Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

English version below

Regeringen föreslår att strängare krav införs för permanent uppehållstillstånd. Enligt det nya lagförslaget krävs kunskaper i svenska språket och att man ska kunna försörja sig genom anställning eller näringsverksamhet för att man ska ha rätt till permanent uppehållstillstånd. Den nya lagen ska gälla alla, oavsett om du är asylsökande, arbetskraftsinvandrare eller en internationell talang som forskar på universitet.

Vi har nu skickat en skrivelse till utbildningsdepartementet, där vi framhåller att det måste finnas utrymme för undantag från språkkravet för doktorander och forskare. De nu berörda har inte en rimlig chans att uppfylla det nya kravet, då lagförslaget föreslås träda i kraft redan den 20 juli i år.

Inte genomtänkt

Det här är en förändring som inte ter sig särskilt genomtänkt och som riskerar att drabba talangfulla forskare och doktorander som sökt sig till svenska universitet. På sikt kan det innebära att Sverige och lärosäten kan bli mindre attraktiva för internationella forskare. Det här kommer i sin tur att drabba utvecklingen av det svenska näringslivet och det svenska samhället i stort.   

Låt mig konkretisera: Går lagförslaget igenom kan konsekvensen bli att en doktorand som jobbat hårt med sin avhandling under fyra år plötsligt får drastiskt försämrade villkor att stanna kvar och ytterligare utveckla sitt forskningsfält. 

Engelska är arbetsspråk

På KI har vi inga förkunskapskrav på svenska vid antagningen till forskarutbildningen. Arbetsspråket är engelska. Cirka 40 procent av de antagna doktoranderna i Sverige 2019 har en utländsk bakgrund enligt statistik från Universitetskanslersämbetet. Siffran för KI är 37 procent. Var och en förstår vad det här kan komma att leda till. En omedelbar konsekvens av lagförslaget är att vi riskerar att försvåra rekryteringen av framstående expertis och forskare till Sverige, liksom att vi inte kan behålla den internationella kompetens i landet som vi har utvecklat genom fyra års forskarutbildning.

Det är varken en vettig eller framgångsrik strategi att i praktiken utestänga ett inflöde av internationell talang och kompetens. Det står dessutom i bjärt kontrast till forskningspropositionens uttalade mål att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings-och innovationsländer och en framstående kunskapsnation och att antalet utländska doktorander som stannar i Sverige bör öka.

Drar vidare

Om det är svårt att stanna efter en doktorsexamen eller otydligt vad som gäller i landet, drar de nydisputerade vidare till andra länder. Sverige riskerar att tappa viktiga kunskaper och expertis. Så enkelt är det.

Självklart är det bra att lära sig språket i det land där man bor och jag är övertygad om att de doktorander och forskare som har möjlighet att stanna i Sverige lär sig svenska förr eller senare. Men när engelskan helt dominerar på såväl deras arbete som inom deras sociala umgänge, känns de här nya kraven orimliga för just den här gruppen. Det är helt enkelt inte vettigt att alla migranter ska behandlas på exakt samma sätt. Vi måste utgå från olika gruppers olika syften, behov och förutsättningar.    

Utan övergångsbestämmelser

Lagen ska träda i kraft den 20 juli, utan övergångsbestämmelser eller undantag. Det innebär att förutsättningarna för permanent uppehållstillstånd ändras med väldigt kort varsel, vilket i sig är utmanande för rättssäkerheten. Våra doktorander och forskare har inte en chans hinna lära sig ett helt nytt språk till dess. Särskilt olyckligt blir det för de doktorander som planerar att disputera i år. Utan övergångsbestämmelser tvingas de att lära sig svenska med mycket kort framförhållning under en period de behöver ägna fullt fokus på att färdigställa avhandlingen. Den här formen av retroaktiv lagstiftning blir därmed extra olycklig. Med bättre framförhållning och övergångsbestämmelser hade de som nu drabbas åtminstone haft en rimlig chans att uppfylla de nya lagkraven.

KI har inte varit remissinstans i förarbetet till det här lagförslaget, vilket bara det kan tyckas vara anmärkningsvärt. Flera andra relevanta instanser har inte heller fått möjlighet att yttra sig via remissförfarande. KI har dock som sagt skickat in en skrivelse på eget initiativ till utbildningsdepartementet om det här. Och kritik har kommit från flera håll. Bland annat skriver Svenskt näringsliv i sitt remissvar att ”Om det aktuella förslaget med ett krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap träder i kraft (…) riskerar utländska experter, forskare och nyckelpersoner som för närvarande arbetar i Sverige utvisning om de inte uppfyller kraven på kunskaper i svenska och samhällskunskap.” 

