Kursöversikt på 2:a året på Biomedicinprogrammet – Del 1

Här på Del-1 skriver jag mina åsikter och översikt om kurserna som vi har tagit under den 3:e terminen 🙂

Det andra året på biomedicinprogrammet innehåller mer ”medicinska” kurser där man får lära sig alltifrån ”hur människans kognitiva förmåga fungerar”, ”vad händer ifall man blir smittad av en viss patogen” till ”vad bör man tänka på om man vill starta sitt eget företag i framtiden?”.

Jämfört med de första 2 terminerna är kurserna på 2:a året roligare, har mindre kemi (för de som inte tycker om kemi så mycket 😉 ) och är mer förknippade med forskning och biomedicin. Här kommer min översikt på de härliga kurserna som vi fick läsa på 3:e terminen.

Biostatistics (4,5 hp)

En bild på hur R-studio ser ut.

Biostatistik är den första kursen man läser efter en lång och härlig sommar. I kursen får man lära sig att arbeta med ett kodningsprogram som heter R-studio. Jag skulle säga att kursen var en av de mest intressanta och roligaste kurserna i 2:a året på programmet där Google och Youtube blir din bästa kompis i kursen.

Sluttentan för biostatistik sker på själva programmet R-studio utifrån en R-script som man får från läraren.

Tissue Biology (4 hp)

En histologiskt preparat av hud under mikroskop.
Ett histologiskt preparat av nefron (njurar).

Efter massor data och statistik, kommer den första ”biomedicinska” kursen av året = TISSUE BIOLOGY

Tissue biology var en av de kurserna som var ganska kort men ändå väldigt intressant. I kursen fick vi lära oss alltifrån hur olika vävnader och celler såg ut under mikroskopen, deras karakteristika funktioner, hur man identifierar/avgör om det är en viss typ av vävnad och vilka metoder som används för att ge hur en bild på hur vävnaden ser ut under mikroskopet. Å andra sidan tyckte jag att kursen var väldigt intensivt och tidskrävande då allt vi lärde oss om histologi (vävnadsbiologi) var något nytt för oss!

Kursen bestod av;

  • Föreläsningar (som hölls på Flemingsberg campus)
  • Ett labbprojekt där vi fick planera en protokoll/metod och göra en ”experimental design” för en viss typ av vävnad. Projektet skedde på en online plattform, vilket var väldigt enkelt och roligt att jobba med.
  • En muntlig tenta där vi fick ca 2-3 frågor som handlade om exempelvis hur identifierar man endometrium under mikroskop, vilka antikroppar används för att göra ”tissue fixing” och varför?. Det var lite stressigt att förbereda sig inför muntliga tentan men det kändes väldigt avslappnande under själva tentan då det tog bara 10 till 15 minuter.
  • Skriftlig sluttenta skrev vi i Flemingsberg campus på datorn. Sluttentan bestod av olika flervalsfrågor och öppna frågor där man fick motivera och förklara sitt svar. Jag tyckte att sluttentan var ganska relevant till kursplanen, men tiden räckte inte till att svara på alla frågor, vilket var lite trist.

Immunology and Microbiology (13 hp)

Bakteriologilabbet; vi fick observera antibiotikaresistensen på våra bakterier som finns i nässlemhinnan
Bakteriologilabbet; vi fick observera antibiotikaresistensen på våra bakterier som finns i nässlemhinnan
Här kollade vi på antibiotikaresistensen av en bakteriekoloni genom så kallad ”The Clover-Leaf test” för benzylpenicillin (P10)

Immunologi och mikrobiologi kursen var en av de 2 största kurserna under 2:a året som motsvarade 13 högskolepoäng och var därmed väldigt intensivt. Kursen handlade om vad immunologi och mikrobiologi innebär. Nämligen om,

  • Immunologi delen som omfattade koncepter såsom hur kroppens immunsystem (försvarssystem) fungerar mot olika patogener/främmande ämnen, vilka komplikationer är förknippade med/orsakats av en dysfunktionell immunsystem, vilka celltyper är ansvarig för immunförsvaret, hur känner de till att ett ämne är främmande/inte tillhör kroppen, vad är medfött och adaptiv immunitet
  • Mikrobiologi delen bestod av olika delar, bland annat parasitologi (lärande om parasiter och parasitorsakade infektioner), virologi (hur ett virus är uppbyggt, är virus levande eller icke-levande? Vad är virala infektioner) och bakteriologi (hur klassificerar man olika bakterier beroende på deras utseende och karakteristiska egenskaper, Vad är bakterie-orsakade infektioner)

Kursen bestod av olika labbmoment, föreläsningar, seminarium, muntlig presentation, labbrapport och sluttenta, vilket blev totalt 2 månader. Jag tyckte personligen att kursen var väldigt relevant, intressant och kul att läsa; lärarna var väldigt bra på att hjälpa oss ifall vi hade frågor. Ämnen vi lärde oss i kursen var ganska intressanta och aktuella med tanken på att vi var då fortfarande under COVID-pandemin, vilket intresserade de flesta av oss att fokusera extra på virologi delen 😀

Neuroscience (8,5 hp)

I neuroscience kursen, får man lära sig bland annat hur vi upplever smärta och vilka hjärndelar ingår i smärtbanor.

Neuroscience kursen var den sista kursen innan vi slutade med termin 3. I kursen fick vi lära oss om hur lilla nerverna överför signaler till en annan nerv för att möjliggöra våra rörelser, tänkande, kognitiva funktioner och mycket mer. Jag skulle säga att kursen var väldigt flexibel för neuroscience kursen började precis innan jullovet i slutet av november, vilket gjorde att vi hade ca 2-3 veckor för att förbereda oss inför den slutliga tentan. Men eftersom den var flexibel, innebar det att man skulle ha sitt eget ansvar över sina studier och planera både plugg och när du har tid att kolla på Kalle Anka och fira jul med familjen och vänner :D.

Dessutom bestod kursen av olika föreläsningar, grupparbete, ”neuroanatomy demonstration” där man kunde identifiera samt kolla på olika delar av hjärnan (JÄTTEHÄFTIGT!!) och självständiga studier.

Snart kommer jag också skriva om de kurserna som ingick på 4:e terminen av biomedicinprogrammet 🙂

Lycka till!

0 kommentarer

Leave a Comment

Relaterade inlägg