Studentbloggen

Reflektioner från min andra vecka på VFU-praktik

Idag är fokus på något som jag började fundera på under min VFU-placering på Stora Sköndal. Nämligen sambandet eller relationen mellan kreativitet och rehabilitering. Det är något som ligger mig extra nära och något som jag tycker är mycket spännande med min bakgrund som professionell dansare.

Neurologiska skador

Stora Sköndal är en neurologisk rehabiliteringsklinik och för många neurologiska sjukdomar eller hjärnskador är en vanlig följd nedsatt motorik. Det kan bla. betyda nedsatt kontroll över viljemässiga rörelser men omfånget och på vilket sätt det uttrycker sig kan skilja sig väldigt mycket från person till person. Det beror dels på hur och var skadan skett samt skadans omfattning men för de som lever med sin sjukdom eller skada kan det också bero på patientens förmåga, vilja och motivation. Med förmåga så syftar jag bla. till patientens förmåga att delta i rehabiliteringen, men det finns också andra aspekter, som förmågan till insikt om sitt eget tillstånd eller skada. Ett område där en neurologisk skada märks extra tydligt är i finmotoriken i händerna, alltså hand- och fingermotorikens funktion och koordination.

Standardiserade tester

En vanlig neurologisk skada är stroke och en vanlig följd av detta är halvsidig kraftnedsättning vilket ofta ger, som tidigare beskrivits, även motoriska svårigheter. Detta brukar testas genom olika motoriska tester, tex. 9 hole peg test, som är precis som det låter 9 små ”pinnar” som man ska stoppa i 9 hål och sedan ta ut igen. Detta är ett mycket bra instrument för att mäta funktion och för att kunna ”gradera” nedsättningen samt kan användas för utvärdering och uppföljning. Men så roligt är det väl inte att plocka små pinnar hela dagen och speciellt motiverande eller funktionellt tror jag inte att jag hade tyckt det var heller.

Handarbete

På Stora Sköndal arbetar arbetsterapeuterna mycket med handarbete som en funktionell träning av handens motorik och funktion, detta upplever jag som väldigt mycket mer motiverande och engagerande. Detta tror jag verkligen är ett område som man inte ska underskatta – mötesplatsen mellan kreativitet, konst, kultur, vård och rehabilitering. Jag upplever det som ett mycket spännande område och ett område som har en outnyttjad potential att växa sig mycket större. När man använder dessa moment, så som stickning, trähandarbete, läderarbete, batik etc. i rehabilitering så involverar vi även andra delar och funktioner av hjärnan i rehabiliteringen, förståelse, planering, kreativitet, minnet etc.

Ett annat exempel från mitt eget kliniska arbete under praktiken är att jag integrerade musik till träningen då det fanns en önskan om det. Och vilken skillnad det gjorde! Tänk vad en sån liten ”detalj” kan förändra hela upplevelsen av träningen eller rehabiliteringen. Så det gäller för oss att också vara kreativa och ibland behöver det inte ens vara världens insats eller planering utan det gäller bara att vara öppen för sin patient och se till vem det är.

Jag förstår att jag inte är den första som hittat på ”kreativ rehabilitering” och att Stora Sköndal inte är den enda rehabiliterings kliniken som använder sig av dessa element i sin verksamhet. Det finns många fantastiska exempel på mötet mellan vård och kultur eller konst, tex dansterapi eller dans för Parkinson-patienter som är några exempel från mitt tidigare område. Min tanke med detta blogginlägg är att så ett frö till oss i vårdsektorn, att inte underskatta kulturens och kreativitetens kraft till läkning och att fortsätta undersöka och vara nyfikna på hur vi kan lägga upp rehabilitering på ett kreativt sätt!