Perspektivrikedom

Global mobilitet av talanger är oerhört viktigt för perspektivrikedom på universiteten och i samhället i stort. Perspektivrikedom är synonymt med kvalitet. Vi har redan en del som talar emot rekrytering av globala talanger: geografiskt befinner vi oss långt upp i norra Europa en bra bit från världens demografiska centra, med ett klimat inte alla gillar och med ett språk som talas av få. Vår målsättning måste vara att göra det enklare, inte svårare, att rekrytera kompetens och att göra det enklare, inte svårare, för dem vi har rekryterat att stanna kvar så att de kan bidra med sin kunskap och innovationskraft till det svenska samhället!

Vi har hittills rekryterat många enastående talanger, använt skattepengar till att ge dem forskarutbildning och som en bonus har vi fått ett kraftfullt tillskott i den samlade svenska forskarkompetensen. Nu riskerar vi tappa denna kompetens till andra länder.

Har Sverige råd med det?

---

Make it easier to recruit international talents – not harder!

The Swedish government is proposing stricter criteria for obtaining permanent residency in Sweden. According to the new proposals, applicants must know some Swedish and be able to provide for themselves, either through employment or self-employment, before permanent residency may be granted. The new law will apply to everyone – asylum seekers, migrant workers, doctoral students and researchers alike.

We have now written to the Ministry of Education and Research urging to allow exemptions for doctoral students and researchers. Those now affected have no reasonable chance of meeting the new requirement as the bill is expected to become law on 20 July 2021.

Less attractive

This proposal does not seem very well thought-through, and risks hurting talented researchers and doctoral students who have applied to Swedish universities. In the long run it could mean that the country and its academic and scientific institutions will become less attractive to international researchers. This will in turn affect the development of the Swedish society at large.

If the bill passes through parliament, it could mean that doctoral students who have been working hard on their thesis for the past four years will suddenly find themselves in a drastically worse situation to stay in Sweden and as researchers seeking to develop their field. 

Working language is English

At KI we have no admission requirements as regards Swedish for doctoral students. The working language is English. Some 40 per cent of the doctoral students admitted in Sweden in 2019 were from abroad, according to statistics from the Swedish Higher Education Authority. The figure for KI is 37 per cent. Everyone can understand what this could lead to. An immediate consequence of the law is that Sweden will probably find it more difficult to recruit outstanding expertise and researchers to Sweden and lose the international competence that we have built up over four years of doctoral education.

Stark contrast

It’s not a successful strategy to in effect block an influx of international talent, and it stands in stark contrast to the express goal of the recent research bill – that Sweden is to be one of the world’s leading research and innovation countries and an outstanding knowledge nation, and that the number of foreign doctoral students residing in Sweden should increase (Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige Prop. 2020/21:60).

If it is hard for students to remain after graduation or if the rules are unclear, our postdocs will move elsewhere, draining Sweden of vital skills and expertise. It’s as simple as that.

Of course it’s good to learn the language of the country you live in and I’m convinced that the doctoral students and researchers who are willing and able to stay in Sweden will do so, sooner or later. But when English completely dominates their work and their social life, these new demands don’t seem fair for this particular group. It makes no sense to treat all migrants in exactly the same way, without taking the needs and circumstances of different groups into account.    

Very short notice

If the law comes into effect on 20 July 2021 without transitional provisions or exemptions, the criteria for obtaining permanent residency will change at very short notice. Our doctoral students and researchers have no chance of learning a new language by then. This will be particularly unfortunate for the students who plan to defend their thesis this year, for without transitional provisions, they will suddenly find themselves having to learn Swedish at a time when they need to be devoting all their time and energy to completing their thesis.

International mobility of talent is crucial for providing the richness of perspectives that makes universities thrive and societies to develop and prosper.  Sweden is disadvantaged when it comes to international recruitments: we are geographically remote, with a climate that is not to everyone´s liking, and with a language spoken by few. Our goal must be to make it easier, not harder, to recruit talents and to make it easier, not harder, to keep these talents so that they can contribute with their knowledge and innovative power to the Swedish society.