Hur ser en praktikvecka ut för en psykologstudent på T7?
Hej kära studenter,
Jag går just nu på termin 7 på psykologprogrammet på KI och den här terminen är intensiv. Vi har både VFU och två andra kurser samtidigt och ja det är precis så mycket som det låter. Det är en period där det är svårt att hitta tid till annat, men det är samtidigt en av de mest lärorika terminerna som vi har haft hittills.
Ni kanske undrar hur det ens går att kombinera två kurser med VFU utan att gå under? Jo den här gången sker vår VFU via internet och pågår från slutet av september till början av december. Vi agerar alltså som psykologer och stödjer patienter genom internetbaserad KBT under handledning såklart. Vi har fått olika diagnoser att arbeta med, som depression, paniksyndrom, social fobi och generaliserat ångestsyndrom.
Vi arbetar i par (två och två) och varje par har mellan fyra till fem patienter. Patienterna delar vi upp, så att var och en har sina egna patienter, plus en som man samarbetar kring. Kontakten med dem sker genom ett digitalt program där vi skriver till patienterna flera gånger i veckan. Vi vägleder dem genom behandlingen, steg för steg där vi ger de konkret och detaljerad feedback på deras hemuppgifter, svarar på frågor, öppnar nya moduler och följer deras framsteg.
En vanlig vecka ser ut ungefär så här:
På måndagar går jag in och läser patienternas reflektioner och inlämnade uppgifter, ger dem feedback och öppnar en ny modul för veckan. På onsdagar svarar jag på meddelanden, kollar om patienterna har kommit igång och försöker peppa dem att hålla motivationen uppe. Torsdagar handlar ofta om att påminna inför helgen, små pushar om hemuppgifterna eller nästa modul. Och på fredagar brukar jag läsa igenom de senaste meddelandena och ibland skicka SMS till de som varit inaktiva för att kolla hur de mår och om något står i vägen.
Det fina med den här typen av VFU är flexibiliteten man kan själv bestämma när man jobbar. Själv brukar jag oftast svara mina patienter efter klockan 16, när dagens föreläsningar är över och jag kan sitta i lugn och ro och formulera mina svar.
Mina lärdomar hittills:
Det är en annorlunda men otroligt givande erfarenhet. Att se hur små ord kan göra skillnad påminner mig verkligen om varför jag valde det här yrket från början. Vi har fått följa patienternas process från första veckan och det är nästan omöjligt att inte bli berörd. Man fylls med glädje när man ser att någon tar ett litet steg framåt och man försöker göra sitt allra bästa för att hjälpa de som behöver lite extra kraft att fortsätta kämpa.
Nu har det gått lite ungefär en månad och något jag har lärt mig hittills är hur mycket ord faktiskt betyder. Det du väljer att uppmärksamma, det växer. När man förstärker även den minsta framgång, något patienten kanske inte ens själv märker, kan det förändra deras syn på sig själva. Det är något väldigt vackert i att spegla tillbaka deras utveckling, visa dem mönster i deras beteende och se hur de långsamt börjar se sin egen styrka.
Nu har jag fortfarande en del kvar av VFU:n och jag ser verkligen fram emot att se hur mycket jag kommer att lära mig under den tiden. Det ska bli spännande att följa patienterna hela vägen och se deras utveckling från början till slut och kanske också upptäcka hur mycket jag själv har vuxit längs vägen.
// Daniela Psykologstudent
Daniela, psykologstudent
Frågan om varför vi beter oss som vi gör växte allt mer med tiden och enda möjligheten att få svar på mina frågor var att studera psykologi! På bloggen kommer jag göra mitt bästa att inspirera er framtida studenter att aldrig ge upp era drömmar. Utöver detta kommer jag bidra med en inblick i psykologprogrammet och studentlivet på KI.
0 kommentarer