Studieteknik på universitetet
Hej på er!
Det här kommer bli ett lite längre inlägg om just studieteknik. Det är inte enkelt att hitta sin optimala studieteknik och det tar tid. Är du ny student kommer du märka att det svåra med plugget är egentligen hur du väljer att ta dig an dem – eller så kanske man pluggat några år på universitet utan riktig framgång med plugget. Det finns en gemensam nämnare och det är verkligen studietekniken.
I detta inlägg får ni läsa om det verktygsbälte vi studenter använder för att lyckas med läkarstudierna, men notera att det är tekniker som egentligen används överallt!
Active recall
Alla kan läsa en bok. Alla kan läsa en powerpoint och några slides. Men det behöver inte betyda att man kommer ihåg allt man läst (dvs om man inte har ett fotografiskt minne). Ett sätt att komma ihåg allt är active recall. Det innebär att du testar dig själv på materialet istället för att läsa om och om. Jämför följande exempel:
Du läser i en bok att: hjärtat är ett muskelorgan som fungerar som en tryck- och volympump i det kardiovaskulära systemet. Det är uppdelat i en höger-och vänster halva, som var och en består av ett förmak och en kammare.
Du gör flashcards och arbetar med active recall: Vad är hjärtats fysiologiska uppgift i kroppen?
I det första scenariot får jag chans att lära mig vad hjärtat har för uppgift. Men i scenario 2 får jag chans att själv resonera och komma ihåg vad jag läst om hjärtats uppgift. Dessa scenarios hänger egentligen ihop, för du kan inte förhöra dig på något du inte läst – och du kan inte komma ihåg allt material i en bok utantill. Syftet med active recall är därför att få en chans att återkalla information, för att på så vis hålla den tillgänglig och applicerbar. Att ha fina anteckningar är ju jättehärligt – men kom ihåg att gå tillbaka till dem hela tiden!
Hur:
- Skaffa dig en app/hemsida där du kan göra flashcards och sätt igång!
- Sätt upp mål; exempelvis idag ska jag göra 50 flashcards efter praktiken.
Feynman tekniken
Man brukar säga att om man kan återberätta något på ett enkelt och begripligt sätt, så har man också förstått det. Detta ligger till grund för en studieteknik som bygger på att aktivt förklara ett förlopp – antingen för sig själv eller för någon annan. Tekniken liknar active recall, men skiljer sig genom att den ställer högre krav på djup förståelse snarare än enbart återkallande av fakta. För att ytterligare utmana sin förståelse kan man resonera kring hur olika mekanismer påverkar varandra.
Hur:
- Ställ dig själv frågor och förklara, alternativt spela in dig själv när du förklarar ett förlopp. Märker du några luckor i resonemanget?
- Om du förstår en mekanism – utmana dig själv! Hur påverkar den då i sin tur en annan?
Plugga tillsammans
Även om det kanske inte är en etablerad studieteknik i sig, är det mycket givande att plugga med någon annan. Det gör studierna roligare och mer motiverande, samtidigt som man får möjlighet att resonera högt och sätta ord på sina tankar. I samtal med andra kan nya perspektiv uppstå, och sådant man själv missat eller missförstått blir ofta tydligare. Att behöva förklara sina resonemang för någon annan fungerar dessutom som ett kvitto på den egna förståelsen, och kan hjälpa till att upptäcka kunskapsluckor som annars hade gått obemärkt förbi.
Planera och börja i tid
Även för den som besitter alla de bästa studieteknikerna i världen krävs en genomtänkt planering och en rimlig fördelning av tiden. I början av en ny kurs brukar jag gå igenom samtliga moment och moduler för att få en överblick över kursens upplägg och uppskatta hur mycket tid som behöver läggas på studierna. Många undrar hur läkarstudenter hinner arbeta vid sidan av studierna, men nyckeln ligger just i att planera i god tid. Genom att tidigt identifiera moment som upplevs som mer krävande kan man avsätta mer tid för dessa och på så sätt minska stressen längre fram i kursen. Studier på universitet är krävande, oavsett vilken utbildning det rör sig om. Att lägga ner den tid som krävs faller på eget ansvar och är något man jobbar på under hela utbildningen.
Hur:
- kika igenom kursrummen och lägg upp en plan. Återvänd till den under terminens gång för att se om du behöver göra ändringar/justera den vid behov utifrån arbetsbelastning och svårighetsgrad.
På läkarprogrammet arbetar vi med team based learning (TBL). Det är ett sätt som bygger mycket på teamwork, active recall och eget ansvar. Nästa inlägg handlar om just det och kan ses som del 2 på detta inlägg. Lycka till med studierna framöver så ses vi tillsvidare här på bloggen!
/Eileen, läkarstudent.
0 kommentarer