities, not on predetermined quantitative goal fulfillment, such as volumes in education.

Working for high-quality

What I mean is that the government’s most important task, in this context, is to work for a high-quality and internationally competitive university sector. This is not created by micromanaging the universities on the basis of standardized templates or by increasing the number of diversified targets. Leveling is not a successful path for strengthening international competitiveness.

Sweden is a small country and most research occurs outside our borders. Our success as a research and knowledge nation is entirely dependent on our ability to participate in international research networks, and moreover, this dependency increases in tact with knowledge development. To be able to participate in world leading research networks, we have to ensure a high-quality level of education and research in Sweden. The quality of our own education and research is the ticket to important networks of knowledge outside the country – there are no short cuts.

See and discuss the risks

I have worked with strategic issues in education and research at the international level for a long time and have learned a lot during that time. One insight is that we have to dare to see and discuss the risks, before putting a new funding system into place. Here, I have noted, with a certain amount of trepidation, that striving for quality has been toned down in the investigation. If we are to strengthen our position in regard to high-quality education and research, then we have to dare to discuss how the upcoming funding model can best support the expressed goal of Sweden being one of the world’s leading research and innovation countries and a leading knowledge country. I have seen how changes in funding systems in other countries has led to standardization and increased bureaucracy. We must avoid this in Sweden.

We, at KI, will continue to follow the investigation’s work and if at all possible, express our viewpoints on what we mean with best promotes quality and development in research and education. In the next few days, KI will be sending a letter to the investigation, where we take up, among other things, what I discussed above.