Kvalitetssäkring av forskning: Sprid de goda exemplen och ta hänsyn till skillnaderna
Finns det behov av att kvalitetssäkra forskningen? Och i så fall – vilka delar av forskningen behöver kvalitetssäkras och hur ska det gå till?
Det är några frågor som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) studerat närmare inom ramen för ett regeringsuppdrag som avrapporterades i april. Bakgrunden är att UKÄ under 2017 fick ett utökat uppdrag när det gäller att kvalitetssäkra universitets och högskolors verksamhet. Tidigare var detta uppdrag begränsat till högre utbildning, nu inkluderas också forskning. UKÄ:s övergripande syfte i denna del är att bidra till att den forskning som bedrivs vid de svenska läroanstalterna håller hög kvalitet.
Viktigt uppdrag
Utifrån KI:s perspektiv innebär det ett synnerligen viktigt uppdrag. Därför var det med stort intresse och engagemang vi studerade vårens rapport från UKÄ. I slutet av juni skickade vi in vårt remissyttrande.
I mångt och mycket delar vi UKÄ:s syn och slutsatser i rapporten. Framförallt är det utmärkt att UKÄ definierar sitt uppdrag som granskare av kvalitetssäkringen av forskningen. Ansvaret för att forskningen håller en hög kvalitet måste alltid vila på lärosätet.
För KI är det också viktigt att UKÄ i sin granskning utgår ifrån de skillnader – den heterogenitet – som finns inom sektorn, till exempel vad gäller förutsättningar, forskningsområden, profiler och organisation.
Positiva jämförelser
Med det sagt, så är det utmärkt med ett sammanhållet nationellt system för kvalitetssäkring för både forskning och utbildning. Det leder till större möjligheter för bland annat kvalitetsutveckling genom positiva jämförelser mellan lärosätena. UKÄ kan helt enkelt vara ett kommunikationsnav för att sprida de goda exemplen och på så sätt skapa incitament för kollegialt lärande.
Det här med granskning av kvalitetssäkring av forskning är ingen enkelt sak. Just heterogeniteten som finns inom forskningen, tillsammans med den nationella ansatsen och behovet av en samlad struktur för granskning av kvalitetsgranskning, ställer stora krav på att processen fungerar för alla berörda lärosäten.
Bör införas gradvis
Därför menar KI att den här samordnade granskningen bör införas gradvis och måste få ta tid. Ingen är betjänt av att ett nationellt system för granskning av kvalitetssäkring stressas fram. Då är det är bättre att inledningsvis genomföra några piloter inom begränsade delar av forskningsverksamheten. Utifrån dessa piloter kan sedan UKÄ bygga upp en väl förankrad process.
Det är också viktigt att denna process och de strukturer som byggs upp för granskningen, sedan kontinuerligt prövas och utvecklas. Forskningsverksamhet är föränderlig materia – nu mer än någonsin förr. Hög kvalitet är fundamentalt när det gäller kunskapsutveckling, men att granska kvalitetsnivåer är som att skjuta på ett rörligt mål.
Närheten avgörande
Därav följer att lärosätenas eget ansvar för kvalitetssäkringen betonas och säkerställas. Närheten till forskningen är helt avgörande för kvalitetsutveckling. Denna närhet finns ute på högskolor och universitet – inte på en central statlig myndighet.
Det är således utmärkt att UKÄ tydligt adresserar detta i sin rapport.
0 comments